Klassifikation vid de nordiska alkoholmonopolen - BADA ...

3. Teori och tidigare forskning
I det här kapitlet presenteras klassifikation ur ett teoretiskt perspektiv tillsammans med
exempel ur praktiken. Dessutom definieras termer som används i uppsatsen, och
tidigare studier som är relevanta för denna undersökning redogörs för. Emellertid verkar
det inte ha skrivits särskilt mycket om företags indelning av alkoholprodukter tidigare.
Sökningar på alkoholklassifikation, alcohol classification etc. i databaser som ACM
digital library, Encyclopedia of library and information science, Inspec, Kulpol,
Library literature & information science, Lisa, Lista, Nordiskt BDI-index och
Uppsatser.se ger framför allt träffar inom ämnesområden som medicin, kemi och
samhällsvetenskap, och inte inom informationsvetenskapen. Därför ligger fokus istället
på klassifikationssystem inom främst bibliotekssfären, och i dessa system framlyfts
likheter och skillnader med klassifikationen hos de nordiska alkoholmonopolen.
3.1. Klassifikation
I bred bemärkelse kan klassifikation definieras som ”indelande i klasser av ting och
företeelser efter en princip eller indelningsgrund” (Benito 2001:103), där den vanligaste
indelningsgrunden är likhet. I denna breda betydelse ägnar sig alla åt klassifikation
dagligen. När vi är ute och går på gatorna skiljer vi mellan exempelvis byggnader, träd
och fordon. Bland fordonen kan vi i sin tur urskilja bilar, bussar, motorcyklar o.s.v.
Denna vardagliga sortering av sinnesintryck och tankegångar utgör en av grunderna till
vår förståelse av omvärlden och oss själva (jfr t.ex. Bowker & Star 1999:1–32;
Buchanan 1979:9–11; Ranganathan 1989:15 ff., 1992:21 ff.).
Den vetenskapliga klassifikationen bygger på samma principer som indelningarna vi
gör till vardags. Saker och begrepp som kan sägas dela vissa egenskaper förs samman i
enheter. Enheter som har gemensamma drag sorteras under större huvudkategorier. Hur
dessa enheter betecknas varierar något. I svensk litteratur används termer som klasser,
kategorier och grupper ibland synonymt (se t.ex. Benito 2001), medan andra håller sig
konsekvent till termen klass (se t.ex. Wåhlin 1986). Också Kungliga biblioteket
använder i sin svenska översättning av DDK 4 termen klass, samt huvudklass, avdelning
och sektion, beroende på vilken nivå beskrivningen ligger på (KB 2011:6). Med detta
som utgångspunkt använder också jag i denna uppsats termen klass. En klass som utgör
en del av en annan klass kallar jag avdelning eller underordnad klass. En klass som inte
är underordnad någon annan klass kallar jag huvudklass. Parallellt med klass använder
jag också varugrupp, som är den term som Alko och Systembolaget brukar.
Hjørland (1995) tar fasta på de hierarkiska och systematiska inslagen hos
klassifikationen då han definierar klassifikationssystem som ”en systematisering af et
givet emne-univers i klasser og subklasser udfra en ”top-down” behandling af det
pågældende emne-univers” (Hjørland 1995:252). Den inflytelserike klassifikationsteoretikern
Ranganathan (1992) förtydligar vilka relationer som bör råda mellan klasser
4 DDK = Dewey decimalklassifikation, ett internationellt system som Sveriges universitets- och
högskolebibliotek är i färd med att övergå till.
5