här - Ergo

Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924. 

#10 

2/10–15/10 

2009 

17/ ”Vid den tiden var varken 

den moderna rasismen eller 

drömmen om Bullerbün 

uppfunna.” 

08–11/NYHETER När Ergo följde 

med timmarna innan föredraget rådde 

febril aktivitet in i det sista. Allt avlöpte 

väl och ordförande Susanna Honnér 

(bilden) kunde efter föredraget överlämna 

den traditionsenliga UF-muggen 

till Reinfeldt – hans andra. 

17/ ”Juristerna borde hålla 

tassarna borta från kulturskapandet.” 

En mugg till Reinfeldt 

Fredrik Reinfeldts föredrag i 

universitetsaulan slog Utrikespolitiska 

föreningens 

tidigare publikrekord: hela 

1 400 personer dök upp för 

att lyssna på EU-ordföranden. 

Vi har också träffat humorduon ”Radio 

reaktionär” i Ekonomikums källare, 

hängt med läxläsarna till Gottsundaskolan 

och pratat jourverksamhet med 

tjejerna på Slussen. Fyra sinsemellan 

helt olika föreningar med en gemensm 

nämnare: ideellt engagerade studenter. 

Foto: Christin Lenthamre 

25/ ”Jag vet inte varför någon 

fi ck för sig att uppfi nna 

splatter. För kul är det inte.” 

Tiden räcker inte till 

12/NYHETER Det spelar ingen 

roll om man är ensamstående eller 

sambo. Tiden är fortfarande den 

stora bristvaran för studerande föräldrar. 

Först på andra plats kommer 

ekonomin, menar studenten Marie 

och doktoranden Pia, som båda 

försöker jämka ihop sin tillvaro. Det 

gäller att vara effektiv när man är 

på universitetet, för hemma är det 

barnet som är viktigast. 

”Gränserna fl yter ut” 

09/NYHETER Studenter som 

läser genusvetenskap ändrar sin 

syn på den egna sexualiteten när de 

lär sig att genomskåda de normer 

och maktstrukturer som råder i 

samhället menar Karin Tillberg, 

jämlikhetsansvarig på Uppsala 

studentkår. Utgångspunkten är en 

kandidatuppsats från Lund, där 

författaren konstaterar att hela åtta 

av tio har ett annat sätt att se på sin 

sexualitet efter studierna. 

– Jag har upplevt det själv. Man 

börjar ifrågasätta normen, man lär 

sig ett nytt sätt att tänka och gränserna 

fl yter ut, säger karin Tillberg. 

Poesi som livsprojekt 

16/KULTUR – Jag skulle kunna 

hålla på hela livet och aldrig bli 

färdig. 

Det säger Uppsalastudenten Björn 

Ekdahl (bilden), som översätter den 

spanska poeten och dramatikern 

Federico Garcia Lorca till svenska. 

Hans översättningar skulle ha kommit 

till bokmässan i Göteborg men 

sköts upp. 

–Det är förstås förödande och 

skandal, men jag vill att de ska vara 

perfekta. 

04–05/DEBATT 

MÅNGA STUDENTER 

OKUNNIGA OM LAS« 

STATEN SKA INTE 

SERVERA LYCKA« 

Foto: Malin Nauwerck 

POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA

EHRENSTRÅHLE BBDO

Ergo #10 / 2009 

FULLMÄKTIGES FARSOT 

E 

tt besök i Uppsala studentkårs fullmäktige kan vara både lärorikt och 

spännande. I församlingen fi nns en imponerande sakkunskap om allehanda 

studentpolitiska frågor, och vissa ledamöter äger retoriska färdigheter 

som skulle göra de fl esta riksdagsmän gröna av avund. Baksidan 

är en formaliafetischism och en debatt för debattens skull som ibland 

hindrar fullmäktiges förmåga att fungera effektivt. 

Ett exempel från senaste mötet: Kvällen inleds med konstaterandet att kårfullmäktiges 

vice ordförande inte alls är kårfullmäktiges vice ordförande. Hon är nämligen 

inte ledamot av kårfullmäktige och därmed inte valbar till posten enligt stadgarna. 

En man längst bak i salen säger att då borde det rimligen vara han som är vice 

ordförande, för han var motkandidat när det ogiltiga valet ägde rum. Någon annan 

säger att ta det inte personligt men du fi ck faktiskt bara nio röster mot trettioen, så 

du är inte demokratiskt vald. En tredje säger att jo, det är han visst, för det som räknas 

är att man får mer än hälften av alla giltiga röster. Alla verkar vara överens om 

att det här är en skitsak – ändå debatteras frågan i tre kvart innan en omröstning 

avgör att mannen längst bak är vice ordförande. Då utbryter en ny debatt: ska han 

tillträda omedelbart eller kan den 

ogiltiga viceordföranden sitta kvar 

»BAKSIDAN ÄR EN FORMALIA- 

FETISCHISM OCH EN DEBATT 

FÖR DEBATTENS SKULL SOM 

IBLAND HINDRAR FULLMÄK- 

TIGES FÖRMÅGA ATT FUNG- 

ERA EFFEKTIVT.« 

på sin plats som ”mötesfunktionär”, 

bara för ikväll? 

När mötet avslutas strax efter klockan 

elva på kvällen känner man sig 

ganska mör. Det är inte orimligt att 

anta att en och annan ledamot som 

drivs av en enkel önskan att förbättra 

studenternas villkor snarare än av ett 

brinnande intresse för stadgar, mötesformalia 

och vältalighet funderar för 

sig själv på väg hem i höstmörkret: är kårfullmäktige verkligen rätt forum för mig? 

Inte heller är det osannolikt att en ledamot som har små barn där hemma tänker att 

det var sista gången jag satte min fot här. 

KÅRULLMÄKTIGE HAR IDAG SVÅRT att sköta sina åtaganden. Det är ofta glest i bänkraderna, 

och vid vårens sista sammanträde var det så få närvarande att församlingen 

inte var beslutsmässig. En rad viktiga beslut fi ck skjutas fram; dagordningen vid 

höstens första möte blev mördande lång, alla punkter hanns inte med och ett extra 

sammanträde måste sättas in. En ond cirkel skapas. 

Det tycks fi nnas en medvetenhet om problemet. I kårstyrelsens proposition till 

reviderad föräldrapolicy föreslås bland annat 

• att kårfullmäktiges och styrelsens möten ska sluta senast klockan 22.00 om inget 

annat anges senast en vecka innan mötet, och 

• att inte fl er än två fullmäktigemöten per läsår får planeras till senare än 22.00. 

Det är två förnuftiga förslag, som sannolikt kan glädja fl er än bara studenter med 

barn. Regler har dock en begränsad räckvidd. Det krävs också att var och en tar 

sitt förnuft till fånga. Självklart måste var och en få säga vad han eller hon har på 

hjärtat, och demokrati måste få ta tid. Men man måste ibland välja sina strider och, 

framför allt, visa hänsyn mot dem som har en familj att tänka på. 

berglin 

HEJ STUDENT! 

Namn: Emil 

Persson. 

Pluggar: PAprogrammet, 

just nu läser jag 

Psykologi A. 

Hur många terminer 

i Uppsala: 4 

Här sitter jag 

helst och pluggar: 

Sängen. 

Senast köpta kurslitteratur: Psychology 

– The Science of Mind and Behavior. 

Bästa utgång i Uppsala: Snerikes nation. 

Onödigaste grejen i mitt kylskåp: Termometer. 

Här äter jag lunch i Uppsala: Hemma eller 

på Rifi fi . 

Tränar: Nej, är för lat. 

Favoritprodukt på Systemet: Bjørnebryg. 

Favoritprodukt på Apoteket: Kondomer. 

Favoritmusik att plugga till: Judas Priest. 

Roligaste kurs jag läst: Introduktionskursen 

i Psykologi. 

Sämsta kurs jag läst: Pedagogik. 

Favoritgalleri i Uppsala: Forumgallerian. 

Favoritpromenad i Uppsala: Gamla Uppsala. 

Värsta korridorminnet: Har inte bott i 

korridor. 

Bästa studentbostadsområdet: Rackarberget. 

Bästa studentförening: Dynamicus 

Bästa drinken: Träslöjd (2 cl Baccardi 

Razz, 2 cl Pineapple Sourz, Grenadin, 

krossad is, toppas med Sprite i ett kylt 

Rocksglas). 

Godaste fyllekäket: Hamburgare på Max 

Favoritgata i Uppsala: Christians väg 

Favoritbibliotek i Uppsala: Stadsbiblioteket. 

Här shoppar jag kläder i Uppsala: Carlings 

och Weekday. 

Bästa lördagsfi kat: Storken 

Det gör jag helst en ledig söndag: Åker 

ut till havet med min sambo eller cyklar 

runt i Uppsala medan jag lyssnar på en 

bra ljudbok. 

Favoritfi lm: Pulp Fiction 

Senast sedda fi lm: Inglourious Bastards 

LEDARE / 03 

Ergo grundades 1924 och är 

Uppsala studentkårs tidning 

sedan 1940. Redaktionen 

är obunden gentemot både 

kårstyrelse och opposition. 

CHEFREDAKTÖR/ 

ANSV. UTGIVARE 

Gusten Holm 

cred@ergo.us.uu.se 

018–480 31 30 

REDAKTÖR 

Hanna Strandberg 

red@ergo.us.uu.se 

018–480 31 31 

SIDREDIGERING 

Robert Ringefors och 

Gusten Holm 

AD 

Lotta Hähnel 

ANNONSBOKNING 

Tomat annonsbyrå 

info@tomat.se 

046–13 74 00/02 

www.tomat.se 

UPPLAGA OCH 

PERIODICITET 

34 000 exemplar 

14 nr per år 

PRENUMERATION 

150 kr/år 

ANNONSPRISER 

Helsida fyrfärg: 19 500 kr 

Halvsida fyrfärg: 12 000 kr 

TRYCKERI 

UNT 

ISSN 

0345–2875 

ADRESSÄNDRING 

018–480 31 00 

Eftertryck utan redaktionens 

skriftliga medgivande tillåts 

ej. För obeställt material 

ansvaras ej. 

Utebliven tidning: 

018-478 10 20 

distributon@unt.se 

(endast boende i Uppsala) 

KOMMANDE 

NUMMER AV ERGO 

#11 16/10 

#12 30/10 

#13 20/11 

#14 11/12

DEBATT / 04 Ergo #10 / 2009 

»MÅNGA STUDENTER OKUNNIGA 

OM LAS OCH DESS EFFEKTER« 

40 av 100 tillfrågade studenter 

vid Ekonomikum i Uppsala 

känner inte till lagen om anställningsskydd 

(LAS). Det är 

skrämmande många med tanke 

på hur lagen missgynnar unga 

på arbetsmarknaden, skriver 

Emelie Eriksson, projektledare 

på Svenskt Näringsliv. 

Under sommaren har debatten 

om lagen om anställningsskydd 

(LAS) och ungdomsarbetslösheten 

gått 

varm. Under politikerveckan 

i Almedalen var frågan den mest diskuterade 

och rapporteringen om ungdomars 

möjligheter till arbete har fortfarande 

inte upphört. Trots att lagen om 

anställningsskydd borde vara minst lika 

upprörande som FRA-lagen är frågan 

inte något hett samtalsämne utanför de 

politiska leden. Detta förvånar mig. 

Under hösten ökade söktrycket till 

universitet och högskolor, vilket bland 

annat beror på att många unga valt att 

studera vidare istället för att gå arbetslösa. 

I augusti låg ungdomsarbetslösheten 

på 21,6 procent, vilket kan jämföras med 

arbetslösheten bland befolkningen som 

helhet på 8 procent. Ungdomsarbetslösheten 

i Sverige är hög även i högkonjunktur. 

Det beror på strukturella problem. I 

ett internationellt perspektiv framstår 

Sverige som ett skrämmande exempel 

på en arbetsmarknad som ständigt missgynnar 

ungdomar och motverkar rörlighet. 

Detta kommer att få långsiktigt 

allvarliga konsekvenser för hela generationer 

och för samhället. 

DET FINNS TRE ANLEDNINGAR till att arbetsmarknadssituationen 

för unga är 

som den är. Det första är utbildningssystemets 

utformning, den andra en 

rigid arbetsrätt och den sista är höga 

ingångslöner. Den första punkten drabbar 

främst de ungdomar som endast 

har gymnasieutbildning, medan de två 

andra även drabbar studenter vid exempelvis 

Uppsala universitet förr eller 

senare. Arbetsgivare vill anställa ungdomar, 

men riskerna är idag för höga. 

Varför anställa en yngre, mindre erfaren 

medarbetare som kostar lika mycket att 

anställa som en äldre mer erfaren? All 

forskning visar att ett system som Sveriges, 

med främjande av långa anställningstider, 

stänger marginalgrupper 

SKRIV TILL ERGOS 

DEBATTSIDA! 

Textlängden bör inte överstiga 

2 500 tecken inklusive mellanslag. 

Redaktionen förbehåller sig 

rätten att korta i och språk granska 

manus. Det går bra att vara anonym, 

men du måste uppge namn och 

adress till redaktionen. 

Maila till cred@ergo.us.uu.se. 

Nästa manusstopp är den 5/10 . 

Emelie Eriksson. 

som ungdomar utanför arbetsmarknaden. 

Dessutom är sambandet mellan 

upplevd trygghet på arbetsmarknaden 

och omfattande anställningsskydd ickeexisterande. 

Svenskt Näringslivs uppfattning är att 

trygghet på arbetsmarknaden främst 

uppstår genom kompetens, vidareutveckling 

och möjligheten att snabbt få 

en ny anställning om man blir uppsagd. 

Att tvingas studera vidare trots att motivationen 

kanske inte fi nns eller om 

examen fullgjorts är inget bra system 

och sänder ut signalen att ungdomars 

kunskaper och möjligheter att utvecklas 

inte är viktiga. Detta borde ungdomar 

och studenter inte acceptera, men 

deras röst lyser med sin frånvaro. Kanske 

beror det på kunskapsbrister om dagens 

arbetsrättsliga utformning? 

Svenskt Näringsliv har för några veck- 

»DE SOM UPPGAV ATT ’LAS 

ÄR BRA OCH BEHÖVER INTE 

FÖRÄNDRAS’ FRAMSTOD 

SOM MINDRE INSATTA.« 

or sedan frågat 100 studenter vid Ekonomikum 

om de känner till LAS, lagen om 

anställningsskydd. Det vill säga en lag 

som i allra högsta grad är en bidragande 

orsak till att de missgynnas på arbetsmarknaden. 

Om de uppgav att de kände 

till lagen fi ck de sedan ta ställning till 

huruvida de tyckte att ”LAS är bra och 

behöver inte förändras” eller om de istället 

hade inställningen att ”LAS behöver 

avskaffas eller förändras”. Möjligheter 

att lämna kommentarer fanns slutligen. 

EFTER DETTA kan två saker konstateras. 

