Finlands kärlvexter, ordnade i et naturligt system - Helda

142
242. PRIMULA.
664. P. veris L. iP. officinalis Jacq. — Gulvifva, Oxlägga) bla-
den äggrunda, finludna, skrynkliga, naggade, smalt nedlöpande
pä skaften; blrna gula med tratt-lik krona. — 3— 6'.
— 4 4, 5. — S. B. 5.
Äng., skogsback. Sydl., Lad., Österb. — De välluktande
blrna nyttjas som thé, samt till beredning af vin och mjöd.
Roten luktar af anis och ger god smak ät dricka. Bladen
om vären till sallat.
665. P. far inösa L. (Blä-vifva) bladen smalt omv. äggrunda,
ofvan glatta, under hAdtnijöliga, småtandade; blrna grede-
lina, flere tillsammans, med foder n. af kronpipens längd
och bredt omv. hjertlika kronflikar. — 3— 5". — 2[. 5, 6.
— S. B. 442. ^
Fukt. äng. r. ÅL, Eg. F., n. Österb.
666. /'. strida Hoi-n. bladen n. glatta, aflänga, smätandade;
blrna gredelina, smä, få i flocken, med foder m. kortare än
Jcronpipen och smalt omv. hjertlika kronflikar. — 3—6". —
2|. 6, 7.
Fukt. äng. n. Österb.
667. P. finnmar kica Jacq. (_P. sibirica Jacq., I', norvegica Retz.)
bladen ovala—äggrunda, glatta, helbi-äddade; blrna gredelina,
1—3 i tlocken, med foder n. af kronpipens längd. —
3_5'. — 2(. 7, 8. — 8. B. 530.
Strandäng, r. Österb.
213. ANDRÖSACE.
668. A. septentrionalis L. (Hillsko) bladen lancettlika, glest
sågtandade; blrna små, hvita, flere i tlocken, med kort
svepe. — 2—5" — }) 5, 6. — S. B. 483.
Sand. ställ. r. Lad.
244. GLAUX.
669. G- maritima L. (Strandling) bladen köttiga, aflånga, motsatta;
blrna röda, oskaftade i bladvccken. — 2—6". —
2|. 7, 8. ^ S. B. 443.
_Haf8str. allm. Sydl., Vestr. — Sodahaltig, god fodervext,
äfven tjenlig till sallat.
245. TRIENTALIS.
670. T. euroiycea L. (DufkuUa) bladen ovalt lancettlika, hclbräd-
dade, n. i krans ; blrna hvita, ensamma. — 4—8". — 2|- 5, 6.
— S. B. 591.
Skog. allmän.