Ororfacial medicin.indd - Svensk förening för Orofacial Medicin

Maligna sjukdomar utgörs av
erytroleukemi och polycytaemia
vera.
Granunopoesens uppbyggnad
utgörs av celldelning från myeloblast
till promyelocyt till
myelocyt till metamyelocyt
och slutligen till granulocyt.
Granulocytopoesen styrs bl a av
granulocyte-colony stimulating
factor. Granulocyter är faocyterande
celler med avgörande
betydelse för försvaret mot bakterier.
De innehåller granula som
i sin tur innehåller MPO, elastas,
kollagenas, lysoszym, laktoferrin.
Bildningen tar 10-12 dagar
men de överlever endast 10-12
timmar i blodet. Benigna sjukdomar
är cyklisk neutropeni och
förvärvad neutropeni. Maligna
sjukdomar är leukemi, t.ex. AML
och KML.
Lymfopoesen sker i benmärg
respektive thymus. Det finns tre
sorters lymfocyter: B-lymfocyter,
T-lymfocyter och NK-celler.
De lymfatiska organen är benmärg
och thymus för bildning,
lymfkörtlar, mjlte och GALT
för initiering av immunförsvaet.
Benigan sjukdomar är benign
lymfocytos, lymfopeni, immunbristsjukdomar.
Maligna
sjukdomar är leukemi t.ex ALL,
KLL, plasmacellssjukdomar och
lymfom.
Trombopoesen produceras av
benmärgens megakaryocyter
och styrs av trombopoetin.
Trombocyter saknar cellkärna
och DNA. De cirkulerar i blodet
6-9 dagar och ansvarar för den
primära hemostasen, dvs de
första 5 minuterna vid blödning.
Trombocytopeni ger framför
allt slemhinneblödningar och
petechier. Trombocytfunktionen
försämras av vissa läkemedel
t.ex acetylsalicylsyra, NSAID,
dextran men även vid uremi
och myelom. Benign sjukdom
är reaktiv trombocytos, malign
sjukdom utgörs av essentiell
trombocytopeni.
Diagnostik av blodsjukdomar
sker med blodutstryk och analys
i mikroskop. Vid kronisk
myeloisk leukemi visar provet
många vita blodceller och alla
utvecklingsstadier av myelopoesen.
Benmärgsundersökning
med analys i mikroskop visar
benmärg med maximal celltäthet
och domineras av myeloiska
celler med varierande utmognad.
Erik Ståhl
Vid kronisk myeloisk leukemi
sker en okontrollerad tillväxt.
Josefina Dykes, specialistläkare
i klinisk immunologi och
transfusionsmedicin vid Lunds
Universitetssjukhus beskrev på
ett mycket kompetent sätt blodersättning,
blodgruppsserologi,
tappning och komponentframställning.
Blodgruppsserologi
Erytrocytmenbranens molekyl är
bärare av blodgruppsantigen. Polymorfism
är en förutsättning för
uppkomst av blodgruppsantigen.
Blodgruppsantigen idientifieras
av humana erytrocytantikroppar.
Det finns 30 blodgrupperssystem
och 284 blodgruppsantigen. Det
dominerande systemet är ABOkolhydrat-blodgruppssystemet.
Skillnad mellan A, B och 0 utgörs
av olika oligosackarider. Genotyperna
AA, A0 ger fenotypen A,
genotypen AB ger fenotypen AB,
genotypen BB och B0 ger fenotypen
B och slutligen genotypen
00 ger fenotypen 0.
Fenotyp A har naturliga antikroppar
mot B. Fenotyp AB
har varken antikroppar mot A
eller b. Fenotyp B har naturliga
antikroppar mot anti-A. Fenotyp
0 har naturliga antikroppar
mot A och B. För blodgivning
ska givaren vara mellan 18-60
år och frisk. Labtester görs för
HBV, HCV, HIV, HTLVI/II,
syfilis, blodgrupp och Hb. Vid
varje tillfälle fylls en omfattande
hälsodeklaration i.
En tappning ger tre komponenter
som kan rädda liv. De tre
komponenterna vid tappning är
plasma, lättcellskoncentrat för
trombocyter och erytrocyter.
Erytrocyter får en tillsats för att
förebygga hemolys och håller i 6
veckor. Det kan ges vid blödning,
vid allvarlig trombocytopeni eller
trombocytdysfunktion eller vid
massiv blodtransfusion.
Plasma kan frysas och ges vid
större eller snabbt förlöpande
blödning.Plasma kan även ges
vid komplex koagulationsrubbning
med blödning eller som
ersättning av koagulationsfaktorer
vid blödning när koncentrat
saknas. Varje gång en patient
ska få ersättning görs rigorösa
kontroller av ersättning, journal
och mottagare.
Christina Runow Stark
Sjukhustandläkare
Medicinsk tandvård KS och SÖS
christina.runow-stark@ftv.sll.se
OROFACIAL MEDICIN NR 2 2011 ÅRGÅNG 1 15