Till att börja med att okunskapen om 

lagen om anställningsskydd är skrämmande 

stor. 40 procent av de tillfrågade 

kände inte till lagen trots dess just nu 

aktuella ställning för målgruppen. Av 

dem som uppgav att de kände till lagen 

uppgav 31 att de tyckte att LAS åtminstone 

skulle förändras och 29 att de tyckte 

att lagen fungerar bra och inte behöver 

förändras. Män uppgav i högre utsträckning 

att de kände till LAS och tyckte i högre 

grad att LAS skulle förändras än vad 

kvinnorna tyckte. För det andra var det 

tydligt att de som kände till lagen och 

dessutom var kritiska till dess utformning 

hade god insikt i lagens effekter, 

vilket framkom genom kommentarerna. 

De som uppgav att ”LAS är bra och 

behöver inte förändras” framstod som 

mindre insatta och lämnade dessutom 

i mindre omfattning kommentarer. Undersökningen 

är liten i sin omfattning 

och kan inte anses representativ för studenterna 

vid Uppsala universitet. Emellertid 

framgår det att många studenter 

inte känner till lagen och dess effekter. 

Det kan vara en förklaring till att trycket 

från ungdomarna att förändra lagen 

inte är större. 

Eftersom jag själv är ung, och dessutom 

representant för näringslivet, kan 

jag aldrig acceptera ett system som värderar 

år på arbetsmarknaden högre än 

kunskap. Liknande system som turordningsreglerna 

i LAS (sist in-först ut) fi nns 

inte i något annat nordiskt land, vilket 

är en av anledningarna till att deras ungdomsarbetslöshet 

inte är lika hög som i 

Sverige. 

Emilie Eriksson 

Projektledare 

Svenskt Näringsliv 

Turordningsreglerna 

i LAS 

VID ARBETSBRIST är arbetsgivaren 

inte fri att välja vem som ska sägas 

upp utan måste följa viss turordning, 

som normalt bestäms efter längden 

av arbetstagarens anställningstid. 

Annan turordning kan överenskommas 

med stöd av kollektivavtal om ett 

sådant avtal på förbundsnivå gäller 

på arbetsplatsen. Den som sagts upp 

på grund av arbetsbrist har under nio 

månader viss företrädesrätt till återanställning, 

förutsatt att han eller hon 

varit anställd mer än ett år. 

nina hemmingsson


FARLIG POLITISERING AV LYCKA« 

Staten ska inte bestämma åt 

oss vad som gör oss lyckliga, 

skriver två borgerliga debattörer 

i ett svar på Frida Johnssons 

inlägg i senaste Ergo. 

När ett språkrör för Gröna 

studenter vill göra politik 

av mänskliga känslor är 

det både upprörande och 

oroväckande. Det är inte 

bara en orimlig och orättvis tanke att 

staten ska bestämma vad som gör människor 

lyckliga och därefter styra vårt 

samhälle efter denna idé, det är också 

direkt felaktiga påståenden som Frida 

Johnsson framför. 

Den största sammanställningen av 

lyckoforskning görs regelbundet av den 

holländske forskaren Ruut Veenhoven. 

Baserat på data i hans World Database 

of Happiness drar han slutsatsen att ökningen 

av välbefi nnandet visserligen 

saktar av när länder blir rikare, men den 

upphör inte att öka. 

Det är en modern myt att den unga 

lyckoforskningen har nått slutsatsen att 

pengar inte gör oss inte lyckligare över 

en viss ekonomisk nivå. Det synsätt som 

Johnsson ger uttryck för är den så kallade 

Easterlin-paradoxen som nyligen har 

fått starka mothugg (se t.ex. Stevenson & 

Wolfers: “Economic Growth and subjective 

Well-Being”). 

Milton Friedman har forskat om hur 

perioder av hög ekonomisk tillväxt i USA 

och Europa har öppnat för ökad tolerans 

och jämlikhet, medan tider av låg tillväxt 

har skapat intolerans och xenofobi, 

eftersom utebliven tillväxt innebär att 

vissa bara kan få det bättre genom att andra 

får det sämre. 

FRÅN VÄNSTERSIDAN hävdar man ofta 

att människan inte är skapad för marknadsekonomins 

många valmöjligheter, 

att valen blir så många att vi stressar 

ihjäl oss. Men just för att kunna hantera 

triviala valmöjligheter utvecklar vi 

medvetet eller omedvetet effektiva strategier, 

vi lägger inte ner tid på att skaffa 

information om varenda konservburk 

i matbutiken, vi tar de gamla vanliga. 

Först när vi blir missnöjda ägnar vi tid 

och energi till att leta fram en ny sort. 

På samma vis som evolutionen har givit 

oss en kropp som mår bra av fysisk 

motion, tycks den ha givit oss en själ 

som mår bra av intellektuell motion. Att 

ligga och slöa på en strand kan låta som 

Fredrik Samuelsson vill att polisen 

tar i med hårdhandskarna 

mot stenkastande ungdomar. 

När man läser tidningen 

upphör man aldrig att förvånas 

över hur enkelt det 

är att göra poliser till syndabockar 

och stenkastande 

ungdomar till offer. 

Som man bäddar får man ligga. Om 

man kastar sten och tårgas mot polis och 

brandkår, då ska man inte förvänta sig 

att polisen bjuder på kaffe och tårta heller. 

Det är inga pojkstreck att omringa 

och slå ner människor som går ut för att 

skydda sina bilar, det är brott som ska 

Redan Aristoteles konstaterade att lycka 

är ett sätt att resa, inte en specifi k destination 

. Foto: Marie-Lan Nguyen 

himmelriket, men vi måste snart plocka 

upp en bok eller spela lite beachvolley 

för att inte bli uttråkade. 

Gröna studenter har dock landat rätt 

i en sak – något som redan Aristoteles 

konstaterade på sin tid, nämligen att 

lycka är något vi producerar och inte 

konsumerar. När man vinner pengar 

på lotto går lyckonivån snabbt upp och 

raskt ner igen, därför att om man inte 

genom egna insatser har uppnått ett 

resultat så är det inte alls lika tillfredsställande. 

Detta perspektiv kan förklara 

varför entreprenörer som själva styr sin 

verksamhet är lyckligare än anställda, 

oavsett inkomstnivå. 

ATT VÅRA HANDLINGAR leder till belöningar 

eller problem, beroende på vad 

vi gör, är inte bara bra för att det får oss 

att fatta bättre beslut, utan också för 

att det ger oss en känsla av kontroll över 

våra liv: Vad vi gör får konsekvenser för 

vad som händer. Utan denna återkoppling 

skapas känslor av hjälplöshet och 

utsatthet. Det kan vara ett skäl till att de 

samhällen som har givit medborgarna 

minst möjligheter att påverka sina liv 

– de kommunistiska – verkar ha varit de 

mest olyckliga. 

Johnsson har rätt i att ökad inkomst 

inte är ett självändamål. Vi menar att 

det är ett medel för att förverkliga sina 

livsmål – vilka de än är. En varaktig och 

givande lycka uppstår i större sammanhang, 

där man bidrar till någonting och 

känner att det fi nns en mening med ens 

livsprojekt. Men det förutsätter också 

lagföras och kvävas i sin linda. Att inte ta 

i med hårdhandskarna kommer göra att 

detta sprids såsom ringar på vattnet och 

att laglydigt folk tappar förtroendet för 

ordningsmakten. Då är vi illa ute. 

Ta bladet från munnen och skriv sanningen 

istället. Ingen rök utan eld. Vi 

har tagit emot alltför stora grupper över 

för kort tid för att kunna se alla och ta 

hand om alla. Visst, vissa har det svårt, 

men ingen ursäkt fi nns till det som händer, 

ingen förklaring nog. Och vad gör 

föräldrarna när deras barn är ute och 

springer om nätterna? Varför är det så få 

eller inga tjejer alls med i kravallerna? 

Har inte de det lika svårt och är lika utsatta 

eller får de högre veckopeng? Det 

är enskilda individer det är fel på. 

»DE SAMHÄLLEN SOM 

HAR GIVIT MEDBORGARNA 

MINST MÖJLIGHETER ATT 

PÅVERKA SINA LIV – DE 

KOMMUNISTISKA – VERKAR 

HA VARIT DE MEST OLYCK- 

LIGA.« 

frihet att välja projekt, och en fri ekonomi 

som ökar välståndet. 

DET ÄR SYND att Johnsson som verkar ha 

en viss förståelse för lycka ändå slirar på 

målet. Vi är helt överens om att vi inte 

ska införa fl er restriktioner, eller ha politiker 

som sätts i positioner att avgöra vad 

som gör oss lyckliga. Men i nästa andetag 

menar Johnsson att “frihet att göra vad 

man vill” inte betyder “oändliga valmöjligheter 

i val av kaffe och telefonbolag”. 

Det är ett trivialiserande av frihetsbegreppet, 

och ett underkännande av förståelsen 

av en fri ekonomis betydelse för 

människors egenmakt och samhällsutvecklingen. 

Det är tack vare konkurrens 

det aldrig har varit så billigt att ringa, eller 

för den delen köpa kaffe. Konkurrens 

som pressar priser är om något den fattiges 

bästa vän. Vi behöver frihet både i det 

lilla och det stora. Frågan som uppstår är 

givetvis vilken politisk instans som skall 

begränsa friheten i vardagen Johnsson 

verkar sikta in sig på. 

Staten kan ge oss vad som helst – utom 

övertygelsen och stoltheten att vi skapat 

detta själva. En viktig poäng som fått fäste 

också historiskt sett. I den amerikanska 

självständighetsförklaringen stipulerades 

rätten att sträva efter lycka, inte rättten 

till lycka. Även den franske liberalen 

Benjamin Constant varnade redan år 

1819 för att staten skulle försöka servera 

sina medborgare lycka och ta ifrån dem 

ansvaret för sina liv. Tyvärr lever denna 

föreställning kvar, därför måste vi återigen 

påminna om vad staten faktiskt är 

till för – att skapa förutsättningar för att 

varje individ skall kunna skapa lycka i sitt 

eget liv. Helt i linje med Aristoteles tankar 

om att lycka är ett sätt att resa, inte en specifi 

k destination. 

Eleonore Lundkvist 

Ordförande MUF Student Uppsala 

Oscar Sundevall 

Distriktsordförande 

Centerpartiets Ungdomsförbund 

ANVÄND BATONGEN NÄR NÖDEN SÅ KRÄVER« 

All heder till polisen. Att tro att det 

räcker med att gå ut och säga “sluta kasta 

sten” kan tyckas vara lite väl naivt. Jag 

vill ha en polis som får mota undan och 

vågar använda batongen när så nöden 

kräver. Eller tror folk att man kan kasta 

sten som faktiskt kan vara dödande utan 

att man får en batong i nacken? Hur 

många skulle själva vilja stå mitt bland 

stenkastning, misshandel och bilbränder? 

Det fi nns inga offer och ibland undrar 

man hur långt man kan gå när man skyller 

på samhället? Man har faktiskt ett 

eget ansvar även i Sverige, tro det eller 

ej, om nu någon blir förvånad. 

Fredrik Samuelson 

DEBATT / 05 

UNIVERSITETET 

BÄR ANSVARET« 

Borde inte ansvaret för att informera 

om nedläggningen av utbildningen 

i textilt hantverk ligga 

hos universitetet snarare än hos 

ideellt engagerade studenter? 

Det frågar studierådet vid institutionen 

för kostvetenskap. 

Ergo skriver i nummer 8/09 

om nedläggningen av utbildningen 

i textilt hantverk som 

har legat på institutionen för 

kostvetenskap (IKV). Man skriver 

att studentrepresentanter suttit med 

i styrelsen när beslutet om att IKV skulle 

avsäga sig uppdraget togs, och även att 

informationen inte nått fram till vare 

sig studenterna på utbildningen eller till 

kåren. Vi som sitter i Culina, studierådet 

vid IKV, vill gärna ge vår syn på saken. 

Först och främst vill vi beklaga att utbildningen 

läggs ned. Det beslut vi var 

med och fattade gällde avsägandet av 

uppdraget, i tron att den skulle tas över 

av en annan institution, inte nedläggning. 

Culina består av studenter vid IKV som 

engagerar sig ideellt. Vi har representanter 

i institutionsstyrelsen, som vi fått i 

uppdrag av Uppsala studentkår att fylla, 

och även i Samhällsvetenskapliga fakultetens 

studieråd (FaSa), där även av kåren 

arvoderade studiebevakare har uppdrag. 

När beslutet togs att IKV ska avsäga sig 

uppdraget att utbilda i textilt hantverk 

hade vi representanter närvarande, och 

frågan om avvecklingen har fl era gånger 

diskuterats och protokollförts på våra 

möten. Mötena är öppna för alla studenter 

på institutionen, information om studierådet 

fi nns på institutionens hemsida 

och vi har en egen hemsida där alla protokoll 

fi nns att beskåda för var och en. 

»ATT INFORMATIONEN INTE 

SKULLE HA NÅTT FRAM TILL 

KÅREN TYCKER VI LÅTER 

MYCKET MÄRKLIGT.« 

Tyvärr har det på många år inte närvarat 

någon student från det textila 

utbildningsområdet på våra möten. 

Denna direkta kommunikationskanal 

med studenterna har i fallet med textilt 

hantverk därför inte fungerat som med 

institutionens övriga utbildningar. Att 

vi inte har representanter från alla utbildningar 

på institutionen kan vi bara 

beklaga. Vi jobbar kontinuerligt för att 

få fl er att engagera sig. 

Att informationen inte skulle ha nått 

fram till kåren tycker vi låter mycket 

märkligt. Våra representanter i FaSa har 

fl er än en gång tagit upp frågan och således 

varit i god tro om att alla hölls uppdaterade 

om situationen på institutionen. 

Att studenterna vid den berörda utbildningen 

känner sig åsidosatta i 

denna process som rör deras utbildning 

har vi full förståelse för. Var i kedjan av 

studentrepresentanter och andra mötesdeltagare 

som informationen fallerat 

att nå sina rätta mottagare går endast 

att spekulera i. Frågan är hos vem ansvaret 

att informera om en ändring i kursutbudet 

på universitetet ligger. Kanske 

snarare en anställd vid universitetet än 

en student? 

Culina genom Fredrik Bergvall, ordförande

06 / NYHETER Ergo #10 / 2009 

Kåren behåller 

kostymen i år 

Förberedelser inför kårobligatoriets 

avskaffande kommer 

att prägla Uppsala studentkårs 

arbete under året. Men den 

bantning av budgeten som sannolikt 

blir nödvändig nästa år har 

inte påbörjats. 

Kårens första fokusfråga under 

verksamhetsåret 2009/10 

är ”en vital kår och ett starkt 

studentinfl ytande även efter 

kårobligatoriets fall”. En 

konkret åtgärd, som debatterades vid 

årets första fullmäktige, är en utredning 

om medlemskapet i Sveriges förenade 

studentkårer (SFS) är värt pengarna. Sstudenters 

Tony Kenttä vände sig mot en 

i hans tycke allt för negativ syn på SFS. 

