Brandskydd i kulturbyggnader

inte minst vad gäller skydd av byggnader med känsliga interiörer
och inventarier. Vattenåtgången är betydligt mindre
och därmed kan vattenskadorna efter det att systemet
utlösts minimeras. Trycket i dessa system uppgår till mellan
10 och 200 bar. Anledningen till den ringa vattenåtgången
är det effektiva utnyttjandet av vattnets kylningseffekt. I
Sverige har denna typ av system hittills framförallt använts
i små utrymmen och som punktskydd över fritöser eller
maskiner. I Norge används systemet för att skydda flera av
de kulturhistoriskt värdefulla stavkyrkorna.
Tomrörsystem
Där automatisk sprinkleranläggning inte är motiverad kan
stigarledning, kopplad till tomrörsystem med anslutna
sprinklerhuvuden, vara ett alternativ. Kyrkvindar och torn i
större kyrkor är exempel på utrymmen där en brand inte
kan bekämpas effektivt av räddningstjänsten och där
denna typ av system kan vara aktuellt.Systemet består av ett
rörsystem och öppna sprinklerhuvuden, alternativt ett rörsystem
med sprinklerhuvuden som kräver en specifik
utlösningstemperatur. Vid markplanet ska anslutning för
räddningstjänstens motorsprutor finnas.
I samband med branden i Katarina kyrka på Södermalm
i Stockholm visade det sig att det vattenflöde som
krävdes för att försörja tomrörsystemet med öppna sprinklerhuvuden
inte fanns att tillgå från det brandpostnät som
fanns kring kyrkan. Erfarenheten från denna brand motiverar
en kontroll av att tillräckligt vattenflöde finns att tillgå
i befintliga anläggningar. Öppna sprinklerhuvuden bör
ersättas med slutna. I räddningstjänstens insatsplan för
objektet ska framgå hur vattenförsörjningen till stigarledningen
ska lösas (se sid 81).
Brandgasventilation
Med brandgasventilation avses manuellt eller automatisk
öppningsbara luckor, fönster eller dörrar. Avsikten är att
låta varma brandgaser lämna byggnaden samtidigt som
kall luft strömmar in för att på så sätt underlätta släckning,
förhindra övertändning, minska temperaturen eller under-
72