Finlands kärlvexter, ordnade i et naturligt system - Helda

147
och svarta (stundom gröna) runda bär. — 1—2'. — 7, 8.
— S. B. 61.
Odl. st. Eg. F., Nyl. — Illaluktande och narkotisk som
föregående.
255. HYOSCYAMUS.
688. //. nlijer L. (Bolmört) klibbhårig; bladen omfattande, fli-
kiga; blrna smntsgula med violetta ådror, något olikformiga,
ensamma i bladvecken. — }) 7, 8. — 2— 3'. —
S. B. 21.
Bebodda st. till s. Osterb. — Illaluktande och ganska gif-
tig, åstadkommer den yrsel, konvulsioner och döden. Mot-
gift är kräkmedel och ättika. Rötterna likna palsternackor
och ha stundom blifvit derraed förblandade. Af fröen pres^-
sas olja (Oleum hj'0SC3'ami).
256. DATURA.
689. /). Stramonium L. (Spikklubba) bladen glatta, äggrunda,
groftandade eller flikiga; blrna hvita, m. stora. — 1— 3'.
— O 7, 8. — S. B. 43.
Gat. r. Eg. F.,Nyl. — Här och der odlad, samt någongång
förvildad. Till alla delar starkt giftig, isynnerhet de njur-
lika fröen. Är ofticinell liksom föreg.
257. VERBASCUM.
690. V. Thapsus L. (Kungsljus) brunuUig; bladen ovala, ned-
löpande pä stjelken ; blrna gula i tätt ax ; stånd, med lika
stora enrummiga knappar men olika strängar, 3 hvitludna,
2 n. glatta. — 2—5'. — J) 7, 8. — S. B. 79.
Toi-ra st. Södr. — Blr och blad något narkotiska, och
smärtstillande, de sednare läggas utvertes på sår. The på
blr nyttjas mot hdsta och bröstlidande, med sprit ge de en
god såi^balsam. Lukten af friska örten fördi-ifver i-ättor.
691. V. nii/rum L. (Kattsvans) bladen under gråladna, icke ned-
löpande, äggrunda— hj ertlika; blrna gula i något gles sam-
ling, med violettludna ständarsträngar. — 2—5'. — }) 7, 8.
— S. B. 590.
Torra st. Södr. — Egenskaper som föreg., men svagare.
Fam. LVIII. PERSONAT^, Maskerade.
Beskr. Örter med trind stjelk och skiftevisa blad eller of-
tare med mer eller mindre 4 -kantig stjelk och motsatta blad.