Brandskydd i kulturbyggnader

More documents

Recommendations

Info

mågan brukar dock ofta vara tillräcklig för att säkra utrymning. Om ingrepp görs i golv eller tak vid ombyggnad eller renovering kan det dock vara motiverat att samtidigt förstärka brandskyddet. Dörrar Dörrarna är ofta den svagaste punkten i en brandcellsgräns. Äldre dörrar har sällan den brandavskiljande förmåga som normalt krävs vid nybyggnad. Ofta är dörrspeglarna relativt tunna och den brandavskiljande funktionen därmed begränsad. I äldre trapphus förekommer även glasade lägenhetsdörrar. Oberoende av en dörrs brandavskiljande förmåga är den ofta betydelsefull för att skydda mot spridning av rök, både för att underlätta utrymning och för att begränsa rökskadorna vid en brand. För detta ändamål är det viktigt att dörrarna är väl justerade och tätade. Dörrarna är ofta av stor betydelse för en byggnads kulturhistoriska värde. Det är därför viktigt att de i största möjliga utsträckning kan bevaras. I första hand ska alterna- 61 Brandmotstånd hos byggnadsmaterial E Avser täthet, integritet, mot att flammor och rök tränger igenom byggnadsdelen. Motsvarar gamla klassbeteckningen F. EI I står för isolering och ger tillsammans med E en byggnadsdel som utöver täthet innebär skydd mot att för höga temperaturer uppstår på den från branden vända sidan. Motsvarar i princip båda de gamla klassbeteckningarna A (obrännbar) och B (brännbar). R Anger konstruktionens bärförmåga vid brand. M Tillägg som anger att konstruktionen är motståndskraftig mot mekanisk påverkan. C Tillägg som anger att en dörr är försedd med en självstängande funktion. 15 – Brandmotståndstid i minuter.
Befintliga dörrar kan i många fall ges ett förstärkt skydd mot brand utan att det påverkar helhetsintrycket. Denna 1700tals dörr i Kavaljersflygeln i Stockholms slott har brandförstärkts i dörrspegeln med skiva och lister. tiv väljas som kan ge godtagbara lösningar utan att ingrepp behöver göras, till exempel kan möjligheten att flytta en brandcellsgräns undersökas. Tunna spegeldörrar, särskilt i gräns mot utrymningsväg, kan ibland ändå behöva förstärkas. Detta görs vanligen genom att de tunnaste delarna, oftast dörrspegeln eller hela ena dörrsidan, förstärks med en skiva eller lister. Glasade dörrar mot trapphus kan behöva kompletteras med brandklassat glas. Brandklassat glas, med beteckningen E, skyddar mot lågor och gaser medan glas med beteckningen EI även skyddar mot värmestrålning. Dörrar i brandcellsgränser ska normalt vara stängda och försedda med dörrstängare. Som alternativ till dörrstängare kan dörrar i brandcellsgränser förses med larm 62
Page 1 and 2:
Brandskydd i kulturbyggnader Handbo
Page 3 and 4:
Brandskydd i kulturbyggnader - hand
Page 6 and 7:
Innehållsförteckning Inledning 7
Page 8 and 9:
Inledning Vårt lands kulturhistori
Page 10:
stiftningen. Då denna handbok är
Page 13 and 14: Figuren visar en schematisk tempera
Page 15 and 16: mest exakta metoden är att elda up
Page 18: Katarina kyrka - tändes av en pyra
Page 21 and 22: Räddningstjänstlagen 41§ Räddni
Page 23 and 24: hållas så att deras kulturhistori
Page 25 and 26: Arbetsmiljölagen Ansvariga myndigh
Page 27 and 28: Lokal nivå I kommunen finns en nä
Page 29 and 30: I brandskyddet kan ingå att: - fö
Page 31 and 32: lagt brandförmansexamen heltid sam
Page 33 and 34: Centralbadet och Theatrum Oeconomic
Page 36 and 37: Brandskydd i kulturbyggnader De bra
Page 38 and 39: Natten till den 2 augusti 1994 fick
Page 40 and 41: Allmän ordning och reda är ett en
Page 42 and 43: Anlagd brand Under senare år har a
Page 44 and 45: även om ljuset eller ljusstaken fa
Page 46 and 47: Exempel på detaljer som bör uppm
Page 48 and 49: mera utsatta för direkta träffar
Page 50 and 51: tidigt samråd mellan räddningstj
Page 52 and 53: nad genom att öka utrymningsvägar
Page 54 and 55: ehöver vistas på läktaren ska ku
Page 56 and 57: vissa fall kan lokalen i stället b
Page 58 and 59: utrymningslarmet ingå som en del i
Page 60 and 61: klassas som tändskyddande beklädn
Page 64 and 65: som ljuder om dörren lämnas öppe
Page 66 and 67: vidare till bemannad larmcentral (n
Page 68 and 69: mer mellan sändare och mottagare.F
Page 70 and 71: RUS 110. En anläggningsskötare me
Page 72 and 73: Sprinkling av en kulturhistoriskt v
Page 74 and 75: Brandsläckare måste inte alltid m
Page 76 and 77: Brandposter och annan släckutrustn
Page 78 and 79: Planering och organisation av brand
Page 80 and 81: företaget. Ett exempel på hur det
Page 82 and 83: Insatsplanering Med ett fungerande
Page 84: Oberoende av om räddningstjänsten
Page 88 and 89: 2§ Räddningstjänstlagen Med räd
Page 90 and 91: De olika insatser som görs för at
Page 92: Dessa företag har oftast jour och
Page 95 and 96: vid anläggningen, får kommunen tr
Page 97 and 98: och andra samlingslokaler som är a
Page 99 and 100: Förordningen (1994:1215) om teknis
Page 101 and 102: 4 § Om riksantikvarieämbetet besl
Page 103 and 104: Bilaga 4 Exempel på insatsplan fö
Page 105 and 106: Bilaga 5 Exempel på lokal plan fö
Page 107 and 108: Bilaga 6 Exempel på blankett för
Page 109 and 110: Lagar, förordningar, allmänna rå
show all

Brandskydd i kulturbyggnader

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?