här - Ergo

More documents

Recommendations

Info

16 / NYHETER Ergo #10 / 2009 Per Löwdin Den akademiska arbetsmiljöns empiri KOST I ERGO Dietiststudenterna Ylva Törner och Maria Wirén skriver om mat och hälsa i Ergo. Tid för frukost Den som slår upp ”frukost” på wikipedia.com hittar följande defi nition: ”Frukost är dagens första måltid, kommer i många variationer och är enligt många dietister den viktigaste. Den brukar intas mellan klockan 6 och 10 på morgonen.” Denna nätta sammanfattning pekar ut några viktiga poänger. Frukost är en viktig måltid som är lätt att variera. Anledningen till att vi dietister gärna vill framhålla frukostens betydelse är att vi vet att frukost leder till hälsa. Med frukosten tillgodogör vi oss en betydande del av vårt dagliga behov av energi, vitaminer, mineraler och fi brer. Den håller oss mätta och nöjda fram till nästa måltid och gör att vi bättre orkar med dagens krav och utmaningar. Tillsammans med andra så kallade friskbeteenden, som till exempel 8 timmars sömn per natt och regelbunden fysisk aktivitet, fi nns det ett positivt samband mellan frukostätande och livslängd. Att hoppa över frukosten är däremot starkt relaterat till övervikt. Om man inte äter på morgonen tende- Universitetets kvalitets- och utvärderingsenhetsundersökning av hur doktoranderna uppfattar forskarutbildningen vid Uppsala universitet är intressant läsning. Rapporterna erbjuder systematiska jämförelser mellan fakulteter och institutioner. Frågebatteriet är utformat så att både det som är bra och det som är dåligt kommer fram. Svarsfrekvensen är tillräckligt stor för att man inte ska kunna vifta bort resultaten. Fast somliga hoppas sannolikt att de snabbt glöms. Rapporten för teknisk-naturvetenskaplighet är utomordentligt lönande om man går in i tabellverket. Det visar sig att var femte doktorand vid fakulteten genomgått sin grundutbildning vid något utländskt lärosäte. En större andel än vid någon annan fakultet. I detta avseende är fakulteten den klart mest internationella. Det är också den fakultet som har det bästa fi nansieringsläget, 79 procent av doktoranderna hade doktorandtjänst vårterminen 2008. Vid historisk-fi losofi sk och medicinsk fakultet hade endast 44 procent doktorandtjänst. När det gäller den psykosociala miljön ger förvisso 23 procent uttryck för missnöje med förhållandena på institutionen. Men motsvarande tal är högre för historisk-fi losofi sk (28), och språkvetenskaplig (28) fakultet. Mest nöjda är juristerna, 63 procent uppger att de är mer än nöjda eller mycket nöjda. Doktoranderna vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet är de som har mest kontakt med sina handledare. Praktiskt taget hälften (49 procent) rar man att förskjuta sitt ätande och bli hungrig och sugen under den senare delen av dagen i stället. Då är det lätt att äta sent på kvällen och så hamnar man i en dålig cirkel eftersom effekten blir att man inte är sugen på frukost nästa morgon heller. MORGONEN ÄR EN KÄNSLIG TID då inte alla har aptit. Man kanske känner sig trött eller inte tycker att det smakar bra med mat så tidigt på dagen. När vi stiger upp efter nattvilan är kroppen i behov av ny energi efter många timmars fasta. Att bara få i sig något litet till frukost är bättre än att inte äta något alls, men om du ofta hoppar över frukosten kan du prova olika strategier för att passa in måltiden på ett smidigt sätt i din dag. En bra start är att skapa tid för frukost så att det blir en skön stund att se fram emot i stället för något att stressa förbi på väg mot resten av dagen. Om du är morgontrött kan du göra i ordning frukosten kvällen innan, sova lite längre på