Finlands kärlvexter, ordnade i et naturligt system - Helda

) Bladen lancettlika eller smalare.
115
530. A. patula L. (J. angnstlfoUa Sm. — Vägmålla) stjelken vanl.
upprat nedtill med utsperrade grenar; bladen mest lancett-
lika, de nedre med uppätrigtade flikar vid basen ; honkal-
kens flikar rutlika, vanl. helbräddade och släta. — 1— 2'.
— 6—9. — h) salina-erecta: npprät, grågul, med smalt
äggrunda blad och inga eller korta, uppräta grenar. —
c) salina-prost rata: nedliggande, vanl. födaktig med smalare,
något köttiga blad.
Odl. st. allm. — b) Strand. Sydv. — c) Strand. Nyl., s.
Kar., Sat.
531. J- littoralis L. (Strand-målla) stjelk och grenar uppräta;
bladen jemnbreda, helbräddade; honkalkens flikar rutlika,
med läng spets, tandade i kanten och på rj^ggen. — 1— 2'.
— O 6-8.
Hafsstränd. r. Nyl.
192. CHENOPODIUM.
a) Bladen n. hjertlika, flikiga.
532. C. hybridum L. (Lönn-målla) blomsamlingarne i grenig
vippa ; fröen groft punkterade ; bladen stora (liknande Lönnblad).
— O 7, 8.
Odl. st. sällsynt.
b) Bladen triangelfonniga.
533. C. Bonus Tlenricus L. (Blitvm Mey. — Henriks-målla) bladen
n. helbräddade; blommorna samlade i ett långt, tätt
och grenigt, n. bladlöst ax. — §— 2'. 2|. 6—8.
Vägar etc. AL, Eg. F. — De nnga bladen kunna ätas såsom
spinat, och de första skotten beredas såsom sparris.
Bladen begagnas äfven till kj^lande omslag på svullna ben
etc.
534. C. urbicum L. (By-målla) bladen tandade, blekgröna; blom-
samlingarna i långa, uppräta ax i toppen och bladvecken.
— 1—2'. -- O
7, 8. — S. B. 459.
Byar etc. AL—Nyl., Tav. — Bladen kunna nyttjas som
spinat.
c) Bladen äggrunda eller aflånga, groftandade.
535. C. album L. (Svin-målla, Lergräs) bladen äggrunda, vanl.
under hvitmjöliga, de öfre smalare, ofta n. helbräddade;
blomsamlingarna i greniga ax. — 1— 3'. — © 7—9. —
S. B. 411.