95. Kleopatra - fritenkaren.se

hos sin äkta maka här i Rom! Bland annat skänker han här Kleopatra Pergamons
bibliotek, ett av de dyrbaraste i världen med sina över två hundra tusen rullar!
1 Vi vill inte höra längre.
4 Med all respekt, Octavianus, vi tror dig, och vi tror att Antonius
verkligen är en förrädare mot din stat, men detta går för långt. Du har skändat
Antonius lik förrän han är död.
2 Hur fick Octavianus testamentet från vestalerna? De kan ej ha utlämnat
det godvilligt.
Octavianus Det är sant. De ville icke ge mig det. Men de sade, att om jag ville ha det
fick jag hämta det själv.
2 Även om Antonius vill skänka hela Rom åt Kleopatra och skriver ett
testamente om det, är ett sådant testamente ej skäl nog till ett inbördeskrig.
3 Ingen vill ha inbördeskrig utom möjligen Octavianus.
Octavianus Och har jag inte skäl tillräckligt? Antonius maka är min syster. Rom vet
att hon inte har förbrutit sig mot Antonius. När Antonius lämnade henne för
Kleopatra tog hon hand om Antonius hus och barn och vänner och fortsatte att älska
honom på avstånd. Hela Rom känner till detta. Vad gör Antonius? Genom sina
representanter vräker han henne från sitt hus och kör henne gråtande ut på gatan.
Ingen har älskat någon man som Octavia sin Antonius, och ingen har så illa
behandlat en sådan kärlek som Antonius sin maka! I stället vill han skänka hela
världen åt en fal föråldrad kurtisan!
1 Det räcker. Octavianus har rätt. Hela Rom är kränkt genom Antonius
kränkning av sin hustru.
6 Ja, allt kan förlåtas Antonius men inte detta!
4 Jag är rädd, Octavianus, att vi måste ge dig detta krig.
3 Men ärelöst blir det, och ingen kommer att tacka oss för det.
2 Det blir ännu mera ärelöst än kriget mot Pompejus.
5 Inbördeskrig är alltid lika ärelösa, men dessutom tycks varje nytt
inbördeskrig bli ännu mera ärelöst.
1 Senaten bifaller kriget. Saken är klar.
Octavianus Jag tackar senaten för förtroendet. Hur ärelöst detta inbördeskrig än må
bli tror jag dock vi kan undvika onödig mansspillan. Detta tar jag på mitt ansvar: att
färre offer ska skördas än i något tidigare inbördeskrig.
1 Må Octavianus hålla vad han lovar.
(Alla instämmer.)
Scen 4. Antonius läger.
Antonius Hur kan vi väl förlora? Jag är överlägsen denne strunt. Han är ej general.
Han vet ej någonting om strategi. Vi har till vår disposition fem hundra skepp och
hundra tusen fotsoldater. Dessutom har vi tolv tusen ryttare. Han har ett lika stort
kavalleri men bara åttio tusen fotsoldater och två hundra femtio skepp. Han har ej
någon chans, för han är ingen krigsman.
Kleopatra Just för att du är så överlägsen ber jag dig att glömma dina stående
arméer och ditt rytteri. Det vore en för lätt match om du bara körde över honom. Möt
honom i stället blott med flottan. Då blir det en spännande kraftmätning.
Antonius Gärna det, min sköna. Det är inte mer än bara sportslighet. Vi glömmer
all vår överlägsenhet till lands och ställer till med sjöslag.
– Ja, vad är det, Dellius?
Dellius General Domitius har övergått till Octavianus.
Antonius Liksom Deiotarus och Amyntas. Och hur många män tog fege generalen
med sig?
21