Brandskydd i kulturbyggnader

mest exakta metoden är att elda upp aktuellt föremål, till
exempel en fåtölj i ett laboratorium och samtidigt mäta
effekten. Detta är givetvis en tidskrävande och dyrbar
metod men mängder av sådana laboratorieförsök har
utförts och data från dessa kan användas.
Vid dimensionering av brandens effekttillväxt kan de
effekttillväxtkurvor som National Fire Protection Association,
NFPA, i USA har tagit fram nyttjas. Tillväxtkurvorna
indelas i fyra skilda tillväxthastigheter; ultrasnabb, snabb,
normal och långsam. De fyra tillväxtkurvorna är proportionella
mot tiden i kvadrat och framtagandet grundar sig
på tusentals laboratorieförsök.
När effekten är känd kan brandgasproduktionen beräknas.
Det finns ett antal olika empiriska samband mellan
brandgasproduktion och avgiven effekt. Detta gör det möjligt
att beräkna hur fort ett rum rökfylls och temperaturen
på olika nivåer i rummet. Beräkningarna kan göras för
hand men för mera noggranna beräkningar måste datorbaserade
simuleringsprogram användas. Datorprogrammen
gör det också möjligt att beräkna detekteringstiden för rökoch
värmedetektorer och sprinkler.
Även flamhöjden från en brand kan beräknas med
några förhållandevis enkla formler. Intressant är att se att
flammans längd är beroende på var i rummet branden är
placerad. Längsta flamman erhålls om branden är i ett hörn
eftersom detta begränsar lufttillförseln till branden så att
förbränningen inte kan avslutas förrän högre upp i rummet.
Övertändning
Brandgasskiktets temperatur och strålningsvärme avgör
om branden resulterar i övertändning, vilket innebär ett
nytt skede då i stort sett allt brännbart i rummet fattar eld.
Förloppet sker snabbt och stora mängder brandgaser
utvecklas. Övertändning antas inträffa när värmestrålningen
från det varma brandgasskiktet mot golvytan överstiger
20 kW/m2 . Temperaturen i brandgasskiktet är då cirka
500–600 °C. Syret i ett rum räcker normalt inte till för en
fullständig förbränning. Flammorna söker sig därför till
14