morgonen och äta på första rasten i skolan. Om du inte tycker att det är gott med frukost kan det behövas lite ny inspiration. Blanda din egna frukostmüsli Müsli kan man göra av många olika sorters gryner och fl ingor och blanda i frukt och nötter efter vad man tycker smakar gott. Här är ett förslag på en god morgonmüsli som är enkel att göra själv: Till 400 g müsli: Hacka 100 g valnötter grovt och lägg i en bunke tillsammans med 5 dl rågfl ingor, 5 dl havregryn, 2 dl solroskärnor och 1 dl råsocker. Blanda 2 dl vatten med 5 msk rapsolja och träffar sin handledare minst en gång i veckan. Även medicinare och farmaceuter ligger högt, cirka en tredjedel har kontakt med handledaren varje vecka. En tydlig majoritet av doktoranderna vid fakulteten anser att handledningen fungerat bra det senaste året. Men när det kommer till frågan om brister i handledningen varit till hinder i forskningsarbetet uppger 35 procent att så varit fallet. Går man in på institutionsnivå kommer en rad intressanta saker fram. När det gäller den psykosociala miljön, får materialkemi, informationsteknologi, fysik och materialvetenskap, fysikalisk och analytisk kemi, cell- och molekylärbiologi, höga betyg. Samtidigt sticker några institutioner ut för att doktoranderna fi nner den psykosociala miljön dålig. Hela 75 procent av matematikerna ger låga betyg. 35 procent av dem uppger sig vara ”mycket missnöjda” med miljön. Vid geovetenskaper uppger 37 procent att de är missnöjda med den psykosociala miljön. Institutionen för biokemi och organisk kemi får också ett lågt värde: 35 procent missnöjda. En intressant sak är att medan en stor del av geologidoktoranderna (22 procent) är ”mycket missnöjda” med den psykosociala miljön i doktorandgruppen på institutionen så är däremot ingen av matematikerna mycket missnöjd med miljön i doktorandgruppen. Tvärtom är 60 procent av matematikerna mer än nöjda! I fråga om möjligheterna till informella samtal om forskning med seniora fors- Frukost är den mest traditionsbundna måltid vi äter under dagen. Har du tänkt på att medan vi ganska snabbt tröttnar på att äta samma sorts mat till lunch eller middag fl era dagar efter varandra är vi oftast nöjda med vår frukostmeny år efter år. Kanske är det tiden på dagen som gör att det känns enkelt att ha frukosten på autopilot. Men det fi nns många möjligheter till förändring och variation. Med undantag av våra nordiska grannar fi nns det inga länder i världen med lika stora mejeriavdelningar som det fi nns i Sverige. Prova en ny yoghurtsort och en god müsli till. Havregryn är långt ifrån det enda man kan göra gröt på, smörgåsar kan varieras i det oändliga och frukt och bär är oftast som allra godast som tillbehör till fi len, gröten eller pressat i ett glas på morgonen. Ibland när man har extra tid kan man lyxa till det med en äggröra, pannkakor eller frukostmuffi ns. Kanske behöver du prova något helt nytt för att hitta ny lust till frukost. På nätet och i bokhandlarna fi nns många böcker med mumsiga frukostrecept. Prova dig fram och njut av en god frukost varje dag. krama in vätskan i grynblandningen så att fukten tränger in. Bred ut det hela i en smord långpanna och låt stå i ugnen i 200 grader i 20–30 min. Ta ut och rör om några gånger under gräddningstiden så att müslin blir jämt rostad och passa så att den inte blir bränd. När müslin är klar låter du den svalna en stund för att slutligen blanda i 2–3 dl russin och/eller annan torkad frukt. Förvara i en torr, tät burk och njut tillsammans med morgonfi len! kare ligger institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi i topp, följt av materialkemi. Sämst framstår möjligheterna inom