– Om vi går ur är det sannolikt att SFS 

kraschar. Det vore synd, för en grupp 

som är så beroende av staten som studenterna 

behöver en stark nationell röst. 

Han fi ck mothugg från fl era håll. Kårordförande 

Kristina Ekholm, Uppsala 

universitets studenter, menade att det 

vore dumt att ta ställning till om SFS är 

bra eller inte innan man utreder ett fortsatt 

medlemskap, medan Piratstudenternas 

Mattias Bjärnemalm hävdade att 

en utredning är ett sätt att sätta press på 

SFS för att vinna ökat infl ytande. Fullmäktige 

röstade för en utredning av SFSmedlemskapet. 

Kåren ska också aktivt driva frågan om 

sektionsbildning, alltså att studentföreningar 

på fakultetsnivå ska kunna bli 

formella representanter för sina medlemmar. 

Beslutet om sektionsavtal med 

Uppsala teknolog- och naturvetarkår 

(UTN) sköts dock fram. UTN ska snart fatta 

beslut om man vill bli en sektion eller 

en helt egen kår, och fl era ledamöter påpekade 

vikten av att Uppsala studentkår 

har sin linje klar innan dess. 

DEN ANDRA FOKUSFRÅGAN är ”fri högre 

utbildning som är av god kvalitet och 

tillgänglig för alla”. Tony Kenttä tyckte 

att den frågan är alldeles för vid. 

– Den sammanfattar liksom kårens 

hela syfte, sade han. 

Gröna studenters Malena Ranch reagerade 

mot att förslaget till verksamhetsplan 

bara hade en punkt under rubriken 

lärarledd tid: att kåren ”bör undersöka 

hur mycket lärarledda timmar olika studentgrupper 

anser tillräckligt.” 

– Målet kan inte vara att ta reda på vad 

olika grupper tycker är tillräckligt, sade 

hon. 

Fullmäktige biföll hennes yrkande att 

kåren med utgångspunkt i undersökningen 

också ska driva påverkansarbete 

som tar hänsyn till de olika utbildningarnas 

skilda behov. 

S-studenter och Vänsterns studentförbund 

ville att kåren ska verka för minst 

10 respektive 15 timmar lärarledd tid 

per vecka men vann inget gehör för det. 

Budgeten antogs helt utan debatt. Den 

enda antydan till misstycke kom inifrån 

den sittande majoriteten. Borgerliga studenters 

Carl Nettelblad tyckte att kåren 

redan nu borde ha iklätt sig en något 

mindre kostym med tanke på den betydligt 

mindre kostym som man kommer 

att tvingas kränga på sig efter obligatoriets 

avskaffande. 

GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se 

1. KLARAR DU DIG PÅ STUDIEMEDLET IDAG? 

2. BLIR DET NÅGON SKILLNAD EFTER HÖJNINGEN? 

Sara Duberg, läkarprogrammet. 1. Nej, inte utan bostadsbidrag. 2. Ja, det tror jag 

absolut. Foto: Hanna Strandberg 

Regeringens budget 

får svagt G av kåren 

Välkommen men otillräcklig. 

Det säger Uppsala studentkår 

om den föreslagna höjningen av 

studiemedlet. Kåren hade också 

velat se en satsning på ökad utbildningskvalitet 

och dömer helt 

ut förslaget om studieavgifter 

för utländska studenter. 

Regeringen föreslår en höjning 

av studiemedlet med 

430 kronor i månaden från 

den 1 januari nästa år. Eftersom 

prisbasbeloppet samtidigt 

sänks blir höjningen i praktiken 

något lägre – 350 kronor i månaden. 

Lånedelen höjs med 390 kronor medan 

bidragsdelen justeras upp med 40 kronor 

per månad. Året därpå, 2011, höjs 

även fribeloppet, alltså den summa som 

studenter kan tjäna och ändå få fullt 

studiemedel. Beloppet höjs från dagens 

107 000 kronor till 136 400 kronor per 

kalenderår för en heltidsstudent. 

Regeringen motiverar höjningen av 

studiemedlet och fribeloppet med att 

många studenter har svårt att få ekonomin 

att gå ihop. Enligt Studiesociala 

kommittén tycker endast var femte student 

att studiemedlet är tillräckligt. 

Reformen fi nansieras till stor del 

genom höjda expeditions- och påminnelseavgifter 

för dem som inte längre 

studerar. 

UPPSALA STUDENTKÅR välkomnar höjningen, 

men anser att den inte är tillräcklig. 

– Studenter som lever på studiemedel 

går, enligt uträkningar från Sveriges förenade 

studentkårer (SFS), varje månad 

back med 900 kronor. Den föreslagna 

höjningen räcker inte till, men är ett 

välkommet första steg på vägen, säger 

Stella Papasotiriou, vice ordförande 

med studiesocialt ansvar. 

Regeringen föreslår också 10 000 nya 

högskoleplatser, varav 1 245 går till Uppsala 

universitet. 

– Vi är positiva till fl er utbildningsplatser, 

men för att det ska bli tal om en 

Andreas Richnau, pluggar data- och systemvetenskap. 

1. Ja, det tycker jag väl. 

2. Jag kommer väl spendera lite mer, 

men jag lever inte så dyrt. 

Madeleine Canefors, pluggar ekonomi. 

1. Ja, jag jobbar vid sidan av. 

2. Nej, knappast. 

Anton Tunving, pluggar juridik. 

1. Ja, helt okej. 

2. Nej, ingen reell skillnad. Jag kommer 

att lägga det på nöjeskontot. 

utbildning värd namnet krävs också en 

kraftig satsning på att öka kvaliteten i 

den högre utbildningen. Anslagen har 

under fl era år urholkats, och resurserna 

per student har sjunkit tillbaka till 1998 

års nivå, säger kårordförande Kristina 

Ekholm. 

Regeringen föreslår också att universitet 

och högskolor ska ta ut studieavgifter 

av studenter som är medborgare i länder 

utanför EES och Schweiz från och med 

hösten 2011. 

Jonas Boström, vice kårordförande 

med ansvar för utbildningspolitiska 

frågor på kåren, menar att det fi nns en 

övertro på utbildning som handelsvara: 

– Införandet av studieavgifter i Danmark 

fi ck antalet utomeuropeiska 

studenter att minska kraftigt, och en 

undersökning från Australien visar att 

intäkterna varit kraftigt överdrivna. Studieavgifter 

är helt enkelt ingen bra affär. 


HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se


Hyresgästföreningen kritisk 

till Uppsalahems ombildning 

Kommunala Uppsalahem ska 

ombilda hyresrätter för två 

bostadsrättsföreningar och 

slutförhandla med en tredje. 

Hyresgästföreningen befarar 

att detta ytterligare kommer 

att utestänga studenterna från 

bostadsmarknaden. 

Enligt Uppsalahems styrelseordförande 

Peter Nordgren 

är tanken bakom ombildningarna 

att få en ökad 

blandning av olika upplåtelseformer 

i stadens olika bostadsområden. 

– En blandning av hyresrätter och bostadsrätter 

i ett område är bra för integrationen 

och den sociala stabiliteten i 

området. Det brukar Hyresgästföreningen 

också tycka, säger han. 

Men Georg Hardt på Hyresgästföreningen 

region Aros-Gävle är starkt kritisk 

till ombildningen och menar att beslutet 

inte tar hänsyn till individen. 

– De som har valt att bo i hyresrätt ska 

inte få sitt val ifrågasatt av lokala politiker. 

Vi på Hyresgästföreningen menar 

att det borgerliga styret i Uppsala driver 

frågan om ombildning med politiskt 

ideologiska förtecken och inte av pragmatiska 

skäl, säger han. 

DET FINNS TOTALT ungefär 85 000 bostäder 

i Uppsala, varav bostadsrätter utgör 

35 procent, äganderätter 24 procent, 

hyresrätter 29 procent och studentbostäder 

12 procent (siffror från Uppsalahem). 

Hittills gäller ombildningen tre bostadsrättsföreningar, 

men Uppsalahem 

har ytterligare ett fyrtiotal ärenden, där 

det fi nns någon form av intresse för ombildning, 

enligt Georg Hardt. 

– Det fi nns alltid personer i hyreshus 

som hellre vill bo i bostadsrätt, och de 

är välkomna att köpa en lägenhet på 

öppna marknaden – det är ett oskick 

att tjata på sina grannar. Uppsala ligger 

redan lägre än riksgenomsnittet vad 

gäller andelen hyresrätter jämfört med 

andra boendeformer. Vi tycker att det 

är vansinne att ombilda i det här läget, 

säger han. 

Hyresgästföreningen arbetar på fl era 

plan för att motverka utvecklingen mot 

fl er ombildningar, bland annat genom 

kontakt med politiker och genom att 

uppmana de hyresgäster som är emot en 

ombildning att inte gå på mötena, vilket 

automatiskt räknas som ett nej. Det är 

inte ovanligt att grannar ställs mot grannar 

när ombildning kommer på tal. 

– De som bor kvar i sina hyresrätter vid 

en ombildning blir hyresgäster hos sina 

grannar. Alla vill inte bo i bostadsrätt, 

många vill lägga tid på annat än hemmet. 

Pengar spelar också roll – alla kan 

inte få lån. Och ska man bara plugga i 4– 

5 år är det inte säkert att man vill skuldsätta 

sig. Det här segregerar studenterna 

från bostadsmarknaden ytterligare, 

konstaterar Georg Hardt. 

IDAG STÅR 27 500 UNGA (studenter inräknade) 

i Uppsalahems kö, och företaget 

har tagit fram en strategi för ungas 

boende som går ut på att skapa bostäder 

både genom nyproduktion och genom 

att öronmärka lägenheter i det befi ntliga 

beståndet. 

Uppsalahem planerar att bygga ungefär 

200 nya hyresrätter per år så länge 

det fi nns en efterfrågan, och har sedan 

år 2000 påbörjat nyproduktion av nästan 

1 400 hyresrätter. Ändå byggs främst 

bostadsrätter idag, och det fi nns en uttalad 

politisk ambition i Uppsala att ombilda, 

enligt Åke Bendz på kommunens 

avdelning för statistik och fakta. 

HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se 

Nytt system för utskrift och kopiering 

Under hösten införs Korint – ett 

utskrifts- och kopieringssystem 

med kontantlös betalning 

för alla studenter vid Uppsala 

universitet. 

På Ångström är Korint igång 

sedan ungefär en månad tillbaka. 

Man har dock haft en 

del problem med studenternas 

inloggning. 

– Vi jobbar för fullt med att hitta källan 

till felet, säger Pelle Lindé, projektledare 

för Korint. 

Ny hårdvara kommer att installeras 

på alla campus. I huvudsak blir det två 

modeller: mindre skrivare och multifunktionsenheter. 

Alla maskiner kan 

hantera A4 i svartvitt och färg, enkelsidigt 

och dubbelsidigt. Multifunktionsenheterna 

kan också hantera A3, skanna 

och kopiera. 

Idag fi nns en mängd olika betalsystem 

för utskrifter och kopiering vid universitetet. 

Många institutioner har också valt 

att inte ta betalt av studenterna för utskrifter 

och/eller kopiering och på andra 

ställen kostar det att kopiera medan det 

är gratis att skriva ut. 

Med det nya systemet kommer priset 

för en utskrift eller kopia att variera 

från 0,67 kronor för ett dubbelsidigt A4 

i svartvitt till 1,79 kronor för ett enkelsidigt 

A3 i färg. En motivering till att man 

nu tar betalt överallt är att universitetet 

av miljöhänsyn vill minska onödig pappersanvändning. 

För att komma igång behöver man sitt 

UpUnet-id, sitt lösenord C och sitt passerkort. 

De som idag saknar passerkort 

Snart går det att skriva ut från sin bärbara dator på universitetets skrivare. En stor fördel, 

tycker Pelle Lindé och Emil Lundberg på IT-strategiska avdelningen. Foto: Gusten Holm 

som är kompatibla med Korint kommer 

att kunna hämta ut en nyckelbricka i receptionen 

på campus. 

BETALAR GÖR MAN via online-tjänsten 

PayEx. 

– Det är ett viktigt skäl till att vi använder 

det här systemet. PayEx-kontot är 

inte låst till utskriftssystemet, så pengar 

som betalas in där kan man använda vid 

andra butiker som är anslutna till PayEx 

– mestadels internetbutiker men också 

exempelvis Pressbyrån och 7–eleven, säger 

Pelle Lindé. 

En annan fördel med det nya systemet 

är enligt Pelle Lindé att utskrifter inte 

kopplas till en särskild skrivare. 

– Studenten kan ta ut sin utskrift i vil- 

ken maskin som helst inom hela universitetet 

som är ansluten till Korint. Om 

den närmaste skrivaren är trasig eller 

om det är lång kö är det bara att gå till en 

annan maskin. 

Inom kort ska studenterna också kunna 

använda systemet från sina egna bärbara 

datorer. 

– Många studenter använder idag datasalar 

bara för att de har med sig sin utskrift 

på en USB-sticka, loggar in, skriver 

ut och går därifrån. Det är mycket lättare 

att skriva ut direkt från sin egen dator. 


Läs mer på korint.uu.se. 

NYHETER / 07 

NYHETER I KORTHET 

Delat jämställdhetspris 

2009 års jämställdhetspris delades 

mellan Ewert Bengtsson, professor i 

datoriserad bildanalys vid centrum 

för bildanalys, och Karin Schönning, 

doktorand i kärn- och partikelfysik 

vid institutionen för fysik och astronomi. 

Ewert Bengtsson fi ck priset för 

att han skapat en unik arbetsmiljö 

för kvinnor vid centrum för bildanalys, 

Karin Schönning för arbetet med 

rapporten ”Maskrosfysiker – genusperspektiv 

på rekrytering, handledning 

och arbetsmiljö bland Uppsalas 

fysikdoktorander”. Prispengarna ska 

användas till jämställdhetsfrämjande 

insatser på universitetet. 

Kvalitet ska utvärderas 

på nytt sätt 

Högskoleverket presenterade i dagarna 

sitt förslag till nytt system för utbildningsutvärderingar, 

som ska ligga 

till grund för en graderad bedömning 

av utbildningskvaliteten och därmed 

också för prövning av examensrätten. 

Huvudfrågan är om och hur väl utbildningarna 

säkerställer att studenterna 

når målen i högskoleförordningens 

examensbeskrivningar. Utvärderingarna 

ska ge tydlig information till 

studenterna, stimulera förbättrad 

koppling mellan utbildning och arbetsmarknad, 

samt ge underlag för 

fördelning av resurser på grundnivå 

och avancerad nivå. 

Lunds universitet vill 

erbjuda studentbostäder 

Lunds universitetet ansöker om rätt 

att få hyra ut bostäder till studenter, 

något högskolorna idag inte får göra. 

– Bristen på bostäder riskerar att 

äventyra Sveriges satsning på högre 

utbildning och forskning. Därför är 

Lunds universitet mycket angeläget 

om att frågan om lärosätenas rätt att 

förvalta och att förmedla bostäder 

till studenter och gästforskare skyndsamt 

kommer högt på dagordningen. 

