Klassifikation vid de nordiska alkoholmonopolen - BADA ...

alcoholic beverages, där wine, brewed and malted bevarages och distilled liquor utgör
egna avdelningar. Wine har dessutom tre underliggande nivåer, varav den första är kinds
of grape wine och nongrape wine. Kinds of grape wine har avdelningarna white wine,
red wine (med avdelningen rosé wine), sparkling wine och fortified wine. Under
destilled liquour finns avdelningarna whiskey, brandy, compound liquors och rum
(DDK 2003, band 3, s. 640–641; Webb-Dewey). Uppdelningen mellan dessa klasser
bygger på flera olika indelningsprinciper. Den första indelningsprinciper, där beverages
(drinks) delas in i alcoholic beverages och nonalcoholic beverages, kan identifieras som
alkoholhalt. Principer för indelningen i de andra avdelningarna kan sägas vara
tillverkningsmetod (t.ex. om något jäses eller destilleras) och råvaror (t.ex. om det är
äpplen eller vindruvor som används och om det är blå eller gröna vindruvor). Detta
åskådliggörs i klassifikationsschemat nedan:
Figur 1: Klassifikationsschema över DDK:s sektion 641
Traditionella klassifikationssystem brukar kallas enumerativa och är uppbyggda på så
vis att det ska finnas en passande klass för varje objekt som kan tänkas bli klassificerat i
systemet (Taylor & Joudrey 2009:384–387). Ett typiskt exempel på ett enumerativt
klassifikationssystem är Library of Congress Classification, LCC. Där har ämnen
tilldelats olika beteckningar i takt med att dokument som handlar om dessa ämnen
tillkommit i samlingarna som klassificeras. T.ex. står DC1-947 för Frankrikes historia,
medan DQ1-851 står för Schweiz historia. De respektive ländernas 1900-talshistoria
betecknas DC361-424 och DQ201-210. Frankrikes 2000-talshistoria betecknas DC425-
433, medan motsvarande beteckning för Schweiz saknas (LCC). Som märks finns inga
återkommande mönster i de siffror som används för de olika ämnena, trots att ämnena i
sig har gemensamma nämnare i form av länder och tidsperioder.
7