Brandskydd i kulturbyggnader

Som tidigare nämnts har äldre byggnader inte alltid
samma medvetna indelning i brandceller som dagens byggnader.
Att förvänta sig eller begära att äldre byggnader ska
uppfylla en sådan brandcellsindelning är naturligtvis orimligt.
Varje byggnad bör emellertid ha ett skäligt skydd mot
brandspridning, särskilt mot brandspridning till utrymningsvägar.
De flesta byggnader har också någon form av
brandcellsindelning. Denna bör inventeras och markeras
på ritning så att hänsyn kan tas till brandcellsgränserna vid
eventuella ombyggnader och vid den interna brandskyddskontrollen.
I befintliga byggnader är det viktigt att den
verkliga brandcellsindelningen inte sätts ur spel genom att
oskyddade öppningar görs i brandcellsgränserna. Detta
gäller till exempel vid öppnande av passager, ventilationsdragningar,
kabelgenomföringar med mera
En brandcellsindelning kan påtagligt begränsa skadorna
till följd av en brand. I äldre byggnader utgör öppna
schakt och hålrum bakom väggar och under tak särskilt
stora risker. Där kan brandgaser och brand spridas snabbt
och obemärkt. Detsamma gäller öppna vindar. Dessa
utrymmen kan ofta avdelas utan att det kulturhistoriska
värdet påverkas.
Brandmotstånd hos bärande och/eller avskiljande byggnadsdelar
anges med en bokstav i kombination med en siffra
som anger brandmotståndstiden i minuter. I samband
med BBR 94 infördes nya beteckningar för brandmotstånd
på byggnadsdelar vars betydelse och förhållande till de
gamla beteckningarna framgår i tabellen på nästa sida.
Exempelvis betyder E 30 att konstruktionen skyddar
mot spridning av flammor och rök under 30 minuter. Är
beteckningen EI 30 så begränsas även temperaturen på den
från branden vända sidan av konstruktionen under angiven
tid. REI 60 är en konstruktion som har 60 minuters
brandmotståndstid för både bärande och avskiljande förmåga.
Bjälklag
Bjälklag i äldre byggnader har sällan samma brandavskiljande
förmåga som i nyare byggnader. Den avskiljande för-
60