Vi begär att få samma rättighet att 

hyra ut åt samtliga studenter som vi 

har när det gäller utländska studenter 

inom utbytesprogram, säger rektor 

Per Eriksson. 

Seriebok om våldtäkt 

Nationellt centrum för kvinnofrid, 

NCK, vid Uppsala universitet har tillsammans 

med illustratören Matilda 

Ruta tagit fram serienovellen ”Första 

helgen i juni”, som beskriver hur 

gymnasietjejen Sara efter en fest blir 

våldtagen av en kille hon nyligen 

träffat. Syftet är att få unga att börja 

refl ektera över, och diskutera kring, 

sexuella övergrepp. 

– Jag vill inte spä på myten om vilka 

killar som våldtar och vilka tjejer 

som blir våldtagna. Jag vill berätta 

en historia om en vanlig tjej som 

gör alla ”fel”, som i en domstol kan 

användas emot henne. Jag vill säga 

att trots att hon har druckit och visar 

sig intresserad av killen på olika sätt, 

och trots att han är en vanlig schysst 

kille som hon till och med är bekant 

med, har han inte rätt att ha sex med 

henne mot hennes vilja, säger Matilda 

Ruta.


Uppsala erbjuder en uppsjö av föreningar för den som vill 

engagera sig ideellt vid sidan av studierna. Ergo tittar i en 

serie närmare på ett axplock av utbudet. 

Förberedelser 

för ett fi nt besök 

Nyligen tog Utrikespolitiska 

föreningen för andra gången 

emot Fredrik Reinfeldt som 

talare – den här gången som 

ordförande för EU. Ergo följde 

med in bakom kulisserna under 

förberedelserna. 

Klockan är kvart över två och 

det är knappt tre timmar 

kvar tills Reinfeldts föredrag 

börjar. I Utrikespolitiska 

föreningens lokaler har lugnet 

före stormen redan upphört. Minst 

tio personer samsas om utrymmet och 

datorerna går varma. Väggarna täcks av 

världskartor och fredsduvor och dörrarna 

öppnas mot den gröna Ekonomikumparken. 

Ordföranden Susanna Honnér 

delar ut papper och direktiv. Kassorna 

måste ställas i ordning och fl yttas till 

universitetshuset. De nya medlemskorten 

bör delas ut redan i kön, för att folk 

ska hinna fylla i 

dem innan de når 

kassan. Allt måste 

gå undan – från det 

att dörrarna öppnas 

är det bara en 

timme till dess att 

föredraget inleds. 

– Det kritiska är 

att få in alla på den 

timmen. När Reinfeldt 

var här sist 

Susanna Honnér. 

kom 900 personer för att lyssna, och vi 

tror att ännu fl er är intresserade i år eftersom 

att Sverige är ordförandeland för 

EU, säger programsekreteraren Hanna 

Helsingen. 

DET ÄR HÖSTENS första föredrag, aulan 

tar 1 800 personer, och många i styrelsen 

är nya på sina poster. Genom att kickstar- 

ta med statsministern, tillika ordföranden 

för EU hoppas man locka nya medlemmar. 

Utrikespolitiska föreningen i 

Uppsala har sedan länge ett väletablerat 

namn, och få inbjudna tackar nej till att 

komma. Föreningen har ungefär sextio 

år på nacken och förenas med sex andra 

föreningar genom paraplyorganisationen 

Utrikespolitiska förbundet Sverige, 

UFS. 

– Vi har arbetat fram en ganska stor 

kontaktbok genom åren. Där fi nns enorma 

tillgångar i form av bland andra politiker 

och journalister. Vår uppgift är att 

starta debatt och skapa opinion i politiska 

frågor, och vårt program är väldigt 

brett, säger Hanna Helsingen. 

KLOCKAN NÄRMAR SIG halv tre och det är 

dags för ett minimöte innan promenaden 

till universitetshuset. Susanna Honnér 

och de två programsekreterarna Hanna 

Helsingen och Daniel Simmons går iväg 

till ett angränsande grupprum. Även här 

»NU VILL JAG BARA ATT 

DET SKA VARA ÖVER OCH 

JAG VILL VETA ATT DET GICK 

BRA.« 

är golvet ilsket rött och en av väggarna 

klart blå. De sitter med huvudena tätt 

ihop, krafsar ned instruktioner och planritningar 

i ett block. Hur håller man föredraget 

lagom långt och hur strukturerar 

man upp frågestunden efteråt? Tänk om 

någon ställer en provocerande, kanske 

anstötlig fråga. Vem är ansvarig? 

– Publiken sitter kvar på sina platser 

och vi går ut med mikrofoner, så måste 

det bli. Man kan aldrig styra vad folk säger. 

Säpo rycker in om något skulle hända, 

konstaterar Daniel Simmons. 

Eftersom att SVT kommer för att sätta 

upp sina kameror klockan tre, och Säpo 

för att reka lokalerna, avbryts mötet hastigt 

efter att de kommit överens om placeringen 

av bord och kassor. Förberedelserna 

inför dagens föredrag började redan 

under sommaren, och i förra veckan 

hölls en generalrepetition tillsammans 

med föreståndare för universitetshuset. 

Väl på plats går Susanna Honnér och Daniel 

Simmons iväg för att tala med Säpo. 

De försvinner i en dryg kvart, under tiden 

ställer övriga medarbetare upp borden i 

vestibulen. Allt enligt ritningarna. 

När klockan är tio i fyra och det är tio 

minuter kvar till insläppet har kassorna 

ännu inte kommit på plats. Däremot 

är både UNT och Aftonbladet redo. TV4 

hänger i kulisserna. 

– Nu vill jag bara att det ska vara över 

och jag vill veta att det gick bra, säger Susanna 

Honnér. 

Det har blivit en tradition att de som 

deltagit i förberedelserna bjuder med 

föredragshållaren till någon av nationerna 

efter föredraget, men tyvärr har 

Reinfeldt tackat nej. Det skulle bli för 

krångligt med säkerheten. Oskar Brandt 

som är informationsansvarig i föreningen 

berättar att det brukar bli lite mer 

personligt eftersnack när spänningen 

släppt, och minns särskilt den uppskattade 

kvällen för två år sedan, då Carl 

Bildt följde med till Snerikes. 

MITT I RUSNINGEN och allting går över 

förväntan. Kassorna dignar av prasslande 

sedlar och de blivande medlemmarna 

har verkligen fyllt i sina medlemskort 

när de kommer fram till borden. Kön 

fl yter på och folk fyller aulan sakta men 

säkert. Det pratas och viskas på sina håll. 

Några minuter över fem äntrar Reinfeldt 

scenen efter en kort presentation. 

Nyss hemkommen från ett toppmöte i 

14.18 14.44 15.00 

I Utrikespolitiska föreningens lokaler har lugnet 

Ordförande Susanna Honnér (i mitten) och 

före stormen redan upphört. Från vänster: Anna 

programsekreterarna Hanna Helsingen och 

Andreasson, Lovisa Eriksson, Lina Malers och Oskar Brandt. Daniel Simmons håller ett sista möte. 

17.06 

Fredrik Reinfeldt tar plats i talarstolen. 

Sydafrika tar han sig an de två frågor han 

anser viktigast för EU just nu: klimathotet 

och fi nanskrisen. Frågorna som ställs 

riktar sig främst till EU-ordföranden och 

samtliga är hyfsat okontroversiella. Någon 

undrar om kränkande lagstiftning 

mot homosexuella i andra EU-länder, 

en annan om medlemsförhandlingarna 

med Turkiet och det eventuella hot 

som väntar om EU säger nej, ytterligare 

någon om organstöldsartikeln och den 

svenska tryckfriheten. 

Väl på plats i universitetshuset väntar en genomgång 

med Säpo.


NYHETER / 09 

Klimathotet och fi nanskrisen upptar en stor del av EU-ordförandens föredrag, som har temat ”Sverige antar utmaningen”. Foto: Christin Lenthamre 

Frågestunden tar slut och Susanna 

Honnér tackar tillsammans med Daniel 

Simmons av Reinfeldt, som får en 

kaffemugg med UF:s logga på, och en 

blomsterkrans. Det är dags att röra sig 

mot staden och nationerna för lite mat, 

öl och snack för dem som vill. Men först 

presskonferens. Och trängsel på golvet 

tillsammans med journalister, fotografer, 

tevekameror, säpo med vapen och 

öronsnäckor, en gammal man som vill 

lämna en plastkasse med okänt innehåll 

till Reinfeldt – Säpo vaktar, och diverse 

människor ur publiken som hänger sig 

kvar i lokalen. Sorlet är öronbedövande, 

men alla från UF är vid gott mod. Lättnaden 

har tagit över och spänningen 

släppt. Till nästa gång. Det har precis blivit 

klart att FN:s generalsekreterare Ban 

Ki-moon kommer till Uppsala och Utrikespolitiska 

föreningen den 1 oktober 

för att hålla ett föredrag i aulan. 


UTRIKESPOLITISKA 

FÖRENINGEN (UF) arbetar 

sedan starten 1948 för att 

bevaka och väcka debatt 

kring utrikespolitiska 

och internationella frågor. Några av 

föredragshållarna genom åren är Anna 

Lindh, Carl Bildt och paret Myrdal. UF 

anordnar förutom föredrag två gånger i 

veckan även bokklubbar, fi lmkvällar och 

diskussionsträffar. 

Tre gånger om året 

arrangeras utlandsresor. 

Förra året 

var resmålen Riga, 

Israel-Palestina och 

Vitryssland. Nästa 

resa går till Bryssel. 

Föreningen har i dag 840 mer eller mindre 

aktiva medlemmar i åldrarna 20–90 år. 

Kön ringlar lång utanför universitetshuset. 

16.07 1 400 personer kommer för att lyssna på 

Kassorna är 

16.20 äntligen på plats. 

Frågorna från publiken riktar sig till EU-ordfö- 

17.43 randen Reinfeldt snarare än statsministern. 

Susanna Honnér 

18.08 överlämnar UF- 

Reinfeldt, vilket är nytt rekord för UF. 

kaffemuggen till Reinfeldt.

10 / NYHETER 

Kultur, musik, humor och nyheter 

blandas i Uppsalas egen Studentradio 

98,9. I våras fi rade de 

jubileum efter 25 år av radio och 

den helt färska stationschefen 

Niclas Norén spår det kommande 

året som utvecklande och roligt. 

– I år ska vi få fl er lyssnare och 

bättre programkvalitet. Helt enkelt 

göra riktigt bra radio, säger 

han. 

Här får inte alla vara med, vi 

har allt vi behöver. Vi är “Radio 

Reaktionär.” 

Tvärtemot Studentradions 

policy, där alla faktiskt får 

vara med, inleder programmet Radio Reaktionärs 

jingel en timme av humor och 

satir. I Studentradions studio nere i Ekonomikums 

källare står Alexander Dettner 

och Joakim Edvinsson vid varsin mikrofon. 

Programmet till ära är de iklädda 

varsin gul respektive röd träningsoverall. 

Här luftas djupa funderingar. Det tar någon 

minut att inse att allt är ironi, fl era 

gånger om. 

– Vi är den äldre herren som möter metrosexualiteten, 

säger Joakim och ser allvarlig 

ut. 

IDAG ÄR TEMAT ”Fan och hans moster” och 

det görs en grundläggande kartläggning 

av vem Fan egentligen är, vem hans mos- 

ter är och varför allting blir så mycket värre 

när hon följer med. Diskussionen förs 

med ett ganska seriöst tonläge men när 

Joakim plockar 

fram djävulens 

släktträd, som 

han själv ritat, 

kan inte Alexander 

hålla sig 

längre och brister 

ut i skratt. 

– Har man en 

moster så har 

man också en 

mamma. Det 

kan jag nog säga 

utan att spänna 

mig, förklarar 

Joakim för sina lyssnare. 

Humor är bara en av rätterna på Studentradions 

buffé. Här fi nns en rad olika 

musikprogram, som Release med den 

allra senaste musiken och Monorock, för 

metalfansen. Blandade kulturnyttigheter 

serveras i Kulturkoftan, utrikesfrågor 

diskuteras i utrikespolitiska föreningens 

radio UF och för fi lmälskaren blandas 

högt och lågt i Cinemani. 

NICLAS NORÉN, nytillträdd stationschef, 

är spänd och förväntansfull inför sitt 

uppdrag det kommande året. 

– Jag vill att vi ska göra riktigt bra radio. 

Målet är att alla som sänder ska få möjlighet 

till feedback och utveckling. Det är så 

himla mycket roligare att göra bra radio 

än att göra dålig, skrattar han i ljuset av 

en 70-talslampa i Studentradions lilla 

soffhörna. 

Men det fi nns inga kvalitetskrav på 

dem som vill sända, alla som är intresserade 

får vara med. Det enda kravet är 

en utbildning under två helger där man 

får lära sig saker som studioteknik, redigering 

och hur man ska prata i radio. 

Möjligheterna för den som vill engagera 

sig är många. 

– Vissa är här och sänder sitt program 

en gång i veckan, andra är här mer än vad 

jag är. Vi är som en familj, säger Niclas Norén 

som jobbar heltid och har Studentradions 

enda avlönade position. 

STUDENTRADION KAN FÖRSTÅS inte gå 

runt utan pengar och för en liten tid sedan 

fanns det frågetecken kring föreningens 

överlevnad. Kuratorskonventet 

som tidigare gett radion ett betydande 

bidrag var tvungna att dra in sitt stöd 

och föreningens huvudsponsor var 

plötsligen borta. 

– Vi har överlevt. Det är egentligen ganska 

bra med kriser. Man tvingas tänka i 

nya banor och i vårt fall har det gjort oss 

starkare. Idag får vi stöd av universitetet 

och en del genom reklam förstås, berättar 

Niclas Norén. 

Själv har han sänt spel- och dataprogrammet 

[gejm] för Studentradion i fyra 

år. Han berättar att han blev mer och mer 

involverad i föreningen och att han för 

ett år sedan bestämde att han ville blir 


Alexander Dettner och Joakim Edvinsson diskuterar Fan och hans moster i “Radio Reaktionär.” Foto: Christin Lenthamre 

Uppsalastudenter i etern 

Niclas Norén. 

stationschef. Radio är det han helst av allt 

vill hålla på med. 

– Efter det här året är målet att komma 

in på Dramatiska Institutets radioproduktionsprogram. 

Jag hoppas att den här 

erfarenheten är bra i den hårda konkurrensen. 

Och visst är det en merit att ha varit 

med och sänt radio. Många går vidare till 

medieutbildningar och det fi nns fl era 

kända namn som börjat sina banor i Studentradions 

eter. Till dem som funderar 

över att ta klivet uppmanar Niclas Norén 

att skynda sig då höstens program börjar 

bli fullt. 

– Om man har det minsta intresse kan 

man komma hit och bara testa. Det är fantastiskt 

kul. Både att sända radio och att 

vara med i studentradiogänget. 

