Klassifikation vid de nordiska alkoholmonopolen - BADA ...

än om förändringar i själva varuindelningen. 10 P.g.a. att innehållet på hemsidorna är
föränderligt avgränsas materialet som hämtas från Alkos, Rúsdrekkasøla Landsins,
Systembolagets, Vínbúðins och Vinmonopolets hemsidor till hur det såg ut söndagen
den 10 april 2011. Detta datum ligger tillräckligt nära examinationstillfället för att
innehållet fortfarande ska vara aktuellt vid den tidpunkten och tillräckligt långt ifrån
examinationen för att jag ska få nog med tid för materialsammanställningen och
analysen. Dessutom har samtliga nordiska alkoholmonopol söndagsstängt, varför inga
större förändringar av hemsidorna genomförs under dagen.
P.g.a. förbudet mot indirekt reklam för starka alkoholdrycker i Finland, vilket nämndes i
bakgrundsbeskrivningen, finns inga varor med mer än 22 % alkohol på Alkos hemsida.
Därför kompletterar jag det finländska materialet med Alkos prislista (2011), där
företagets alla ordinarie varor presenteras, sorterade efter varugrupp. Indelningen i
prislistan avviker dock på några punkter från indelningen på hemsidan, men mer därom
i del 5.1. nedan.
Fokus ligger på de två fasetterna varugrupper och ursprung. Valet av dessa fasetter görs
eftersom de kan visa på intressanta principer och ställningstaganden i klassifikationssystemen.
Dessutom använder Rúsdrekkasøla Landsins ett system där varugrupperna
och ursprungsalternativen delvis överlappar varandra (vilket redovisas närmare i del 5.2.
nedan), och därför bör dessa två fasetter undersökas gemensamt i en studie av de
nordiska alkoholmonopolens klassifikationssystem.
Andra fasetter utelämnas ur studien, dels för att hålla materialet på en hanterlig nivå,
dels för att uppgifter om exempelvis förpackningstyper och -storlekar knappast lämpar
sig för djupare analyser. Inte heller fasetten för druvsorter tas med i studien, eftersom
den skulle kunna leda in på helt andra ämnen. Fokus skulle riskera att hamna på
antingen biologi (t.ex. vilka muscat-varieteter som bör klassas som egna druvor och
vilka som ses som identiska med andra) eller namnforskning (t.ex. om olika namn på
samma druva, såsom syrah och shiraz, behandlas tillsammans eller var för sig).
Druvsorter och andra råvaror kan också ses som en indelningsprincip inom fasetten
varugrupp (jfr figur 1 över DDK:s sektion 641 ovan) och i sådana fall tar jag med den
aspekten i analysen.
4.2. Tillvägagångssätt
Studien genomfördes genom att de fem företagens hemsidor besöktes den ovan nämnda
dagen, den 10 april 2011. Från sidorna excerperades uppgifter om varugrupper och
ursprung. Samma excerpering genomfördes i Alkos prislista (2011). Också den inbördes
hierarkin mellan olika klasser registrerades. Gällande ursprungsbeteckningarna lades
särskilt fokus på varor från omstridda områden (är t.ex. Tiras en moldavisk eller
transdnestrisk brandy?) och för varor där olika administrativa indelningar kan tillåta
flera olika tolkningar (kallas t.ex. öl från München tyskt eller bayerskt?).
10 T.ex. har sjampanja och sjerry ersatts med champagne respektive sherry. Huruvida övergången från att
dela in ölen i pilsnar øl och gull øl till att dela in den i veikt øl och sterkt øl (se vidare del 5.2) enbart var
språklig eller om den också innebar en förändring av varuindelningen är däremot inte gott att veta.
13