geovetenskaper. När det gäller frågan om brister i den psykosociala arbetsmiljön varit till hinder i avhandlingsarbetet framträder några institutioner på ett mindre smickrande sätt: 41 procent av geovetarna, 40 procent av matematikerna, och 32 procent av doktoranderna i ekologi och evolution upplevde arbetsmiljön på institutionen som ett hinder. En extremt hög andel vid ekologi och evolution uppfattade brister i handledningen som ett hinder i avhandlingsarbetet, hela 69 procent. Andra institutioner där en stor del av doktoranderna uppfattade brister i handledningen som ett hinder är cell- och molekylärbiologi (47), teknikvetenskaper (45), och geovetenskaper (41). Mest inspirerande handledning ges uppenbarligen vid materialkemi. Hela 70 procent av doktoranderna där uppgav att de var mycket nöjda med handledarens förmåga att ge fortsatt inspiration till fortsatt arbete efter ett handledningstillfälle. Rapporten ger en utmärkt spegelbild av doktorandernas uppfattning om fakultetens forskarutbildning. Vissa institutioner framstår som mycket goda studiemiljöer. Vid andra är det alldeles uppenbart att det fi nns problem. Det ankommer på fakultetsnämnden att ta tag i dessa på ett adekvat sätt. Det är en ytterst krävande och grannlaga uppgift! Räcker det med en macka? Enligt de svenska näringsrekommendationerna bör frukosten utgöra 20–25% av dagens sammanlagda energiintag. (Jämför med lunch och middag som vardera ska stå för 25–35% av energiintaget.) Energibehov och portionsstorlekar varierar naturligtvis från person till person. Här är dock några exempel på ungefär hur mycket energi frukosten utgör i en kost som i övrigt följer riktlinjerna för de svenska näringsrekommendationerna: 19E % 1 glas mjölk, 3–4 smörgåsar, 1 glas juice eller 1 frukt. 20–25E % Fil och fl ingor eller müsli, 1 banan, 2 smörgåsar, 1 glas juice eller 1 frukt. 25E % Gröt med mjölk och sylt, 1–2 smörgåsar, 1 glas juice eller 1 frukt. E % = energiprocent. Procentandel av dagens totala energiintag. Siffrorna baseras på SNÖ (Svenska Näringsrekommendationer översatta till livsmedel, Livsmedelsverket 2003). Har du en fråga till Ergos dietister? Maila: kost.ergo@gmail.com
Ergo #10 / 2009 FORSKNING PÅGÅR Sverige från tysk horisont Skildringar av ”det andra” behöver inte alltid vara negativa, menar idéhistorikern Mathias Persson. I sin avhandling visar han hur en välkänd tysk tidning på 1700talet tecknade en övervägande positiv bild av Sverige, trots att länderna tillhörde olika politiska allianser. Den tyska bilden av Sverige har skiftat genom tiderna. Från 1800-talet och fram till andra världskriget spelade de rasistiska idéerna om svenskarna som ett ariskt folk en viktig roll. Under efterkrigstiden har istället det svenska välfärdsbygget och populärkulturella skildringar av Sverige som ett idylliskt ”Bullerbün” varit föremål för tyskarnas intresse. Mathias Persson har dock gått längre tillbaks, till 1700-talets andra hälft. Han har undersökt hur svensk vetenskap och politik skildrades i det tyska recensionsorganet ”Göttingische Anzeigen von gelerten Sachen”, som gavs ut vid universitetet i Göttingen i det tyskromerska kurfurstendömet Hannover. Vid den tiden var varken den moderna rasismen eller drömmen om Bullerbün uppfunna. – Däremot fi nns det en koppling mellan dagens internationella bild av Sverige som en slags förebild som välfärdsstat och Sverigebilden i Anzeigen på 1700talet. Man var intresserad av det svenska samhället snarare än det som ansågs naturgivet. Precis som i välfärdsstaten försökte man optimera nyttan för största möjliga antal. Skillnaden mot idag är att det fanns en patriotism som syftade på något