SDS-master 4.0.7 - Sydsvenskan

B18 RESOR
I SPÅREN AV EN DIKTATOR
”Bunkern är
idealisk som
stall eftersom
det är svalt.”
landsvägen. Han säger sig känna till flera bunkrar.
I priset för resan ingår hur många stopp
vi vill.
Den gamla landsvägen är krokig och dåligt
underhållen, men resan ger oss en inblick i ett
Albanien som har mycket lite gemensamt med
det moderna Tirana. Här tycks tiden ha stått
stilla i hundra år. Landskapet domineras av
små byar och familjeägda jordbruk där män
och kvinnor med kutiga ryggar sliter för hand
ute på fälten.
En av byarna är Kthesa e Çermes. Vi knackar
på porten till ett av husen, och möts av en man
med blå Volkswagenkeps och ett välkomnande
leende.
Jonuz Muça är 71 år gammal och driver ett
mindre jordbruk. Han har en häst, en flock
höns, tre kor och en stor artilleribunker som
används som stall.
– Bunkern är idealisk som stall eftersom det
är svalt där inne även på sommaren, konstaterar
Jonuz Muça och snurrar den blå VW-kepsen
fram och tillbaka ett kvarts varv.
Han dukar fram kaffe och raki, hembränd albansk
sprit gjord på druvor eller plommon, och
berättar han att han är uppväxt under kommunistregimen.
Som alla andra fick han slita hårt
i fabriker och jordbruk. Långa arbetsdagar och
usel lön. Men systemet var rättvist och alla hade
ett jobb eller en bit mark att bruka, menar Jonuz
Muça.
Han säger att han blir arg när han tänker på
hur allt som byggdes upp under diktatorn Enver
Hoxhas ledning håller på att gå förlorat:
– Fabriker, järnvägar, bostäder. Till och med
bunkrarna förfaller.
Att de hundratusentals bunkrarna aldrig kom
till någon användning bekymrar inte Jonuz
Muça. Och att de pengar som investerades i bunkeridén
möjligen kunde ha satsats i andra, och
för folket mer konstruktiva projekt vill han inte
höra talas om.
– Om hotet var verkligt eller inte har jag ingen
uppfattning om. Men jag vet så mycket att om
en främmande makt skulle invadera oss idag,
då är det många albaner som inte har någonstans
att ta vägen.
Solen håller på att gå ner i väster, och kastar ett
nästan magiskt gyllengult ljus över det kuperade
jordbrukslandskapet. Vi säger adjö till Jonuz
Muça, men just som vi ska till att gå hejdar han
oss:
– För en tid sedan fick jag besök av ett belgiskt
par, jag tror de var någon typ av historiker eller
möjligen arkitekter. De var intresserade av att
köpa min bunker och forsla hem den till Belgien.
Vi får se vad de har att erbjuda, kanske
säljer jag den.
ALBANIEN
TEXT: GÖRAN ENGSTRÖM
resor@sydsvenskan.se
FOTO: JOHAN BÄVMAN
bild@sydsvenskan.se
För en knapp krona kan badgästerna i Durres skjuta luftgevär
på en bild av den f d serbiske presidenten Slobodan Milosevic.
Det är goda affärer, försäkrar mannen i stråhatt. Här finns
många turister som stridit i KLA, Kosovos befrielsearmé.
SYDSVENSKANh
Söndag 26 augusti 2012