Räddningsverkets säkerhetsguide för evenemang - Uppsala kommun

en publikprofil för hela publiken. För evenemang med större variation av
artister och attraktioner och ett brett utbud som lockar en allmän publik –
allt från barnfamiljer till ungdomar och äldre – kan det behövas flera olika
publikprofiler.
I publikprofilen kartläggs publikens förutsättningar, t.ex. fysiska förutsättningar,
inställningar och attityder, mentala tillstånd och tänkbara erfarenheter.
I publikprofilen görs även antaganden om vilka behov eller önskemål publiken
har. Publikprofilen kan ge arrangören en uppfattning om bland annat:
• Vilka mål publiken har – t.ex. att synas, att artisten ska se dem, att bli
berusade.
• Vilket agerande man kan förvänta sig av publiken – t.ex. att vara långt
framme vid scenen, att ägna sig åt s.k. moshing, (handlöst kastar sig åt
olika håll) eller att bråka. Läs mer om dessa beteenden i avsnitt 17.5.4.2.
• Vilka reaktioner man kan förvänta sig på olika händelser.
• Observera att publikprofiler baseras på antaganden och att de slutsatser
man kan dra från dem inte kan hanteras som fakta. En väl utarbetad publikprofil
kan dock antyda en lämplig inriktning för säkerhetsarbetet, personalens
bemötande och övrig publikhantering. Se bilaga C ”Publikprofil”
för ett antal rubriker som kan fungera som vägledning.
14.4 Publikhantering
Publikhantering innefattar allt från tankar om hur varje enskild besökare ska
bemötas till hur man hanterar större folksamlingar och publikens förflyttningsmönster
under ett evenemang. Det finns två förhållningssätt när det gäller att
hantera en folkmassa, och ofta används de engelska begreppen crowd management
och crowd control:
• Crowd management, dvs. publikhantering, står för kommunikation och
insatser med positiva förtecken för att få en folkmassa att agera som man
önskar.
• Crowd control, dvs. publikkontroll, avser snarast att tvinga en folkmassa
att agera som man önskar genom t.ex. avspärrningar eller ibland hot om
repressalier eller våld.
Inom evenemangssäkerhet strävar man alltid efter publikhantering, dvs. att få
en folkmassa att vilja göra det arrangören vill utan känsla av tvång eller obehag.
Målet med publikhantering är att få publiken att vilja göra det arrangören vill
och att publiken ska tycka det arrangören planerat är det smidigaste, trevligaste
och bästa sättet.
Praktisk publikhantering består till stor del av planering och förarbete men
också av ett kontinuerligt arbete med publiken under evenemangets gång. Det
innebär en publikhantering enligt fasta rutiner men som ändå är flexibel när
förutsättningarna (t.ex. publikflödet, resursläget eller tidpunkten) förändras.
Publikhanteringen ändras utifrån information och prognoser om dels hur publiken
rör sig, dels förväntas röra sig.
Det finns tre grundförutsättningar för att god publikhantering:
• förståelse för situationen
• struktur som gynnar publikhantering
• bra kommunikation.
Målet med publik-
hantering är att få
publiken att vilja göra
det arrangören vill och
att publiken ska tycka det
arrangören planerat är
det smidigaste, trevligaste
och bästa sättet.
155
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
B
O