ELLINOR SKAGEGÅRD 

STUDENTRADION 98,9 

började sända radio 

1983. Föreningen har ett 

60-tal medlemmar och 

har sina lokaler i Ekonumikums källare. 

Kända personer som sänt i Studentradion: 

Linda Nyberg, programledare på 

TV3, Kim Nordberg, Kulturnyheterna, 

Anders Holmberg, Studio 1 i P1. 

Hemsida: studentradion.com


Läxläsning och 

social samvaro 

De träffas varje onsdag bland de 

orange skåpen i korridorerna på 

Gottsundaskolan – studenterna 

som hjälper högstadieelever med 

läxorna. Projektet går ut på att 

få elever från studieovana miljöer 

att känna att universitetet är en 

plats även för dem. 

Det är liv och rörelse i korridorerna 

på Gottsundaskolan. 

Innanför en blå dörr mittemot 

kyrkan har mångfaldsbyrån 

ESMeralda till sitt förfogande 

en hel korridor med klassrum 

två timmar varje vecka. De tre projektledarna 

Doreen Laryea, Josefi n Lindgren 

och Shekib Rahimi håller kontakten med 

läxläsarstudenterna, och ansvarar för 

lokalerna under tiden som läxhjälpen 

pågår. 

Ett gäng tjejer från åttan och nian är 

här för att få hjälp med kemin och matten, 

och det är de som låter mest. I ett annat 

klassrum sitter tre killar från sjuan 

tillsammans med läxläsarna Erika Rydergård 

och Saara Pietinen, som hjälper dem 

med SO:n. Killarna ska göra varsin poster 

som förklarar vad en vulkan är, hur magma 

blir till lava och varför vulkaner får utbrott 

med jämna mellanrum. Ali Hassan 

är här för första gången, men Tommy Alshammari 

och Bilal Abdul Hamid var här 

redan förra veckan för att få hjälp med 

matten. 

Tjejjouren Slussen är platsen där 

tjejer hjälper andra tjejer. Jourtelefon, 

tjejgrupper och föreläsningar 

peppar och jouren hjälper 

till att slussa vidare om behov 

fi nns. Här får dessutom Uppsalastudenter 

möjligheten att testa 

vingarna utanför universitetets 

väggar. 

Ida Jansson och Engla-Johanna Lamell 

är två av 20 tjejer som är engagerade 

i tjejjouren Slussen. De 12 medlemmar 

som är aktiva håller jour för 

unga tjejer som mår dåligt eller har 

råkat illa ut. Stödet erbjuds via telefon, Ida 

mejl eller msn. 

– De fl esta hör av sig via msn eller genom 

att skicka ett mejl. Jag antar att det 

är anonymiteten som lockar, och att man 

har mer tid att tänka igenom och formulera 

sig rätt, säger Engla-Johanna. 

De som jobbar på jouren är inga experter, 

men många är studenter som på olika 

sätt har nytta av sina olika specialkunskaper. 

Ida går socionomprogrammet och 

Engla-Johanna läser sociologi, men på 

jouren fi nns även blivande sjuksköterskor, 

statsvetare, jurister och läkare. 

– Vi har en jättebra blandning av studenter 

och icke-studenter. Det är bra med 

mångfald eftersom de som vänder sig 

– Vi är alla tre nya på skolan – tidigare 

gick vi på Musiklådan (en privat skola, åk 

1–6, reds anm) och jag saknar lärarna där 

jättemycket. Man kunde prata om annat 

än matte och engelska. De var mer som 

kompisar, säger Ali. 

Musiklådan är en liten skola, och i Alis 

klass gick bara nio elever. På Gottsundaskolan 

går han istället i en klass med 21 

elever, och skolan är betydligt större. Här 

blir man en i mängden. På Musiklådan 

kände lärarna varje elev väl, och Ali hade 

gärna gått kvar om skolan haft högstadieklasser. 

Kanske kan läxläsarna fylla samma 

funktion. Juriststudenten Fatma, som 

varit med ett tag, berättar att det brukar 

bli både snack och läxläsning, och att det 

fi nns fl era elever som vill ha hjälp av en 

viss student, som de lärt känna och litar 

på. 

– Det fi nns två grupper av elever som 

kommer till läxläsningen; de som verkligen 

vill ha hjälp, och de som mest kommer 

för att träffa kompisar och umgås, 

säger hon. 

I MATTE-KEMIRUMMET fi nns Hamid Sarve 

och Oscar Johansson på plats för att hjälpa 

de tio tjejer som sitter utspridda i bänkarna. 

Projektledarna rör sig mellan de 

båda klassrummen och korridoren utanför. 

De måste ha koll på dörren och vilka 

som tar sig in och ut. 

När klockan närmar sig sju har de fl esta 

eleverna gett upp, och i korridoren står kusinerna 

Fatima El-Masry och Laila Elmasri 

hit har olika bakgrund och behov, säger 

Engla-Johanna. 

– Jurister är skitbra – de vet hur man 

kollar upp saker och ting – och de har tystnadsplikt. 

Läkar- och sjuksköterskestudenter 

har koll på kroppen, och så vidare. 

Men det handlar inte lika mycket om vilken 

kunskap man sitter på, som engagemanget, 

fortsätter Ida. 

IDA VAR MED och startade Slussen 2005. 

Hennes favoritprojekt är de olika tjejgrupperna, 

inte minst för att de uppmuntrar 

och pratar juridikstudier med Fatma. De 

vill bli advokater och ser sin chans att få 

fråga allt de undrar. Tjejerna är koncentrerade 

och ställer fråga efter fråga i snabbt 

tempo. Fatma rekommenderar vissa 

kurser på gymnasiet, samtidigt som hon 

är tydlig med att det fi nns fl era vägar in i 

yrket – att man kan läsa förberedande kurser 

på universitetet och på så sätt komma 

in på programmet om betygen inte räcker. 

TJEJJOUREN SLUSSEN 

fi nns för tjejer i åldrarna 

12 till 20 respektive 18 

till 30 år – för dem som 

behöver prata respektive 

dem som vill bli jourtjejer. För 

information, se hemsidan: http://tjejjourenslussen.se 

NYHETER / 11 

Hamid Sarve (i randig tröja) och Oscar Johansson hjälper Fatima El-Masry, Sara El-Masry, 

Sabrin Elkhatib, Laila Emasri och Sara Kango med läxorna. Foto: Hanna Strandberg 

LÄXLÄSNINGEN på 

Gottsundaskolan inleddes 

2001, och blev ett stående 

inslag i skolans verksamhet 

2003. Året efter 

bildades mångfaldsbyrån ESMeralda, 

som samlar kårens mångfaldsarbete 

under ett paraply. Sedan förra året 

Snart nog börjar tjejerna runt omkring bli 

otåliga, och pratet övergår till stoj, stim, 

skojbråk och spontandans. Det är dags 

att bryta upp och Fatima och Laila tackar 

för alla råd och tips. Läxläsarna och projektledarna 

fortsätter in mot staden och 

Smålands nation, där de ska äta middag 

tillsammans. 


fi nns läxläsningen även på Valsätraskolan. 

I snitt kommer 38 elever per 

tillfälle till Gottsundaskolan, och åtta 

till Valsätra. Sjuttio studenter fanns på 

läxläsningens mejllista förra läsåret, 

och projektet fungerar även som mötesplats 

för studenter som annars inte 

skulle träffas. 

”Jouren är bättre än praktiken på utbildningen” 

Jansson och Engla-Johanna Lamell . 

Foto: Hanna Strandberg 

tjejerna att ta för sig i livet och arbetslivet. 

För inte så länge sedan fi ck jouren 

en inbjudan från Gottsundaskolan, som 

ville att de skulle leda en grupp tjejer i 

åttan som hade samarbetsproblem. 

– Vi pratade om hur man kan ta plats 

på ett positivt sätt, och om hur negativt 

det är att snacka skit om andra. Det gick 

hur bra som helst och både lärarna och 

eleverna var jättenöjda – det blev en 

bättre stämning efteråt, säger Ida. 

HON BERÄTTAR att de brukar göra olika 

övningar för att lära sig tänka på andra 

sätt än det invanda. Diskussionerna är 

öppna och ärliga, men det fi nns regler 

att följa, som sätts vid det första grupptillfället. 

Både Ida och Engla-Johanna 

beskriver grupparbetet som en utvecklingsprocess. 

Alla jourtjejer går en helgutbildning 

innan de börjar, och sedan åker de på vi- 

dareutbildningar med jämna mellanrum, 

men Ida förklarar att grejen ändå är att de 

ska vara så ”vanliga” som möjligt. Föreläsningarna 

och arbetet med stödgrupperna 

sker på skolor och i viss mån på fritidsgårdar, 

jouren har ett kontor på Kungsgatan, 

men inga lokaler för sin verksamhet. Joursamtalen 

tas hemifrån, och de mest aktiva 

medlemmarna lägger tio timmar i veckan. 

– Kan man hjälpa en person så tycker jag 

att det är värt det. Att en tjej först uppfattar 

att hon har problem och att hon sedan 

söker upp oss och inser att hon med vår 

hjälp, eller självständigt, kan lösa problemen 

– det tycker jag är roligt att se, säger 

Engla-Johanna. 

– Vi ger inte direkta råd – snarare peppar, 

stöttar och vidarebefordrar vi tjejerna till 

andra instanser, förklarar Ida och fortsätter: 

Det här är någonting vi kommer att 

ha stor nytta av i resten av livet, och bättre 

än praktiken på utbildningen! Dessutom 

är det så himla roligt att träffa andra med 

samma vilja och engagemang. 


I nästa nummer: 

Hur står det till med de politiska 

studentföreningarna i Uppsala?


Pia Fromlet med sonen Teo. Foto: Privat 

Tid den stora bristvaran 

för studenter med barn 

Kan inte vara borta för länge 

från forskningen, säger doktoranden. 

Noga med att få åtta 

timmar för studierna varje dag, 

säger studenten. Ergo har träffat 

två föräldrar vars vardag ser 

helt olika ut. Båda är eniga om 

att tiden är den stora bristvaran. 

Pia och Jonas träffades för 

några år sedan på institutionen 

där de båda doktorerar. 

Tillsammans har de sonen 

Teo. Både Pia och Jonas gick 

på stipendium när de fi ck veta att Pia 

var gravid. Då hade hon doktorerat i två 

och ett halvt år och sambon i ett och ett 

halvt. 

– Det var lite oroande eftersom man då 

inte har tillgång till de sociala skyddsnäten 

i samhället, men vi hade inte behövt 

oroa oss. Så fort jag pratade med min 

handledare ordnade han det så att jag 

direkt blev anställd som doktorand. För 

Jonas tog det dock lite längre tid. 

PÅ TVÅ DOKTORANDLÖNER tycker de att 

de klarar sig bra ekonomiskt, även om 

det inte blir pengar över till någon lyx. 

Både Pia och Jonas tjänar 21 800 kronor 

i månaden innan skatt, och när Pia var 

hemma med Teo fi ck hon ut ungefär 14 

000 i föräldrapenning plus barnbidraget 

på 1 050 kr. Däremot tror hon att det 

kommer bli kännbart om de beslutar sig 

för att gå ner i arbetstid när Teo börjar på 

dagis om ett halvår. Att gå ner till åttio 

procent den första tiden är vanligt förekommande 

bland småbarnsföräldrar, 

och Pia och Jonas pendlar dessutom från 

Stockholm. Just nu är det Jonas som är 

föräldraledig, efter att Pia varit hemma 

med Teo det första halvåret. 

– Uppdelningen av föräldraledigheten 

föll sig ganska naturligt eftersom vi 

håller på med samma sak, men jag hade 

gärna tagit en större del – men det hade 

inte fungerat, för då kommer man för 

långt ifrån forskningen. 

SOM FÖRÄLDER har man rätt att ta ut 480 

dagar, varav 390 med föräldrapenning 

och 90 med lägstanivån. En förälder 

kan avstå alla dagar, med undantag för 

60, till den andra. Pia var mitt uppe i ett 

forskningsprojekt när Teo föddes, och 

kände att hon inte kunde vara borta 

längre än sex månader. En tendens som 

visat sig bland andra kvinnor på institutionen, 

som också varit tillbaka efter ett 

halvår. 

– Det är vanligt inom universitetet 

att man delar upp föräldraledigheten, 

vilket är bra för barnet som då får träffa 

sina föräldrar lika mycket. 

Pia och Jonas har också mycket hjälp 

från vänner och familj som bor nära och 

gärna ställer upp med barnpassning. 

Samtidigt försöker de utnyttja tiden på 

tåget varje dag, och därigenom arbeta in 

tid så att de kan vara hemma mer med 

Teo. 

– Men det är inget nio till fem-jobb – ibland 

kan man vara tvungen att arbeta 

både kvällar och helger. Det är ett krävande 

jobb, och inte något man släpper 

bara för att man kommit hem. Hade jag 

fått välja hade jag väntat med att skaffa 

barn tills jag var klar, men jag är glad 

att jag redan läst de fl esta kurserna. Det 

hade känts väldigt tungt att sitta med 

dem framför sig när man har en liten bebis 

hemma. Ändå får jag planera min tid 

väl, och försöka att vara effektiv när jag 

är på universitetet. 

MARIE LEVER sedan ett och ett halvt år 

tillbaka ensam med sin dotter, efter att 

hennes man gått bort. Hon är noga med 

att upprätthålla en normal arbetsdag 

på åtta timmar, men efter att hon hämtat 

dottern på dagis ägnar hon resten av 

kvällen fram till läggdags åt olika aktiviteter. 

De läser böcker, ritar, går på skogspromenader 

och till badhuset. 

– Som förälder är det lätt att bli isolerad. 

Man har annorlunda livsvillkor än 

de andra studenterna. Sedan hade jag 

problem med dagis, som inte ville godta 

att jag har en fyrtiotimmarsvecka. Jag 

fi ck till slut dra in facket. Men jag har 

bytt dagis sedan dess, och det nuvarande 

är jättebra. 

Enligt rapporten ”Studenter om studiesociala 

utredningen” som kom förra 

året väntar var fjärde student med att 

skaffa barn, troligtvis av ekonomiska 

skäl. Marie och hennes man hade länge 

försökt bli med barn, men när det inte 

inträffade beslöt sig Marie för att börja 

plugga. 

– Sen, direkt när jag kom in, blev jag 

I Sverige fi nns idag 

cirka 80 000 studenter 

med barn under 18 år. 

I en enkätundersökning 

från 2007 ställde 

Akademikerförbundet SSR frågan 

”Tycker du att du i dag har ekonomiska 

problem?” 43 procent av de 

ensamboende studenterna med 

barn svarade ”Ja i hög utsträckning”, 

jämfört med var åttonde i den totala 

studentpopulationen. 

I en undersökning gjord av SFS, TCO 

och Tria i våras uppgav omkring en 

fjärdedel av studenterna att de väntat 

med att skaffa barn på grund av 

studierna. 