något utöver de enskilda människorna tillsammans, säger han. SVENSKARNA FRAMSTÄLLDES mestadels i positiva ordalag, som fl itiga, nyttiga och fromma. Den negativa kritik som ändå förekom var oftast inlindad och förmildrad. Luthersk protestantism, merkantilism, nyttomaximering, patriotism, praktiskt inriktad vetenskap och en stark överhet var gemensamma särdrag för det svenska och det hannoverska samhället, och bland Anzeigens medarbetare rådde enighet om deras stora värde. Man lyfte också fram de etniska, historiska, kulturella och språkliga likheterna länderna emellan. I det avseendet framställdes Sverige som ”det samma” snarare än ”det andra”. – När man talade om de här kännetecknen i det svenska samhället talade man i någon mening också om sig själv. I skildringar av de historiska kontakterna mellan länderna framträdde dock även bilden av Sverige som ”det andra”: tyskarna sågs som aktiva givare och svenskarna som passiva mottagare. Även i beskrivningar av den nordliga grannens vidsträckthet, upplevda geografi ska avlägsenhet, och kalla klimat tecknades bilden av något främmande. Bilden av det svenska var alltså övervägande positiv. Detta trots att Sverige och Hannover på den tiden befann sig på olika sidor i den europeiska maktpolitiken; Sverige var lierat med Frankrike medan Hannover stod Storbritannien nära. Resultaten visar enligt Mathias Persson att representationer av ”det andra” inte alltid behöver vara negativa och förtryckande, något han menar är ett vanligt grundantagande inom postkolonial teori. – Sverige var ett resurssvagt land som tillhörde ett annat alliansblock, låg i Europas periferi och hade anspråk på tyska territorier. Ändå hade man en positiv bild av Sverige. HUR SKA DÅ DEN FÖRDELAKTIGA Sverigerapporteringen förstås? Mathias Persson ser en nyckel i dåtidens livaktiga hannoversk-svenska nätverk, där Anzeigen var en viktig knutpunkt. De svenska lärda som blev föremål för tidningens smicker tillhörde ofta den grupp som försåg tidningen med underlaget till nyhetsförmedlingen om Sverige. – Tidningen hade ett starkt opartiskhetsideal: böckerna skulle bedömas på samma sätt oavsett varifrån de kom. Men i själva verket handlade det mycket om tjänster och gentjänster. Man skrev positivt om Sverige som en gåva eller gengåva till svenska vänner. För det fi ck man något tillbaka eller också hade man fått något tidigare. En annan förklaring till den positiva Sverigebilden är att den tjänade den hannoverska och den tyskromerska maktens syften. Anzeigen hade en överhetsvänlig hållning och identifi erade sig med Sverige som ett traditionellt ståndssamhälle, varför det svenska elitskiktet ofta framställdes som särskilt nyttoivrande. – Alldeles oavsett den stereotypa bilden av upplysningen som ett modernt fenomen hittar man under 1700-talet ännu det gammaldags hierarkiska, traditionella ståndssamhället. Det är påtagligt just i Hannover. Det är väldigt tydligt vem det var som bestämde, och det var inte tidningsmakarna. Ytterst var det överheten som hade bestämmanderätt över allt som hände vid universitetet. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se Mathias Persson försvarade sin avhandling ”Det nära främmande: Svensk lärdom och politik i en tysk tidning, 1753-1792” den 25 september. Svenskarna framställdes som ett fl itigt, fromt och nyttoivrande folk i den tyska tidngen “Göttingische Anzeigen von gelerten Sachen”, visar Mathias Persson. Foto: Gusten Holm KRÖNIKA MALIN NAUWERCK Malin Nauwerck är doktorand i litteraturvetenskap Kultur på köpet NYHETER / 17 En juristvän till mig berättade för ett tag sedan att han ska skriva ett fi lmmanus. Jaha, varför tror du att du