SDS-master 4.0.7 - Sydsvenskan

SYDSVENSKANh o
Söndag 26 augusti 2012
KÅSERI
LENA ROSENDAHL
lena.rosendahl@sydsvenskan.se
Ärrade
upplevelser
Vi skåningar har det svårt med ärren. Bokstaven
r, alltså.
Jag hör varje dag i radions P1 en utmärkt
reporter, uppenbarligen bördig
från Skåne, tala om ”vååd och åmsåj” i
förtvivlade försök att rulla på ärren. Kanske har hon
gått hos Sveriges Radios logoped för att försöka låta
rikssvensk. I så fall var det en rätt så misslyckad språkvååd.
Inte vet jag hur vi ska bete oss när tungan vägrar rulla
fram de riktiga, rikssvenska ärren.
När jag gick på journalistutbildning i Stockholm för
tusen år sedan, var jag ensam skåning i klassen. Mina
klasskamrater kallade mig för ”Tranebergsbron”. Ni
som också är skåningar kan försöka säga det ordet på
stockholmska så förstår ni varför.
Skam och nesa.
En likaledes skånsk god vän till mig förvägrades att
läsa spanska på högre nivå på Romanska institutionen
i Lund. Orsak: han kunde inte rulla rätt på ärren.
– Du kan inte bli
spansklärare, det går
inte, sa institutionschefen.
Du saknar rull.
– Ja, men jag ska inte
bli lärare, invände min
vän.
Han fick inte fortsätta
studera i alla fall.
Rulla rätt med tungan
måste man, annars
har man inte i Stockholm,
Lund och Madrid
att göra. Då får man
”Rulla rätt med
tungan måste
man, annars
har man inte
i Stockholm,
Lund och Madrid
att göra.”
häcka i Eslöv och försöka hitta nån lämplig kvällskurs
i något mer skorrande språk, som franska till exempel.
Det verkar lite lättare för finlandssvenskarna. Med
ärren, alltså. Däremot har de en smula svårt med
sje-ljuden. Som den trevliga nyhetsuppläsaren sa, ungefär:
– Tjälva kungahuset tjälvde av tjälvtjänsla när den
lilla prinsessan döptes.
Ja, ni har hört det förut, tjära läsare. Det är hur tjarmigt
som helst jämfört med våra skorrande, skånska
misslyckanden. Men att jämföra norr och söder är ju
väldigt tjänsligt, så det avstår vi ifrån. Diskriminering
är vi inte ute efter.
Så tjit samma.
Ett av de absolut omöjligaste spanska ord man som
skåning kan försöka sig på att uttala är alrededor. Det
betyder runtomkring.
Försök säga till en spanjor på spanska att han ska
dansa runt midsommarstången eller julgranen. Tungan
liksom vecklar in sig på en väg där den aldrig förr
har varit, det värker i gommen och man tvingas ge upp
och i stället med hand- och fotrörelser försöka visa hur
man dansar ”Små grodorna”.
Min svärson är från Spanien. Vi förstår varandra rätt så
bra, åtminstone när vi tar till engelskan.
Under en julafton som vi tillbringade tillsammans
föreslog han att vi skulle tala spanska hela tiden, som
en artighetsgest gentemot honom och hans hemland.
Jag fick gå och lägga mig ovanligt tidigt den aftonen
på grund av spärr i tungmuskulaturen.
Så hur vackert det än är i Barcelona, Ronda, Tarragona,
Rioja och Navarra, så besöker jag hellre Bilbao,
Alicante, Oviedo och Málaga.
Det tjänns tryggare så.
ORD & UTTRYCK
FRÅGA: I en matbok av
Jan-Öjvind Swahn förekommer
ett ord som jag
skulle vilja veta något
om: vabblig. Författaren
talar om ”vabbliga rovor”.
MATGLAD
SVAR: Dialektordet vabblig
betyder ’(vämjeligt) blöt,
slaskig; äcklig, kväljande’.
Det är bildat till en rot med
betydelser som ’svänga hit
och dit; dallra; slaska, vara
blöt’.
En nära släkting till
vabblig är växelformen
vobblig ’vinglig, ostadig,
skakig, darrig’. Det kan vara
ett sent lån från engelskans
wobbly (även stavat wabbly)
’ostadig, vinglande’. Troligen
är också verbet vobbla
hämtat från engelskan.
Andra ord med betydelser
som ’slemmig, sladdrig,
pussig, äcklig; lös, geléaktig,
sladdrigt mjuk’ är
kvabb(l)ig, skvabbl(i)g och
svabb(l)ig.
FRÅGA: I Sydsvenskan förra
månaden fanns i korsordet
som ett ledord ”vidafink”.
Med hjälp av korsande
ord fick jag fram änka.
Det skulle vara intressant
att få veta hur detta märkliga
ord vidafink har uppkommit.
LILLI-ANN OTTOSSON
SVAR: Det handlar om fågelnamn.