De förbättringsförslag som i samma 

undersökning rankades högst inom 

gruppen av studenter var 

• Höjt extra tillägg till studiemedlet 

för föräldrar (80 procent), 

• Högre studiemedel (56 procent) 

samt 

• Schemastrukturering (45 procent) 

Tilläggsbidraget är i dag 512 kronor 

för fyra veckor för studenter med 

ett barn, 836 kronor för studenter 

med två barn och 1 004 kronor för 

studenter med tre barn. 

gravid. Det är lustigt hur naturen fungerar, 

säger hon och ler. 

Eftersom Marie dels får en typ av änkepension 

och dels har en del undansparat 

sedan tidigare, kan hon satsa lite extra på 

maten. Istället för att kämpa med storkok, 

som många andra studenter får göra, kan 

hon unna sig lite dyrare alternativ. 

– Jag satsar på näringsmässigt bra mat 

och försöker hushålla med mina krafter 

– men har man ingen ekonomisk buffert 

att ta av har man ju inget val. Att jag har 

pengar undansparade beror på att jag 

var tvungen att sälja bostadsrätten när 

min man dog, för att jag skulle kunna 

försörja min dotter. I samma veva fi ck 

jag ge bort nästan hälften av allt jag ägde 

för att få plats i den nya bostaden. 

EFTER ATT MARIE lämnat dottern på dagis 

pluggar hon sedan hemma fram till 

lunch. Klockan ett går hon till universitetet 

för föreläsningar, som hon får 

lämna i förtid för att hinna hämta dottern 

på dagis klockan fem. Sedan är det 

bolibompa och matdags och slutligen 

läggdags för både mamma och barn. 

– Jag är noga med nattsömnen. Den är 

viktig för att jag ska orka. Men man får 

en kraft av att ha barn också, det får man 

inte glömma. Man får anledning att vara 

effektiv. Sen är det ju såklart tusen saker 

man ska göra som förälder och det kan i 

vissa stunder bli lite tungt, speciellt när 

man är ensam – jag har tyvärr inga anhöriga 

i närheten som kan hjälpa till. 


Salong Hairmony 

RUSK 

Frisör Hudvård Thaimassage 

Studentpris klippning 240:- 

(Oavsett långt eller kort hår) 

Alltid 20% studentrabatt 

på hudvårdsbehandling 

och hudvårdsprodukter 

Välkommen hälsar Ellie, Sandra S, Bita, Lotta, Lina, Alenoush, Sepide, Sandra A 

Kort 

hår 285:- Långt hår 320:- Barn 200:- Hair extension från 3.000:- 

Kungsgatan 45 B Tel 018-12 00 77 Mån–fre 9–18. Lör 9–15 

www.hairmony.se 

Tidsbeställning och drop in 

Allt du som student behöver 

veta om Sveriges fjärde 

största stad. 

Uppsala. Skönare studentliv. Varje dag. Sedan 1477.

14 / NYHETER 

Genusstudier leder till en 

förändrad syn på den egna 

sexualiteten. Ifrågasättande av 

normerna, och maktstrukturerna 

bakom dessa, ger människor 

möjligheten och utrymmet att 

undersöka sin sexualitet mer 

förbehållslöst, menar Karin 

Tillberg, jämlikhetsansvarig på 

kåren. 

Samtalet tar sin början i en 

kandidatuppsats från Lund. 

Lovise Brade Haj har gjort en 

kartläggning som visar att 

studenter som läst genusvetenskap 

ändrar sin syn på den egna sexualiteten 

– hela åtta av tio ser annorlunda 

på sin sexualitet efter studierna. 

Karin Tillberg som arbetar som jämlikhetsansvarig 

på Uppsala studentkår är 

inte förvånad, hon känner igen fenomenet 

från sina egna studier, och från vänner 

och bekanta som också läst genusvetenskap. 

– Jag har upplevt det själv. Man börjar 

ifrågasätta normen, man lär sig ett nytt 

sätt att tänka och gränserna fl yter ut. 

Det blir inte längre så viktigt vad som 

är vad. Heteronormen är skadlig för 

alla – den handlar inte bara om att vara 

heterosexuell, utan om ett visst sätt att 

vara, med en hel föreställningsvärld 

som följd. 

När homosexualitet synliggörs i olika 

medier görs det ofta till något glamouröst. 

När det kommer till synlighet, är 

det bättre att synas stereotypt än att 

inte synas alls? 

– Jag tror att det alltid är bättre att få en 

plats än att bli osynliggjord, åtminstone 

till en början. När ordet homosexualitet 

började användas i slutet av artonhundratalet 

var det själva handlingen som 

åsyftades. Idag är det en identitet, ett 

sätt att leva och inte bara något man gör 

ibland. Språket är oerhört viktigt. 

GENUSVETENSKAPEN UNDERSÖKER verkligheten 

utifrån ett maktperspektiv, och 

visar, enligt Karin Tillberg vilket fruktansvärt 

vapen makt är och vilka former 

makten kan ta. 

– Det är en sak att titta på kvinnor och 

män och tro att genus handlar om det. 

Men det handlar om att se alla lager, att 

i maktanalysen ta med kön, etnicitet, 

social klass och sexuell läggning. Även 

handikapp, kroppsideal och ålder ingår. 

Avviker man från den sexuella normen 

till exempel, så har man mindre spelutrymme. 

Karin Tillberg känner många som läst 

genusvetenskap och hon förklarar att 

det inte behöver handla om att man 

plötsligt upptäcker att man är gay. Snarare 

handlar det om att man får möjligheten 

att undersöka hela sin sexualitet 

och ifrågasätta tidigare föreställningar. 

– Den mänskliga naturen är så kom- 

plex att den inte kan fångas med bara ett 

sätt att tänka. Inom till exempel queerteorins 

område blir saker formulerade på 

ett sätt som inte existerat tidigare. Man 

måste tillåta sig att inse vidden av sin 

sexualitet, att där inte fi nns några gränser. 

Jag tror att väldigt mycket handlar 

om att sluta stoppa folk i fack, att inte 

kategorisera människor. 

Som exempel tar hon fördomar mot 

bisexuella, som fi nns hos både heterosexuella 

och homosexuella. 

– ”Du vill bara ha 

lite roligt, när det 

verkligen gäller 

kommer du att välja 

någon av det motsatta 

könet”, eller 

”Du har bara inte 

fattat att du är gay 

än”. Än mer utpräg- 

lade är de attityder 

som fi nns gällande 

transpersoner, där 

det fi nns en mängd fördomar bland homosexuella, 

samt ilska från feminister 

som vill riva ner könsbarriärerna. 

ATT VETA VEM MAN ÄR räcker inte, menar 

Karin Tillberg. Människan har ett behov 

av att tillhöra en grupp också, att bekräftas 

genom andras erfarenhet. 

– Personligen tror jag inte att ramarna 

kommer att släppa i och med min generation. 

Om man ser till historien; från 

det glada tjugotalet, via femtiotalets 


Genusstudier ger färgseende 

Karin Tillberg. 

Illustration: Hanna Strandberg 

hemmafruideal, sextio- och sjuttiotalen, 

summer of love, åttiotalets karriärkvinna, 

nittiotalets queerteori och 

tredje vågens feminism till 2000-talets 

backlash, kan man se en övergång från 

feminism till individualism på senare 

tid. Framför allt visar det på rörligheten 

i idealen och hur mycket dessa frågor påverkas 

av tidens strömningar och samhällets 

normer. 

»NÄR ORDET HOMOSEXUA- 

LITET BÖRJADE ANVÄNDAS 

I SLUTET AV ARTONHUND- 

RATALET VAR DET SJÄLVA 

HANDLINGEN SOM ÅSYF- 

TADES. IDAG ÄR DET EN 

IDENTITET.« 

Dagens generation är egocentrerad, 

menar hon, och negativt påverkad av 

idealen som ständigt matas ut i olika 

medier. 

– Bilden av hur man ska se ut och vara 

gör det svårt att slappna av och njuta. 

Det går inte att sätta upp mallar för sexualiteten, 

alla gillar olika saker och det 

är viktigt att veta att det är okej. Man behöver 

inte vara antingen eller, man kan 

faktiskt vara både och. 


Tips och råd. 

Finansiering. 

Rättigheter och villkor. 

Läs mer om forskarstudier på 

Ansluta förnybar energi till nätet? 

Dags att dra ut i världen? 

Har du pluggat klart och ska fl ytta från Uppsala. 

Vi erbjuder dig som är student och under 30 år 10.000 kr rabatt vid 

försäljning av din bostad*. 

Då får du pengar över till annat, t.ex. 400 fl yttkartonger, ny cykel varje 

år i 8 år, 500 koppar kaffe på Waynes eller vara isbjörnsfadder i 8 år. 

Tveka inte att kontakta oss för mer information. 

Det roligaste vi vet är att hjälpa människor göra 

lyckade bostadsaffärer. Välkommen! 

Vaksalagatan 5, 753 20 Uppsala, 

Telefon: 018-13 98 50, www.riksmaklaren.se 

ABB hjälper till att bygga världens största vindkraftspark till havs. Genom vår miljövänliga teknik för kraftöverföring beräknas 

den här 400 megawattparken förhindra utsläppen av närmare 1,5 miljoner ton CO2 årligen och samtidigt öka tillförlitligheten 

i elnätet. Det här är bara ett exempel på hur vi, som den största leverantören av utrustning och tjänster till vindkrafts industrin, 

hjälper till att bekämpa klimatförändringarna med förnybara energikällor. www.abb.se/energieffektivitet 

*Detta erbjudande gäller endast dig som är under 30 år, ange ERGO när du kontaktar oss. 

Naturligtvis.


Per Löwdin 

Den akademiska 

arbetsmiljöns empiri 

KOST I ERGO 

Dietiststudenterna Ylva Törner 

och Maria Wirén skriver om mat 

och hälsa i Ergo. 

Tid för frukost 

Den som slår upp ”frukost” 

på wikipedia.com hittar följande 

defi nition: ”Frukost är 

dagens första måltid, kommer 

i många variationer och 

är enligt många dietister den viktigaste. 

Den brukar intas mellan klockan 6 och 

10 på morgonen.” Denna nätta sammanfattning 

pekar ut några viktiga poänger. 

Frukost är en viktig måltid som är lätt att 

variera. Anledningen till att vi dietister 

gärna vill framhålla frukostens betydelse 

är att vi vet att frukost leder till hälsa. Med 

frukosten tillgodogör vi oss en betydande 

del av vårt dagliga behov av energi, vitaminer, 

mineraler och fi brer. Den håller 

oss mätta och nöjda fram till nästa måltid 

och gör att vi bättre orkar med dagens 

krav och utmaningar. Tillsammans med 

andra så kallade friskbeteenden, som till 

exempel 8 timmars sömn per natt och regelbunden 

fysisk aktivitet, fi nns det ett 

positivt samband mellan frukostätande 

och livslängd. Att hoppa över frukosten 

är däremot starkt relaterat till övervikt. 

Om man inte äter på morgonen tende- 

Universitetets kvalitets- och utvärderingsenhetsundersökning 

av hur doktoranderna 

uppfattar forskarutbildningen 

vid Uppsala universitet är 

intressant läsning. Rapporterna erbjuder 

systematiska jämförelser mellan fakulteter 

och institutioner. Frågebatteriet är 

utformat så att både det som är bra och 

det som är dåligt kommer fram. Svarsfrekvensen 

är tillräckligt stor för att man 

inte ska kunna vifta bort resultaten. Fast 

somliga hoppas sannolikt att de snabbt 

glöms. 

Rapporten för teknisk-naturvetenskaplighet 

är utomordentligt lönande om man 

går in i tabellverket. Det visar sig att var 

femte doktorand vid fakulteten genomgått 

sin grundutbildning vid något utländskt 

lärosäte. En större andel än vid någon annan 

fakultet. I detta avseende är fakulteten 

den klart mest internationella. 

Det är också den fakultet som har det 

bästa fi nansieringsläget, 79 procent av 

doktoranderna hade doktorandtjänst 

vårterminen 2008. Vid historisk-fi losofi 

sk och medicinsk fakultet hade 

endast 44 procent doktorandtjänst. 

När det gäller den psykosociala 

miljön ger förvisso 23 procent uttryck 

för missnöje med förhållandena 

på institutionen. Men motsvarande 

tal är högre för historisk-fi losofi 

sk (28), och språkvetenskaplig 

(28) fakultet. Mest nöjda är juristerna, 

63 procent uppger att de är mer 

än nöjda eller mycket nöjda. 

Doktoranderna vid teknisk-naturvetenskaplig 

fakultet är de som har 

mest kontakt med sina handledare. 

Praktiskt taget hälften (49 procent) 

rar man att förskjuta sitt ätande och bli 

hungrig och sugen under den senare 

delen av dagen i stället. Då är det lätt att 

äta sent på kvällen och så hamnar man i 

en dålig cirkel eftersom effekten blir att 

man inte är sugen på frukost nästa morgon 

heller. 

MORGONEN ÄR EN KÄNSLIG TID då inte alla 

har aptit. Man kanske känner sig trött eller 

inte tycker att det smakar bra med mat 

så tidigt på dagen. När vi stiger upp efter 

nattvilan är kroppen i behov av ny energi 

efter många timmars fasta. Att bara få i 

sig något litet till frukost är bättre än att 

inte äta något alls, men om du ofta hoppar 

över frukosten kan du prova olika 

strategier för att passa in måltiden på ett 

smidigt sätt i din dag. En bra start är att 

skapa tid för frukost så att det blir en skön 

stund att se fram emot i stället för något 

att stressa förbi på väg mot resten av dagen. 

Om du är morgontrött kan du göra 

i ordning frukosten kvällen innan, sova 

lite längre på morgonen och äta på första 

rasten i skolan. Om du inte tycker att det 

är gott med frukost kan det behövas lite 

ny inspiration. 

Blanda din egna frukostmüsli 

Müsli kan man göra av många olika sorters 

gryner och fl ingor och blanda i frukt och 

nötter efter vad man tycker smakar gott. 

Här är ett förslag på en god morgonmüsli 

som är enkel att göra själv: 

Till 400 g müsli: Hacka 100 g valnötter 

grovt och lägg i en bunke tillsammans 

med 5 dl rågfl ingor, 5 dl havregryn, 2 dl 

solroskärnor och 1 dl råsocker. Blanda 

2 dl vatten med 5 msk rapsolja och 

träffar sin handledare minst en gång i 

veckan. Även medicinare och farmaceuter 

ligger högt, cirka en tredjedel har kontakt 

med handledaren varje vecka. 

En tydlig majoritet av doktoranderna 

vid fakulteten anser att handledningen 

fungerat bra det senaste året. Men när det 

kommer till frågan om brister i handledningen 

varit till hinder i forskningsarbetet 

uppger 35 procent att så varit fallet. 

Går man in på institutionsnivå kommer 

en rad intressanta saker fram. När det gäller 

den psykosociala miljön, får materialkemi, 

informationsteknologi, fysik och 

materialvetenskap, fysikalisk och analytisk 

kemi, cell- och molekylärbiologi, 

höga betyg. 