kan göra det, sa jag krasst med jantelagen lysande ur ögonen. Dock med viss rätt, ty man behöver varken ha tröskat sig igenom alltför många oläsliga PM skrivna av juriststudenter (”torde”, ”näpperligen”, ”ehuru”), eller läst Thomas Bodströms katastrofalt dåliga thrillers för att förstå att juristerna borde hålla tassarna borta från kulturskapandet och lämna det till människor som är skolade för detta. Att kulturarbetare är arga på den senaste kulturutredningen och suckar åt fl oskler om anställningsbarhet och entreprenörskap är ingen nyhet. Men nu kan inte bara vilken kulturarbetare som helst bli entreprenör – vilken jurist som helst kan också bli kulturarbetare! MAN FRÅGAR SIG: vad är det som de lär ut på juristutbildningen i Uppsala egentligen? Att juristlinjen är så överlägsen att studenterna med vänsterhanden kan skriva filmmanus och böcker bättre än folk med sex års skolning? Att det är lättare att få FN-praktik om man går på några litteraturseminarier och snackar skit? (Det senare var anledningen till att en annan kille jag känner läste litteraturvetenskap. Eftersom han pluggade på 300 procent hade han aldrig läst någon av texterna till seminarietillfällena, men hej! vad gör det när humaniora är så lätt. Det räcker väl med att dra ett skämt om Goethe när vi ska prata Werthers lidanden). Jag tror att det fi nns viktiga orsaker till att konsten håller på att kidnappas, och då menar jag större och viktigare orsaker än juriststudenternas egna komplex över att vara ointressanta (har ni någonsin frågat er varför de alltid blir kära i konstvetarälvor och litteraturpretton?) DET FÖRSTA PROBLEMET är en allmän uppfattning om elitstudenter. De som går på elitutbildningar, de som universitetets pengar satsas på. Samtidigt som dessa elitstudenter talar föraktfullt om folkhögskolor, teaterprogram och skrivarskolor suckar de självbelåtet över sin Paul Auster-samling, föraktar ekonomstudenterna för att dessa inte vet vad metafi ktion betyder och inbillar sig att de minsann har en dubbel kompetens – de lär sig ett yrke samtidigt som de både kan se på fransk fi lm och läsa Dostojevskij på engelska. Kanske stiger detta somliga åt huvudet till den grad att de gravt börjar överskatta sin egen förmåga. Men bara för att man haft MVG i de fl esta ämnen på gymnasiet är man inte automatiskt bra på konst också. En viktigare orsak, som förstås hänger samman med den förra, är humanioras omdebatterade marginalisering. För det verkliga problemet är förstås inte att jurister vill skriva böcker, utan en allmänt utbredd bristande respekt för kultur som yrkesval. De människor som har valt att ägna sina liv åt konst måste ut och ta debatten på sina egna villkor istället för att 1) inte bevärdiga sig med frågan 2) förskräckt huka ihop sig och gnälla över att entreprenörskap är vulgärt och matte svårt.
Page 1 and 2: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 3 and 4: Ergo #10 / 2009 FULLMÄKTIGES FARSO
Page 5 and 6: Ergo #10 / 2009 FARLIG POLITISERING
Page 7 and 8: Ergo #10 / 2009 Hyresgästförening
Page 9 and 10: Ergo #10 / 2009 NYHETER / 09 Klimat
Page 11 and 12: Ergo #10 / 2009 Läxläsning och so
Page 13 and 14: Salong Hairmony RUSK Frisör Hudv
Page 15: Tips och råd. Finansiering. Rätti
Page 19 and 20: Kurser Vt 2010 Religionsvetenskap A
Page 21 and 22: Ergo 10 / 2009 Foto: Malin Nauwerck
Page 23 and 24: Ergo #10 / 2009 TEATER Hantverkarna
Page 25 and 26: Ergo #10 / 2009 RECENSIONER / 25 Be
Page 27 and 28: +me Share your big ideas where ever
Page 29 and 30: Ergo #10 / 2009 Tfn: 1Q Ida 13 09 8
Page 31 and 32: Uppsala studentkår utlyser härmed

här - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?