Finlands kärlvexter, ordnade i et naturligt system - Helda

183
845. S. fylvaficns L. blomstren uppräta med korta, tillbakarullade,
stundom felsläende strälblr; foderholken af 3— 5 små
fjäll; bladen pardelade; blr gula. — ^—1'. — O 7, 8.
Torra st. Ål.-Nyl.
846. .5. vulgär is L. (Bo-öi't) blomstren lutande, vanl. utan strål-
blr; foderholken af omkr. 10 fjäll; bladen pardelade; blr
gula. — 4—12'. — O 6—11. — S. B. 353.
Odl. st. allmän. — Beg. till gulfärgning.
346. TUSSILÅGO.
847. T. Fa rfar a L. (Hästhof) bladen rundadt hjertlika, bugtiga
och tandade, under hvituUiga ; blrna gula i ensamt blomster
på Qällig stängel. — 3-6". — ^ 4, 5. — S. B. 2.
Leriga st. Södr. — Örten redan från äldsta tider använd
mot hosta och bröstkrämpor. En blåaktig ull, som vid
början af vintern finnes på roten, kan beredas till fnöske.
— Anses utvi.sa godt brunnställe.
347. PETASITES.
84-8. P. vulgär is Desf. (7*. officinalis Mönch, Tussilago Petasiies L.
— Pestrot) blomstren rödlätta utan strälblr i klaselik sam-
ling; bladen hjertlika, bugtiga och tandade, under gråludna;
honbir få i kanten (någi-a stånd bära deremot talrikare eller
endast honbir = Tmsilago hyhrida L.). — 5 - 12". — 2J. 4, 5.
— S. B. 224.
Strand, r. Sydv.
849. P. frigida Fr. {Tussilago L.) blomstren brungula i qvast,
vanl. med korta strålblr; bladen n. som föreg. — 1—1^'.
— 2^ 5, 6. — S. B. 680.
Fjelltrakt. n. Österb., Sav., n. Kar.
348. ACHILLÉA.
850. A- Millefolium L. (Rölleka, Backhumla) bladen dubbelt
parbladigt delade med jemnbreda flikar; blomstren små med
hvita eller rödlätta strålblr. — 1—2'. — 2|. 7—9. — S. B. 74.
Torra et. allmän. — Har kr5'^ddlik lukt och besk smak:
officinen. Beg. till blombrännvin eller thé emot kolik, gikt,
rödsot o. a. Det förra, äfvensom färska blad, på sår såsom
renande och läkande.
851. A. Ptarmica L. {Ptarm. vnlgaris DC.) bladen hela, jemn-
breda, sågade; strälblr hyita. — 1—2'. — 2|- 7, 8. — S. B.
207. — i) tuhulijlora: kantblrna piplika, stön*e än diskblrna.
Åkerrenar etc. Södr. h) vid Åbo. — Bladen färska, gnug-