Samtidigt sticker några institutioner 

ut för att doktoranderna 

fi nner den psykosociala 

miljön dålig. Hela 75 procent 

av matematikerna ger låga 

betyg. 35 procent av dem uppger sig vara 

”mycket missnöjda” med miljön. Vid geovetenskaper 

uppger 37 procent att de är 

missnöjda med den psykosociala miljön. 

Institutionen för biokemi och organisk 

kemi får också ett lågt värde: 35 procent 

missnöjda. 

En intressant sak är att medan en stor 

del av geologidoktoranderna (22 procent) 

är ”mycket missnöjda” med den 

psykosociala miljön i doktorandgruppen 

på institutionen så är däremot ingen 

av matematikerna mycket missnöjd med 

miljön i doktorandgruppen. Tvärtom 

är 60 procent av matematikerna mer än 

nöjda! 

I fråga om möjligheterna till informella 

samtal om forskning med seniora fors- 

Frukost är den mest traditionsbundna 

måltid vi äter under dagen. Har du 

tänkt på att medan vi ganska snabbt 

tröttnar på att äta samma sorts mat 

till lunch eller middag fl era dagar efter 

varandra är vi oftast nöjda med vår frukostmeny 

år efter år. Kanske är det tiden 

på dagen som gör att det känns enkelt 

att ha frukosten på autopilot. Men det 

fi nns många möjligheter till förändring 

och variation. Med undantag av våra 

nordiska grannar fi nns det inga länder 

i världen med lika stora mejeriavdelningar 

som det fi nns i Sverige. Prova en 

ny yoghurtsort och en god müsli till. 

Havregryn är långt ifrån det enda man 

kan göra gröt på, smörgåsar kan varieras 

i det oändliga och frukt och bär är 

oftast som allra godast som tillbehör 

till fi len, gröten eller pressat i ett glas på 

morgonen. Ibland när man har extra tid 

kan man lyxa till det med en äggröra, 

pannkakor eller frukostmuffi ns. Kanske 

behöver du prova något helt nytt för att 

hitta ny lust till frukost. På nätet och i 

bokhandlarna fi nns många böcker med 

mumsiga frukostrecept. Prova dig fram 

och njut av en god frukost varje dag. 

krama in vätskan i grynblandningen så 

att fukten tränger in. Bred ut det hela i 

en smord långpanna och låt stå i ugnen i 

200 grader i 20–30 min. Ta ut och rör om 

några gånger under gräddningstiden så 

att müslin blir jämt rostad och passa så 

att den inte blir bränd. När müslin är klar 

låter du den svalna en stund för att slutligen 

blanda i 2–3 dl russin och/eller annan 

torkad frukt. Förvara i en torr, tät burk 

och njut tillsammans med morgonfi len! 

kare ligger institutionen för fysiologi och 

utvecklingsbiologi i topp, följt av materialkemi. 

Sämst framstår möjligheterna 

inom geovetenskaper. 

När det gäller frågan om brister i den 

psykosociala arbetsmiljön varit till hinder 

i avhandlingsarbetet framträder några 

institutioner på ett mindre smickrande 

sätt: 41 procent av geovetarna, 40 procent 

av matematikerna, och 32 procent 

av doktoranderna i ekologi och evolution 

upplevde arbetsmiljön på institutionen 

som ett hinder. 

En extremt hög andel vid ekologi och 

evolution uppfattade brister i handledningen 

som ett hinder i avhandlingsarbetet, 

hela 69 procent. Andra institutioner 

där en stor del av doktoranderna uppfattade 

brister i handledningen som ett 

hinder är cell- och molekylärbiologi (47), 

teknikvetenskaper (45), och geovetenskaper 

(41). 

Mest inspirerande handledning 

ges uppenbarligen 

vid materialkemi. 

Hela 70 procent av doktoranderna 

där uppgav 

att de var mycket nöjda med handledarens 

förmåga att ge fortsatt inspiration 

till fortsatt arbete efter ett handledningstillfälle. 

Rapporten ger en utmärkt spegelbild av 

doktorandernas uppfattning om fakultetens 

forskarutbildning. Vissa institutioner 

framstår som mycket goda studiemiljöer. 

Vid andra är det alldeles uppenbart 

att det fi nns problem. Det ankommer på 

fakultetsnämnden att ta tag i dessa på ett 

adekvat sätt. Det är en ytterst krävande 

och grannlaga uppgift! 

Räcker det med en 

macka? 

Enligt de svenska näringsrekommendationerna 

bör frukosten utgöra 20–25% 

av dagens sammanlagda energiintag. 

(Jämför med lunch och middag 

som vardera ska stå för 25–35% av 

energiintaget.) Energibehov och 

portionsstorlekar varierar naturligtvis 

från person till person. Här 

är dock några exempel på ungefär 

hur mycket energi frukosten utgör 

i en kost som i övrigt följer riktlinjerna 

för de svenska näringsrekommendationerna: 

19E % 

1 glas mjölk, 3–4 smörgåsar, 1 glas 

juice eller 1 frukt. 

20–25E % 

Fil och fl ingor eller müsli, 1 banan, 

2 smörgåsar, 1 glas juice eller 

1 frukt. 

25E % 

Gröt med mjölk och sylt, 1–2 smörgåsar, 

1 glas juice eller 1 frukt. 

E % = energiprocent. Procentandel 

av dagens totala energiintag. 

Siffrorna baseras på SNÖ (Svenska 

Näringsrekommendationer översatta 

till livsmedel, Livsmedelsverket 

2003). 

Har du en fråga till 

Ergos dietister? Maila: 

kost.ergo@gmail.com


FORSKNING PÅGÅR 

Sverige från tysk horisont 

Skildringar av ”det andra” behöver inte 

alltid vara negativa, menar idéhistorikern 

Mathias Persson. I sin avhandling visar 

han hur en välkänd tysk tidning på 1700talet 

tecknade en övervägande positiv bild 

av Sverige, trots att länderna tillhörde 

olika politiska allianser. 

Den tyska bilden av Sverige har skiftat genom 

tiderna. Från 1800-talet och fram 

till andra världskriget spelade de rasistiska 

idéerna om svenskarna som ett ariskt 

folk en viktig roll. Under efterkrigstiden 

har istället det svenska välfärdsbygget och populärkulturella 

skildringar av Sverige som ett idylliskt 

”Bullerbün” varit föremål för tyskarnas intresse. 

Mathias Persson har dock gått längre tillbaks, 

till 1700-talets andra hälft. Han har undersökt hur 

svensk vetenskap och politik skildrades i det tyska 

recensionsorganet ”Göttingische Anzeigen von gelerten 

Sachen”, som gavs ut vid universitetet i Göttingen 

i det tyskromerska kurfurstendömet Hannover. 

Vid den tiden var varken den moderna rasismen 

eller drömmen om Bullerbün uppfunna. 

– Däremot fi nns det en koppling mellan dagens internationella 

bild av Sverige som en slags förebild som 

välfärdsstat och Sverigebilden i Anzeigen på 1700talet. 

Man var intresserad av det svenska samhället 

snarare än det som ansågs naturgivet. Precis som i välfärdsstaten 

försökte man optimera nyttan för största 

möjliga antal. Skillnaden mot idag är att det fanns en 

patriotism som syftade på något något utöver de enskilda 

människorna tillsammans, säger han. 

SVENSKARNA FRAMSTÄLLDES mestadels i positiva 

ordalag, som fl itiga, nyttiga och fromma. Den negativa 

kritik som ändå förekom var oftast inlindad och 

förmildrad. Luthersk protestantism, merkantilism, 

nyttomaximering, patriotism, praktiskt inriktad vetenskap 

och en stark överhet var gemensamma särdrag 

för det svenska och det hannoverska samhället, 

och bland Anzeigens medarbetare rådde enighet om 

deras stora värde. Man lyfte också fram de etniska, 

historiska, kulturella och språkliga likheterna länderna 

emellan. I det avseendet framställdes Sverige 

som ”det samma” snarare än ”det andra”. 

– När man talade om de här kännetecknen i det 

svenska samhället talade man i någon mening också 

om sig själv. 

I skildringar av de historiska kontakterna mellan 

länderna framträdde dock även bilden av Sverige 

som ”det andra”: tyskarna sågs som aktiva givare och 

svenskarna som passiva mottagare. 

Även i beskrivningar av den nordliga grannens vidsträckthet, 

upplevda geografi ska avlägsenhet, och 

kalla klimat tecknades bilden av något främmande. 

Bilden av det svenska var alltså övervägande positiv. 

Detta trots att Sverige och Hannover på den tiden befann 

sig på olika sidor i den europeiska maktpolitiken; 

Sverige var lierat med Frankrike medan Hannover 

stod Storbritannien nära. Resultaten visar enligt 

Mathias Persson att representationer av ”det andra” 

inte alltid behöver vara negativa och förtryckande, 

något han menar är ett vanligt grundantagande 

inom postkolonial teori. 

– Sverige var ett resurssvagt land som tillhörde ett 

annat alliansblock, låg i Europas periferi och hade 

anspråk på tyska territorier. Ändå hade man en positiv 

bild av Sverige. 

HUR SKA DÅ DEN FÖRDELAKTIGA Sverigerapporteringen 

förstås? Mathias Persson ser en nyckel i dåtidens 

livaktiga hannoversk-svenska nätverk, där Anzeigen 

var en viktig knutpunkt. De svenska lärda som blev 

föremål för tidningens smicker tillhörde ofta den 

grupp som försåg tidningen med underlaget till nyhetsförmedlingen 

om Sverige. 

– Tidningen hade ett starkt opartiskhetsideal: böckerna 

skulle bedömas på samma sätt oavsett varifrån 

de kom. Men i själva verket handlade det mycket 

om tjänster och gentjänster. Man skrev positivt om 

Sverige som en gåva eller gengåva till svenska vänner. 

För det fi ck man något tillbaka eller också hade man 

fått något tidigare. 

En annan förklaring till den positiva Sverigebilden är 

att den tjänade den hannoverska och den tyskromerska 

maktens syften. Anzeigen hade en överhetsvänlig 

hållning och identifi erade sig med Sverige som ett traditionellt 

ståndssamhälle, varför det svenska elitskiktet 

ofta framställdes som särskilt nyttoivrande. 

– Alldeles oavsett den stereotypa bilden av upplysningen 

som ett modernt fenomen hittar man under 

1700-talet ännu det gammaldags hierarkiska, traditionella 

ståndssamhället. Det är påtagligt just i Hannover. 

Det är väldigt tydligt vem det var som bestämde, och 

det var inte tidningsmakarna. Ytterst var det överheten 

som hade bestämmanderätt över allt som hände vid 

universitetet. 


Mathias Persson försvarade sin avhandling ”Det nära 

främmande: Svensk lärdom och politik i en tysk tidning, 

1753-1792” den 25 september. 

Svenskarna framställdes som ett fl itigt, fromt och nyttoivrande folk i den tyska tidngen “Göttingische Anzeigen von 

gelerten Sachen”, visar Mathias Persson. Foto: Gusten Holm 

KRÖNIKA 

MALIN NAUWERCK 

Malin Nauwerck är doktorand 

i litteraturvetenskap 

Kultur på köpet 

NYHETER / 17 

En juristvän till mig berättade för ett 

tag sedan att han ska skriva ett fi lmmanus. 

Jaha, varför tror du att du 

kan göra det, sa jag krasst med jantelagen 

lysande ur ögonen. Dock med 

viss rätt, ty man behöver varken ha tröskat sig 

igenom alltför många oläsliga PM skrivna av juriststudenter 

(”torde”, ”näpperligen”, ”ehuru”), 

eller läst Thomas Bodströms katastrofalt dåliga 

thrillers för att förstå att juristerna borde hålla 

tassarna borta från kulturskapandet och lämna 

det till människor som är skolade för detta. 

Att kulturarbetare är arga på den senaste kulturutredningen 

och suckar åt fl oskler om anställningsbarhet 

och entreprenörskap är ingen 

nyhet. Men nu kan inte bara vilken kulturarbetare 

som helst bli entreprenör – vilken jurist som 

helst kan också bli kulturarbetare! 

MAN FRÅGAR SIG: vad är det som de lär ut på 

juristutbildningen i Uppsala egentligen? Att 

juristlinjen är så överlägsen att studenterna 

med vänsterhanden kan skriva filmmanus 

och böcker bättre än folk med sex års skolning? 

Att det är lättare att få FN-praktik om 

man går på några litteraturseminarier och 

snackar skit? (Det senare var anledningen till 

att en annan kille jag känner läste litteraturvetenskap. 

Eftersom han pluggade på 300 procent 

hade han aldrig läst någon av texterna 

till seminarietillfällena, men hej! vad gör det 

när humaniora är så lätt. Det räcker väl med 

att dra ett skämt om Goethe när vi ska prata 

Werthers lidanden). 

Jag tror att det fi nns viktiga orsaker till att konsten 

håller på att kidnappas, och då menar jag 

större och viktigare orsaker än juriststudenternas 

egna komplex över att vara ointressanta (har 

ni någonsin frågat er varför de alltid blir kära i 

konstvetarälvor och litteraturpretton?) 

DET FÖRSTA PROBLEMET är en allmän uppfattning 

om elitstudenter. De som går på elitutbildningar, 

de som universitetets pengar satsas på. 

Samtidigt som dessa elitstudenter talar föraktfullt 

om folkhögskolor, teaterprogram och skrivarskolor 

suckar de självbelåtet över sin Paul 

Auster-samling, föraktar ekonomstudenterna 

för att dessa inte vet vad metafi ktion betyder 

och inbillar sig att de minsann har en dubbel 

kompetens – de lär sig ett yrke samtidigt som de 

både kan se på fransk fi lm och läsa Dostojevskij 

på engelska. Kanske stiger detta somliga åt huvudet 

till den grad att de gravt börjar överskatta sin 

egen förmåga. Men bara för att man haft MVG i 

de fl esta ämnen på gymnasiet är man inte automatiskt 

bra på konst också. 

En viktigare orsak, som förstås hänger samman 

med den förra, är humanioras omdebatterade 

marginalisering. För det verkliga problemet är 

förstås inte att jurister vill skriva böcker, utan 

en allmänt utbredd bristande respekt för kultur 

som yrkesval. De människor som har valt att 

ägna sina liv åt konst måste ut och ta debatten på 

sina egna villkor istället för att 1) inte bevärdiga 

sig med frågan 2) förskräckt huka ihop sig och 

gnälla över att entreprenörskap är vulgärt och 

matte svårt.

18 /NYHETER Ergo #10 / 2009 

Ovan: Cordobaskolan i Hebron är omringad av en två meter hög mur, fönstren täckta av metallnät. Överst till höger: Renad Qubbaj, Tamerinstitutets generaldirektör. Nederst till 

höger: Muhamad Abdelhamid, chef för det palestinska kulturministeriet. Foto: Sofi a Olsson Djerf 

Pippi Långstrump i Palestina 

I ett land där säkerhetsfrågorna 

överskuggar allt annat blir det 

inte mycket pengar över till 

barnlitteratur. Men det fi nns 

palestinska organisationer som 

arbetar för ungas läsning. En 

av dem är Tamerinstitutet, som 

nyligen mottog Astrid Lindgrenpriset 

Alma. 

