Dorothy Andersson – DÖMD UTAN RÄTTEGÅNG - SRSF

Dorothy Andersson – DÖMD UTAN RÄTTEGÅNG
regeringen, riksåklagaren (RÅ), hovrättspresidenten, överåklagaren, landshövdingen
och kyrkoherden i Danderyd samt ett flertal politiker.
Hon väntade med spänning på svaren.
Det dröjde med svaren.
Det kom inte ett enda svar.
Inte hade hon väl väntat, att någon skulle hjälpa henne att kidnappa Erik ur
häktet eller så, men hon trodde, att någon åtminstone skulle bli upprörd över
att något sådant kunde hända i en rättsstat.
En dag störtade hon iväg till pastorsexpeditionen i Danderyd. Kyrkoherden
tog emot. Gråtande bad hon om ett tröstens ord. Erik hade inte begått något
brott, men likväl satt han häktad för risk för fortsatt brottslig verksamhet. Kyrkoherden
svarade inte. Han tittade på henne med kall blick utan att svara. Hon
rusade ut därifrån. Denne kyrkans man hade inget till övers för människor,
som körts ut ur det övriga samhällets gemenskap. Solidariteten har sina givna
gränser.
Tidningarna hade inte intresserat sig för vare sig husrannsakningar, beslag utan
protokoll eller fel i förundersökningsprotokoll. Men nog borde väl någon journalist
reagera, för att svenskar häktades på det här sättet. Hon gick till Aftonbladet
och träffade en kvinnlig journalist, som verkligen visade ett stort intresse
och läste och drog kopior på besluten. Journalisten berättade, att hon skulle
ringa upp advokaten Engstrand, innan hon gjorde något mer. Hon gjorde inget
mer, och hon hörde inte av sig.
Advokaten Lars Engstrand var inte den, som tog strid för en klient i ett mål,
som han förstod var mycket "känsligt". Han visade den samarbetsvilja, som
vissa systemets företrädare kräver i dessa fall. Givetvis var advokaten medveten
om att Handelsbanksbedrägeriet var en juridisk omöjlighet, och att man
inte kan häkta ostraffade människor för risk för "fortsatt" brottslig verksamhet,
men varför skulle han upplysa en journalist om detta, när systemet helt klart
"ville åt" Andersson. Han var systemets advokat. .
I advokaten Engstrand fanns inte ett uns "Perry-Mason-anda".
Det var lugnt för åklagare Birgit Thunved att ha Erik Andersson i häkte,
medan hon tog hand om alla de 100 brottsanklagelserna, som producerats mot
familjen under hösten 1983.
Dessutom underlättades advokaten Walanders arbete i Södra Roslags tingsrätt.
Walander fick rapporter från polis/åklagare.
Familjen Andersson framstod nu som den värsta brottsfamiljen i Sverige. Fyra
av familjemedlemmarna var misstänkta för massor av bedrägerier. Fyra var
stämda i civilprocesser. Tillgångarna var belagda med kvarstad. Fadern satt
44