Finlands kärlvexter, ordnade i et naturligt system - Helda

30
A v t er.
27. NARDUS.
150. -V. strida L. (Stagg) tätt tufvad med styfva borstlika blad
och naket strå. — 3—8". — 2^ 7. — S. B. 174.
Magra ängar, allmän.
28. ANTHOXANTHUM.
151. A. oåoratum L. (Vårbrodd) axet lancettlikt; de könlösa
blrna, som omge den 2-könade, bestående af hvar sitt fjäll
med lång rj^ggborst; bladen korta. — 4—12". — 2|, 5, 6.
— S. B. 11.
Äng. allmän. — Är ett litet, men närande och välluktande
gräs, som åt höet ger dess angenäma lukt. Blommar n.
tidigast af våra gräs, men förvissnar derföre äfven tidigt.
29. ALOPECURUS.
152. A. pr äten si s L. (Ängs-kafle) strået upprätt; skärmfjällen
hopvexta n. till midten, spetsiga, kidna. — 1— 3'. — % 6,7.
— .S. B. 14. — i) nigrescens (a/pestris'): strå Och blad glatta,
öfversta bladslidan 3 gånger längre äii dess blad. — c) nigri-
cans Ca. nigricani, Horn.): borsten liten, innesluten, fästad vid
blomfjällets midt Qios hufvudformen fästad nära fjällets
bas), axet slutl. svartnande; rotstocken långt krj^pande med
långa grenskott.
Ängar, ailm. till s. Öst. h) och c) S\å\. — Är af våra
bästa fodergräs, och kan pä lägländt, god jordmån slås llere
gånger om sommaren.
153. A. geniculatus L. (Kärr-kafle) strået nedliggande ell. upp-
stigande, knäböjdt; skärmfjällen trubbiga, nederst vid ba-
sen hopvexta. — ^—2'. — 2|. 6, 7. — S. B. 333. — i) /«/-
vtis (A. fiilvus Sm.): ståndarknapparna brandgula (hos huf-
vudformen hvitgula, äldre bruna), borsten liten, innesluten;
bladslidorna vanl. uppblåsta, blägröna. — 1— 3'
Fukt. st. 6) mest i vatten — allmän.
30. PIILEUM.
154. P. prat ense L. (Ängs-kampe, Timothey-gräs) axet cylindriskt,
skärmfjällen längre än deras borst. — 1— 3'. —
2|. 6, 7. — S. B. 23.
Äng. allmän. — Är äfven af våra bästa fodervexter och
odlas med största fördel på kraftig, ler- och sand-blandad
jord.