Finlands kärlvexter, ordnade i et naturligt system - Helda

63
som väl blmar tidigast af alla Finska vexter. Nytta såsom
af föregående.
96. BÉTULA.
30*^. B. vevrucosa Ehrh. {B. alla L., B. odorata Reich. — Värt-
björk) bladen triangel- eller rutformiga, med smal, utdragen
spets, dubbclsägade, glatta (älven på rottelningar); frukt-
hängefjällons sidoflikar riktade rakt utåt eller något nedåt;
fröet m. kortare än sin hinnkant. — -5. — S. B. 80.
Skog, torra st. allm. till s. Österb. — Högt träd, vanl. förblandad
med följ. art, se denna.
303. B. g lut inösa Wallr. {B. alba L., B. odorata Hn. — Klibb-
björk) bladen n. äggrunda eller något hjertlika, spetsiga,
ojemnt sågade, på telningar småludna; frukthängefjällens
sidoflikar riktade uppåt; fröet föga kortare än hinnkanten.
— 5.
Skog. fukt. st. allmän. — Björkarne äro höga och vackra
träd (till 100') med hvit ytterbark (näfver), välluktande blad
och. ofta långsmala nedhängande qvistar (hängbjörk). De
äro näst barrträden Finlands ^ågtigaste vexter, då de ädlare
trädslagen Ask, Alm, Ek, Lönn och Lind saknas i största
delen af landet och dessutom ingenstädes finnes i den mängd
att de skulle bilda egna skogar (utom eken). Veden be-
gagnas till virke och bränsle; näfvern till taktäckning m. m.;
löfven till boskapsfoder samt till grön (med alun: Schiitt-
griin) och gul (med alun och krita: Schiittgelb) målarefärg.
Af näfvern erhälles s. k. Ryssolja, hvilken användes vid
beredning af Ryssläder eller Juft. Björklake, som utrinner,
då trädet säras om våren, kan beredas till mjöd och vin
(genom gäsning), sirap (genom inkokning) samt ättika (genom
surning).
304. B. alp estris Fr. (Z5. Immilis Hn. — Fjell-björk) buske med
runda, trubbiga, ojemnt sågade, under släta blad; frukthängena
bredt aflänga, upprätta, fjällen med n. likformiga,
äggrunda , uppåtrigtade flikar ; fröet af hinnkantens längd
och bredd. — 4—6'. — 6.
Fjelldalar r. n. Österb. — Anses hybrid af föreg. och följ.
305. B. nan a L. (Dverg-björk) liten buske med små, runda, n.
naggade, iinder upphöjdt nerviga blad; frukthängen som
föregående, fjällen med n. likformiga, smala, uppstående
flikar; fröet bi-edare än dess hinnkant. — 1— 3'. — 5,6. —
— S. B. 379.
Kärrtrakt, allm. isynnerhet mot norr.