här - Ergo

12 / NYHETER Ergo #10 / 2009
Pia Fromlet med sonen Teo. Foto: Privat
Tid den stora bristvaran
för studenter med barn
Kan inte vara borta för länge
från forskningen, säger doktoranden.
Noga med att få åtta
timmar för studierna varje dag,
säger studenten. Ergo har träffat
två föräldrar vars vardag ser
helt olika ut. Båda är eniga om
att tiden är den stora bristvaran.
Pia och Jonas träffades för
några år sedan på institutionen
där de båda doktorerar.
Tillsammans har de sonen
Teo. Både Pia och Jonas gick
på stipendium när de fi ck veta att Pia
var gravid. Då hade hon doktorerat i två
och ett halvt år och sambon i ett och ett
halvt.
– Det var lite oroande eftersom man då
inte har tillgång till de sociala skyddsnäten
i samhället, men vi hade inte behövt
oroa oss. Så fort jag pratade med min
handledare ordnade han det så att jag
direkt blev anställd som doktorand. För
Jonas tog det dock lite längre tid.
PÅ TVÅ DOKTORANDLÖNER tycker de att
de klarar sig bra ekonomiskt, även om
det inte blir pengar över till någon lyx.
Både Pia och Jonas tjänar 21 800 kronor
i månaden innan skatt, och när Pia var
hemma med Teo fi ck hon ut ungefär 14
000 i föräldrapenning plus barnbidraget
på 1 050 kr. Däremot tror hon att det
kommer bli kännbart om de beslutar sig
för att gå ner i arbetstid när Teo börjar på
dagis om ett halvår. Att gå ner till åttio
procent den första tiden är vanligt förekommande
bland småbarnsföräldrar,
och Pia och Jonas pendlar dessutom från
Stockholm. Just nu är det Jonas som är
föräldraledig, efter att Pia varit hemma
med Teo det första halvåret.
– Uppdelningen av föräldraledigheten
föll sig ganska naturligt eftersom vi
håller på med samma sak, men jag hade
gärna tagit en större del – men det hade
inte fungerat, för då kommer man för
långt ifrån forskningen.
SOM FÖRÄLDER har man rätt att ta ut 480
dagar, varav 390 med föräldrapenning
och 90 med lägstanivån. En förälder
kan avstå alla dagar, med undantag för
60, till den andra. Pia var mitt uppe i ett
forskningsprojekt när Teo föddes, och
kände att hon inte kunde vara borta
längre än sex månader. En tendens som
visat sig bland andra kvinnor på institutionen,
som också varit tillbaka efter ett
halvår.
– Det är vanligt inom universitetet
att man delar upp föräldraledigheten,
vilket är bra för barnet som då får träffa
sina föräldrar lika mycket.
Pia och Jonas har också mycket hjälp
från vänner och familj som bor nära och
gärna ställer upp med barnpassning.
Samtidigt försöker de utnyttja tiden på
tåget varje dag, och därigenom arbeta in
tid så att de kan vara hemma mer med
Teo.
– Men det är inget nio till fem-jobb – ibland
kan man vara tvungen att arbeta
både kvällar och helger. Det är ett krävande
jobb, och inte något man släpper
bara för att man kommit hem. Hade jag
fått välja hade jag väntat med att skaffa
barn tills jag var klar, men jag är glad
att jag redan läst de fl esta kurserna. Det
hade känts väldigt tungt att sitta med
dem framför sig när man har en liten bebis
hemma. Ändå får jag planera min tid
väl, och försöka att vara effektiv när jag
är på universitetet.
MARIE LEVER sedan ett och ett halvt år
tillbaka ensam med sin dotter, efter att
hennes man gått bort. Hon är noga med
att upprätthålla en normal arbetsdag
på åtta timmar, men efter att hon hämtat
dottern på dagis ägnar hon resten av
kvällen fram till läggdags åt olika aktiviteter.
De läser böcker, ritar, går på skogspromenader
och till badhuset.
– Som förälder är det lätt att bli isolerad.
Man har annorlunda livsvillkor än
de andra studenterna. Sedan hade jag
problem med dagis, som inte ville godta
att jag har en fyrtiotimmarsvecka. Jag
fi ck till slut dra in facket. Men jag har
bytt dagis sedan dess, och det nuvarande
är jättebra.
Enligt rapporten ”Studenter om studiesociala
utredningen” som kom förra
året väntar var fjärde student med att
skaffa barn, troligtvis av ekonomiska
skäl. Marie och hennes man hade länge
försökt bli med barn, men när det inte
inträffade beslöt sig Marie för att börja
plugga.
– Sen, direkt när jag kom in, blev jag
I Sverige fi nns idag
cirka 80 000 studenter
med barn under 18 år.
I en enkätundersökning
från 2007 ställde
Akademikerförbundet SSR frågan
”Tycker du att du i dag har ekonomiska
problem?” 43 procent av de
ensamboende studenterna med
barn svarade ”Ja i hög utsträckning”,
jämfört med var åttonde i den totala
studentpopulationen.
I en undersökning gjord av SFS, TCO
och Tria i våras uppgav omkring en
fjärdedel av studenterna att de väntat
med att skaffa barn på grund av
studierna.
De förbättringsförslag som i samma
undersökning rankades högst inom
gruppen av studenter var
• Höjt extra tillägg till studiemedlet
för föräldrar (80 procent),
• Högre studiemedel (56 procent)
samt
• Schemastrukturering (45 procent)
Tilläggsbidraget är i dag 512 kronor
för fyra veckor för studenter med
ett barn, 836 kronor för studenter
med två barn och 1 004 kronor för
studenter med tre barn.
gravid. Det är lustigt hur naturen fungerar,
säger hon och ler.
Eftersom Marie dels får en typ av änkepension
och dels har en del undansparat
sedan tidigare, kan hon satsa lite extra på
maten. Istället för att kämpa med storkok,
som många andra studenter får göra, kan
hon unna sig lite dyrare alternativ.
– Jag satsar på näringsmässigt bra mat
och försöker hushålla med mina krafter
– men har man ingen ekonomisk buffert
att ta av har man ju inget val. Att jag har
pengar undansparade beror på att jag
var tvungen att sälja bostadsrätten när
min man dog, för att jag skulle kunna
försörja min dotter. I samma veva fi ck
jag ge bort nästan hälften av allt jag ägde
för att få plats i den nya bostaden.
EFTER ATT MARIE lämnat dottern på dagis
pluggar hon sedan hemma fram till
lunch. Klockan ett går hon till universitetet
för föreläsningar, som hon får
lämna i förtid för att hinna hämta dottern
på dagis klockan fem. Sedan är det
bolibompa och matdags och slutligen
läggdags för både mamma och barn.
– Jag är noga med nattsömnen. Den är
viktig för att jag ska orka. Men man får
en kraft av att ha barn också, det får man
inte glömma. Man får anledning att vara
effektiv. Sen är det ju såklart tusen saker
man ska göra som förälder och det kan i
vissa stunder bli lite tungt, speciellt när
man är ensam – jag har tyvärr inga anhöriga
i närheten som kan hjälpa till.
HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se