Finlands kärlvexter, ordnade i et naturligt system - Helda

170
såsom varietet af Wahlenb. o. a. Roten är aromatisk och
magstärkande.
314. SELINUM.
792. S. Carvifolia L. stjelken fårad med hiiiuaktiga, n. genom-
skinliga kanter; bladen 2~3-dubbeIt parbladiga med smala
uddspetsiga flikar; blr hvita. — 1—2'. — 2j- 7, 8.
Skogsäng, r. Nyl., Eg. F.
315. HERACLÉUM.
793. //. sibiricum L. (//. i^j^ondi/Zium L. — Björnfloka) bladen
2— 3-pariga, småbladen stora, flikade och grofsågade; blrna
gröngula, likastora. — 4—6'. — }) 7, 8. — S. B. 363. —
b) angustifolittm (II. arKjvstif.h.): bladflikarne långa ochjemn-
breda.
Äng. hela landet. — Har torkad en starkt sötaktig lukt
(som Libstickan). Roten innehåller en skarp saft.
316. PASTINACA.
794. r. sativa L. (Palsternacka) bladen omkr. 4-pariga, små-
bladen äggi-unda, sågade och något inskurna, på öfre sidan
glänsande; blr gula. — 1— 3'. — }) 7, 8.
Odl. st. förvildad. Sydl. — Den odlade roten är hvit, köt- .
tig, söt, begagnas till mat och boskapsfoder.
317. ANTHRISCUS.
795. A. sylvestris Hoffm. (Cerefolium Bess., Chairophyllum L. —
Hundfloka) bladen 2—3-dubbelt parbladiga ; cnskildta svepet
5-bladigt, nedböjdt; blr hvita i flere skaftade flockar. —
2-3'. — 2j. 6, 7. — S. B. 124.
Odl. st. etc. allmän. — Blrna ge gul färg.
318. MYRRHIS.
796. M. odorata Scop. (Srandix L. — Kjafvel) mjukhårig; bla-
dens slutflikar sågade; frukterna m. långa, slutl. svarta;
blr hvita. - 2-4'. - 2|. 7, 8. -S. B. 374.
Odl. st. förvildad r. S)'dv. — Bladen starkt luktande, anv.
till matkrydda, samt som lindrande medel i bröstsjukdomar.
Fam. LXV. ACERINE^, Lönnar.
Be skr. Träd med motsatta, handnerviga blad och regelbundna
blr. Fodret affallande, fritt från fruktämnet; kronblad