Finlands kärlvexter, ordnade i et naturligt system - Helda

155
letta, åt en sida lutande med tillbakaböjda foderflikar. —
1—2^'. — 4 7, 8. - S. B. 369.
Odl. st. Eg. F., Nyl., Lad. Rötterna ätliga.
T^. C. Trac keltum L. (Nossel-klocka) bladen lijertlika, djupt
dubbelsägade ; blrna blå (stundom hvita) med uppstående,
stj^fhåriga foderflikar; stjelken hvasskantig, styfhårig. —
2—3'. - 2\. 1, 8.
Skogsäng, r. Al., Lad. — Rötterna ätliga.
730. C. latifoUa L. bladen äggrunda, dubbelsägade; blrna blå
. S.
(sällan hvita), m. stora, med. uppstående, glatta foderflikar;
stjelken upptill kantig, hårig. — 2-3'. — 2}. 7, 8. —
B. 272.
Skogsback. r. Lad. — Rötter och blad (om våren) ätliga.
c) Bladen håriga. Blrna gj^ttrade i hiifvud i stjelkens
topp, stundom äfven på dess sida.
731. C. Cervlcar ia L. alla bladen lancettlika; blrna blå med
kölade och trubbiga, utböjda, i spetsen åter inböjda foder-
flikar. — 2-3'. — ]) 7, 8.
Ängsback. r. Södr. — Rötterna ätliga.
732. C. g lo mer at a L. bladen äggrundt lancettlika, de frän roten
med hjertlik bas; blrna violetta, stundom hvita, med platta,
spetsiga och uppräta foderflikar. — ^—1^'. — 2j. 7, 8.
Äng. Södr.
272. JASIONE.
733. /. montana L. (Monke) bladen jemnbreda, vågiga; blrna
ljusblå, sällan hvita, samlade i hufvud inom mängbladigt
svepe; kronan djupt delad i jemnbreda flikar; märket iir-
nupet. — 1—1|'. — O 7, 8! — S. B. 404.
Torra st. Sy dl., Tav.
273. LOBELIA.
734. L. Dortmanna L. (Notgräs) bladen alla från roten, jemnbreda,
utåtkrökta; blrna ljusblå i gles klase; märket om-
- Fam.
gifvet af en hårig ring. — 1—2'. - 2|. 7, 8. — S. B. 452.
Vatten, hela landet.
LXII. BORAGINEiE, Sträfbladiga.
Beskr. Örter med skiftevisa, hela och helbräddade (mest
Bträfhåriga) blad och regelbundna eller stundom något sneda bLr