Om de här fåglarna
skriver Brehm i ”Djurens
lif” 1884: ”I Afrika lefver
ett slägte, Enkor eller
Vidafoglar (Vidua), som
utmärker sig derigenom,
att hos hannarne under
parnings- och häckningstiden
vanligen fyra af stjertpennorna
erhålla en egendomlig
form och uppnå en
oproportionerlig längd.”
Hannarnas stjärtfjädrar
har en viss likhet med änkedok,
och det sägs ha varit
upphovet till namngivningen:
änka, på latin vidua.
Detta vidua har väl i
tyskan ombildats till wida,
som ingår i Paradieswida
och Widafink, som svensk-
SUDOKULÖSNINGAR
OSS EMELLAN B39
Vabbliga
vidafinkar triggar
Vitvingad vidafink (Euplectes albonotatus) avbildad i ”Proceedings of the Zoological Society
of London” 1863. BILD: WIKIMEDIA
an har lånat in som paradisvida
och vidafink. I engelskan
kallas en vidafågel
bland annat whyda(h), som
av ”Concise Oxford English
Dictionary” anses vara en
ombildning av widow(bird,
-finch) ’änka, vidafink’,
i anslutning till Whidah, ett
av namnen på staden Ouidah
i södra Benin, en gång
ett ökänt centrum för slavhandel.
FRÅGA: Jag läser i ”Svensk
ordbok utgiven av Svenska
Akademien” att ordet
”trigga”, som förklaras med
”åstadkomma visst tillstånd”,
härstammar från
engelska ”trig” med samma
betydelse. I min gamla
engelska ordbok heter det
emellertid, att ”trig” betyder
”hämma, bromsa” och
”piffa upp”. Hur går det här
ihop?
NICKE
SVAR: Trigga ’utlösa, framkalla;
sporra, egga; få något
att ske’ har inget med
trig att göra utan är en försvenskning
av det liktydiga
engelska verbet trigger,
som är bildat till substantivet
trigger ’avtryckare, utlösare’.
Tyskan ligger med sitt
inlånade verb triggern närmare
originalet.
Substantivet trigger i sin
■ Svår ■ Sumo ■ Samuraj
tur är hämtat från nederländskans
trekker ’avtryckare’,
som hör ihop med trekken
’dra’. Det är släkt med
svenska träcka ’dra, hala’,
som en gång lånades in
från lågtyska.
Trigga kom troligen in i
svenskan i mitten av förra
århundradet och nämns i
en ordbok från 1964 som
radarteknisk term. I allmänspråket
blev det vanligt
någon gång på 1990-talet.
Man kan också träffa på
substantivet triggare ’någon,
något som triggar’.
FRÅGA: Botaniska trädgården
i Lund har nyligen begåvats
med ett ankare modell
större. Till ankaret har
fogats en minnesplatta med
bland annat texten: ”Nemi
navigare sobrius”. Men
”Nemi”? Min gamla ordbok
ger mig ingen förklaring.
Jag kan tänka mig att man
vill säga: ”Segla aldrig nykter.”
Kanske har man lekt
med ordet nemus = lund!?
EJ HEL- MEN VÄL HALV-
KLASSIKER SOM FRÅGAT FÖRR
SVAR: Det hela är kanske
tänkt som en parafras på
det bevingade latinska ordet
Nemo saltat sobrius
(ingen dansar nykter), och
på plattan ska det i så fall
stå Nemo navigat sobrius
(ingen seglar nykter). Man
skulle också kunna skriva
Noli navigare sobrius (segla
inte nykter).
KOMMENTAR: Ang ”Nej…”
och ”Nämen…” som inledning
till i sig positiva yttranden
i förra veckans
Ord och uttryck. Läste för
ett kort tag sedan (kanske
i Sydsvenskan?) att skillnaden
mellan svenskars
och danskars kynne är just
dessa inledande ord – danskarna
inleder ju i alla sammanhang
(även då de blir
intervjuade i DR) med ett
positivt ”Jamen …”, medan
vi, lite mer försiktiga
svenskar, säger ”Nämen …”,
vilket lätt kan bli parodiskt
på båda håll, exempelvis
svaret på den typiska sportfrågan:
”Hur känns det
nu att ha vunnit guld/silver/brons-medalj?”
HENRIK PFANNENSTILL, LUND
TEXT: BO BERGMAN
bo.bergman
@sydsvenskan.se
■ Frågor och kommentarer
skickas till Bo Bergman,
Ord och uttryck,
Sydsvenskan, 205 05
Malmö. Min e-postadress är
bo.bergman@sydsvenskan.se
■ Regler: Varje rad, vågrätt och
lodrätt, samt varje 3x3-ruta måste
innehålla alla siffrorna 1-9. Varje siffra
får endast finnas en gång per rad eller
3x3-ruta.
■ Svårighetsnivåer: Lätt: måndagtisdag.
Medel: onsdag-fredag. Svår:
lördag-söndag. Sumo och Samuraj:
söndag.