Finlands kärlvexter, ordnade i et naturligt system - Helda

130
dade, n. oskaftade; blrna röda med 4-deladt märke. —
1—2'. — 2|. 7, 8.
Fukt. st. r. Ål.
d) Bladen skiftevisa.
617. K. angustifolium L. (ChanKene) /'on Scop. — Prakt-mjölke)
bladen lancettlika; blrna stora, röda (sällan hvita), något
ui-egelbundna, i läng, rikblommig klase. — 2—4'. — 2(. 7.
— S. B. 130.
Skogsback. alliiiiln. — Ar en god fodorvext och ökar mjölken
hos kor. Rotskotten kunna begagnas som sparris och
fröens sidenartade hår till A'äfnader, fint pappor o. s. v.
223. OENOTHÉRA.
G18. 0. hiennis h. (GultraQ Waden lancettlika, skiftevisa ; blrna
m. stora, gula med långt ofvan fruktämnet liopvext foderpip
och i spetsen intryckta, naggade kronblad. — 2—4'. —
]) 7, 8. — S. B. 549.
Odl. st. r. Eg. F.,Nyl. — Förvildad ur trädgårdar. Roten
begagnas som sallat.
Fam. L. ROSACEiE, Rosblommiga.
Beskr. Örter, buskar eller träd mod skiftevisa, vanl. flikiga
eller parbladiga blad med stipler och regelbundna blommor
af dubbelt, sällan enkelt hylle. Blomfodret sambladigt, uppbärande
kronblad och ståndare, fritt eller stundom hopvext mod
fruktämnet, vanl. 5- eller 10- (4- eller 8-) flikigt; kronblad 5,
sällan felande; ståndare 1—talrika, vanl. 4 gånger så många som
kronbladen; fruktämnen talrika, ställda i spiral på ett upphöjdt
(hos Rosen konkavt) fäste eller färre (1 — 5) uti enkel krans,
stundom hopvexta med hvarandra och med fodret; stift och
märken enkla, af fruktämnens antal. Frukten af 1- (sällan fler-)
fröiga karpeller, vanl. fria, ofta saftiga (stundom bildas, ehuru
karpellcrua sjelfva äro torra och saftlösa, en saftig frukt af blom-
fodret såsom hos Rosen, eller fruktfästet såsom hos Smultrouet).
Fröen utan hvite. — 15 slugten med 39 arter.
Denna fam. söndras lätt i 3 (ofta skilda) under- familjer, neml.:
1. Senticosce: karpellerna fria eller torra, inneslutna inom
fodret.
2. Pomacese: karpellerna 2— 5, hopvexta med hvarandra och
med fodret till ett saftigt äpple eller bär.
3. »rupace«e: karpell (genom felslagning) ensam, stenfrukt.