ERGO I VÄRLDEN 

Sofi a Olsson Djerf 

De palestinska barnen hoppar 

över sin barndom. Istället 

för att tänka på vad de 

önskar sig i födelsedagspresent 

eller vilken klubba 

de ska välja så tänker de på konfl ikten 

när de äter frukost eller leker. 

Det säger Muhamad Abdelhamid, chef 

för det palestinska kulturministeriet. 

Han talar om litteraturens plats i konfl 

ikten, och i de palestinska barnens liv. 

– Den är livsnödvändig, den ger barnen 

en plats att vara barn på, den ger världen 

till barnen när barnen inte kan komma 

till världen. Barnlitteraturen lär barnen 

läsa, skriva och knyta an till sin kulturhistoria 

och utveckla fantasin. 

Muhamad Abdelhamid menar att det 

svåra är att fi nansiera denna litteratur. 

Idag äter säkerheten upp den palestinska 

budgeten: mindre än en procent 

ägnas det kulturella livet. Men det fi nns 

ideella organisationer som arbetar för 

litteraturens plats i Palestina. 

TAMERINSTITUTET är en ideell förening 

som vill främja barns och ungdomars 

läsande i Palestina. Nyligen mottog Tamerinstitutet 

Astrid Lindgren-priset, 

Alma. Juryns motivering löd: “I Astrid 

Lindgrens anda ser Tamerinstitutet ordets 

makt och bokens, berättelsens och 

fantasins kraft som viktiga nycklar till 

livsmod, självkänsla och tolerans”. Prissumman 

är fem miljoner kronor. 

– Det sågs som en framgång för det palestinska 

civila samhället, säger generaldirektören 

Renad Qubbaj. 

Förra veckan besökte hon Göteborgs 

bok- och biblioteksmässa för att prata 

om Tamerinstitutets arbete. Hon berättar 

stolt om läskampanjer, skrivtävlingar, 

skrivkurser. Förra året nådde läskampanjen 

52 000 barn i avlägsna byar och 

fl yktingläger. 

– Man ser barnens lidande i deras illustrationer 

och berättelser, de skriver om 

muren, om vägspärrar, om bosättare. 

Renad Qubbaj sätter mjukt ner den 

silvriga kaffekoppen – hon struntar i Ramadan, 

den muslimska fastemånaden – 

och tar ytterligare en kaka. Organisationen 

har just fl yttat och fl yttlådorna står 

staplade på varandra och stenväggarna 

är än så länge tomma, hon ursäktar sig 

leende. Sedan slutet av nittiotalet har 

Tamerinstitutet tillsammans med Sida 

och det palestinska kulturministeriet 

grundat 78 barnbibliotek. 

Vilka svårigheter möter ni? 

– Muren och vägspärrarna har fragmenterat 

vårt land. Det är svårt, ibland omöjligt, 

att arbeta i en organisation som har 

kontor både på Västbanken och i Gaza. 

Hon suckar och berättar om några av 

kollegorna i Gaza som de mötte för första 

gången under prisceremonin i Stockholm. 

– En kollega kom till Sverige men fi ck 

sedan vänta 27 dagar i Egypten innan 

han tilläts åka tillbaka till Gaza. Det var 

hans semester. 

– Människor utanför Gaza förstår inte 

hur dålig situationen är. Det fi nns inget 

papper att skriva på, inga pennor att 

skriva med. För att frakta dessa saker 

genom tunnlarna måste man betala 

väldigt mycket. Dessutom får paketen 

inte väga över två kilo. Vet du hur många 

böcker det är? 

DET VET JAG INTE, jag vet inte heller hur 

det är att leva i Gaza, eller hur det är att 

som barn tänka på vägspärrar istället för 

godis. Men jag vet något om hur det är 

att leva på Västbanken. Sedan två månader 

tillbaka är jag följeslagare i Hebron. 

Varje morgon och eftermiddag går jag 

med de palestinska skolbarnen till och 

från Cordobaskolan. Jag går med skoluniformsklädda 

barn, grön- och vitrandiga 

klänningar för fl ickorna och blåa 

tröjor för pojkarna, genom vägspärren, 

förbi bosättningen och upp för trappstegen 

som leder till skolingången. Skolan 

är omringad av en två meter hög mur, 

fönstren täckta av metallnät, huvudingången 

stängd med taggtråd. Jag ser det 

barnen ser: soldater med vapen, poliser 

med vapen, bosättare med vapen. Beit 

Hadassah-bosättningen ligger mitt emot 

skolan, Tel Rumeida strax bakom, Beit 

Romano och Avraham Avinu lite längre 

bort. Inga palestinier är tillåtna att köra 

här; en trappavsats upp till skolan markerar 

var palestinierna inte längre är 

välkomna. Jag går för att barnen ibland 

utsätts för stenkastning, spottande och 

glåpord från bosättarna. Häromdagen 

blockerade en bosättarbil trappstegen, 

inuti satt fyra fullvuxna män med stenansikten. 

De skrattade inte ens åt min 

osmidighet när jag klättrade över motorhuven. 

Tamerinstitutet har för denna utsatta 

skola, där fyrtio procent av bosättarvåldet 

på Västbanken sker, anordnat sommarkurser 

i illustration, kreativt skrivande, 

animation, drama. På skolans 

bibliotek fi nns numera “Totte går till 

doktorn”, “Pippi Långstrump på Kurrekurreduttön”, 

“Vem spökar, Alfons 

Åberg?” och “Mio, min Mio”. Barnen 

nickar blygt när jag frågar om de läst 

böckerna, sedan pratar de i munnen på 

varandra, snubblar över orden, för att 

berätta vilken som är favoritboken. Kan 

man inte ta barnet till världen så får man 

alltså ta världen till barnet. 

Sofi a Olsson Djerf kommer från Uppsala och 

studerar till vardags journalistik vid Journalisthögskolan 

(JMK) i Stockholm. Hon deltar 

under tre månader i det Ekumeniska Följeslagarprogrammet 

i Palestina och Israel 

(EAPPI), som drivs på uppdrag av Sveriges 

Kristna Råd och Kyrkornas Världsråd och fi - 

nansieras av SIDA. De refl ektioner som hon 

uttrycker i texten är personliga och delas 

inte nödvändigtvis av uppdragsgivarna.

Kurser Vt 2010 

Religionsvetenskap A 

30 hp campus 100 % + it-distans/nätkurs 50 % 

Religion och genus 

7,5 hp campus 50 % 

Introduktion i systematisk teologi med 

livsåskådningsforskning och etik 

15 hp it-distans/nätkurs 50 % 

Kandidatprogram och masterprogram 

i religionsvetenskap 180/120 hp 

KYRKO- OCH MISSIONSSTUDIER — BIBELVETENSKAP 

RELIGIONSHISTORIA — RELIGIONSBTEENDEVETENSKAP 

TROS- OCH LIVSÅSKÅDNINGSVETENSKAP 

Teologiska institutionen erbjuder också ett 

stort antal fristående kurser på 

campus och Internet 

Ansök via www.uu.se/utbildning 

senast den 15 oktober 2009 

 

 

studera 

Religionsvetenskap 

www.teol.uu.se 

pa teologen 

STIPENDIEUTLYSNING 

Härmed ledigförklaras följande stipendier för 

medlemmar av Värmlands nation: 

1 st Uddeholms särskilda à 35 000 kr 

4 st Uddeholms större à f.n. 15 000 kr/termin 

2 st Sundbergs à f.n. 12 500 kr 

2 st Storcks à prel. 7 650 kr/termin 

2 st Kjellbergs à prel. 7 000 kr 

1 st Storjohann à f.n. 2 400 kr 

1 st Hembygdsgåvan à f.n. 2 200 kr/termin 

1 st Edgrens à f.n. 1 600 kr/termin 

1 st Oktoberstipendiet à prel. 1 530 kr/termin 

Sista ansökningsdag är 15 oktober. Ansökningsblanketter 

finns att hämta i Söderbomska huset, på universitetets 

studerandekansli, och att ladda ner från nationens hemsida. 

För beskrivningar av stipendiernas villkor, se www. 

varmlandsnation.se under ”stipendier”. 

Vid frågor kontakta stipendiesekreteraren. 

Martin Pettersson 

070-255 1837 

 

 

 

 

Ansökningsperiod 1-21 oktober 2009 för rum, dubbletter och lägenheter 

som blir ledigförklarade inför VT-10. 

OBS ! Tidigare inlämnad ansökan utgår. 

STUDENTVÄGEN: rum, dubbletter och lägenheter 

Behöriga att söka: Aktivt studerande medlem i Norrlands-, Gästrike- 

Hälsinge- eller Stockholms nation samt den som avser att bli medlem 

till VT-10. För lägenhetsansökan på Studentvägen krävs minst 2 terminers 

nationstillhörighet. 

EKONOMIKUM: lägenheter 

Behöriga att söka: Aktivt studerande medlem i Norrlands- eller, Gästrike- 

Hälsinge nation med 2 terminers nationstillhörighet. 

Under ansökningsperioden avgör dina terminer vid resp. nation din köplats. 

Ansökningshandlingar och information nns att få på respektive nation eller 

på expeditionen för Stiftelsen Norrlandsgårdarna, Gästrike-Hälsinge- och 

Stockholms Nations Studentbostäder samt www.studentvagen.se. 

Ansökan skall lämnas på Studentvägen 25 senast 21 oktober. 

Studentvägen 25, 752 34 Uppsala 

 

 

Bli inte fackidiot – läs 

Idé- och lärdomshistoria 

Helfartskurser från A- till masternivå 

och ett antal mindre tematiska kurser 

Det mest allmänbildande ämne du kan läsa 

...särskilt för dig som vill kunna tänka utan Google... 

Välkommen med din ansökan senast 15 oktober 

www.idehist.uu.se 

018-471 1574 

018-471 1477

20 / KULTUR 

ERGO VÄLJER 

EVENEMANG/Studio 

Dicore återupprepar succén 

med sin miljömedvetna 

vintagemässa/loppmarknad 

Fleamarket by Dicore 

den 3 oktober på V-Dala 

nation. Det är det ökade 

intresset för vintage och 

second hand i kombination 

med en ökad miljömedvetenhet 

som ligger bakom 

satsningen. V-Dala serverar 

dagen till ära både 

brunch och fi ka. För mer 

information, besök: 

www.dicore.se 

KONSERT/Musik från 

fi lmerna ”Pirates of the Caribbean”, 

”Schindler’s list” 

och ”Forrest Gump” med 

fl era framförs av Kungliga 

Akademiska kapellet, Uppsala 

universitets symfoniorkester, 

den 9 oktober i 

Missionskyrkan. Dirigent 

är orkesterns konstnärlige 

ledare Stefan Karpe. 

FÖREDRAG/Före detta 

riksdagsmannen Gustav 

Fridolin (mp) pratar om 

sin bok ”Blåsta! Nedskärningsåren 

som formade 

en generation” på Uppsala 

stadsbibliotek den 5 

oktober. Boken handlar om 

den så kallade förlorargenerationen, 

åttiotalisterna, 

som växt upp i ett välfärdssamhälle 

i nedmontering. 

Generationen som varken 

får förstahandskontrakt 

eller fasta jobb, men som 

ändå anses bortskämda. 

Vad hände egentligen? 

Gustav Fridolin. Foto: Nina Varumo 

Björn Ekdahl från Uppsala är en stor fantast av spansk poesi. 

Bok- och biblioteksmässan i 

Göteborg är 2009 en svettig 

svininfl uensahärd av kulturkoftor, 

rullstolar, barnvagnar 

och kaffeköer. Det 

debatteras kulturpolitik och föreläses 

om SAOL:s historia. För “verklighetens 

folk” signerar Jan Guillou böcker och för 

overklighetens folk bjuds det till exempel 

på örtte. Folk uppmanas på affi scher 

att hosta i armvecken, nyckelordet är 

“handsprit”. 

2009 års tema är Spanien och spansk 

litteratur, men det är det relativt få av utställarna 

som bryr sig om: 

– Det blir lite fjantigt, säger Nils Håkansson 

på Ruin förlag. Jag menar: ett år är det 

Lettland, ett annat Estland och nästa år 

är det “Afrika”. 

Uppsalaförlaget Ruin, “Sveriges snyggaste 

förlag”, har som många andra en 

monter på mässan främst för att träffa 

branschfolk och tala med läsare. Dessa 

kan vara av olika slag: 

– Varje år vi är här kommer det in en 

man och granskar böckerna. Han bläddrar 

igenom dem, och om han hittar till exempel 

en prick på en sida säger han “det 

är en prick här.” 

Det viktigaste är dock att visa upp och 

sälja nya böcker. Förutom den i våras 

mycket uppmärksammade “Blåbärsmaskinen”, 

en biografi över författaren 

och tecknaren Slas, vill Nils Håkansson 

lyfta fram nyutgivningen av Harry Roos 

“Sjön”. Denna kortroman säljs inbäddad 

i sågspån och förpackad i en pappkartong 

tillsammans med en 10 timmar lång 

rockopera på cd. 

RUIN GER OCKSÅ UT debutanten Johanna 

Wallin, född och uppvuxen i Uppsala. 

Hon har skrivit “Jag går aldrig ensam 

mer”, en reportagebok som bygger på 

den tid hon tillbringade i Palestina. Men 

boken är också ett sökande efter hennes 

namnlöse far som försvann spårlöst från 

en lägenhet på Rackarberget någon gång 

under tidigt 80-tal. 

– Det betyder mycket att åka till mässan. 

Jag är positivt överraskad och det känns 

viktigt att bli ett ansikte för min bok. 

På mässan återfi nns också Uppsala English 

Bookshop, men av delvis andra skäl 

än förlagen förklarar Jan Smedh: 

– Skillnaden mellan oss och förlagen 

är att vi enbart är här för att visa upp oss 

och sälja böcker, inte för att informera 

om nya titlar. Vi säljer mycket nyheter, till 

exempel de titlar som är nominerade till 

Bookerpriset. 

En engelsk bokhandel berörs inte heller 

särskilt mycket av ett spanskt tema: 

– Nej, temat påverkar oss inte år för år. 

Men vi kom hit första gången för sex år 

sedan när temat var England, och sedan 

dess har vi varit här. 

En av dem som aktivt har tagit del av 


Spanska poesisjukan på årets 

Spansk poesi är temat för årets bokmässa 

i Göteborg. Det märks inte så 

mycket, men Uppsalas egen Lorcaöversättare 

Björn Ekdahl är i sitt esse. 

årets tema är Björn Ekdahl, Flogstabo, 

studerande i förlagsvetenskap samt 

ordförande i studentföreningen Litteraterna: 

– För det första tycker jag att det är bra 

att Spanien kommer fram som kulturland. 

För det andra betyder det mycket 

för mig personligen eftersom jag översätter 

spansk poesi. 

UNDER MÄSSAN har ett fl ertal inbjudna 

spanskspråkiga författare hållit seminarier 

och signerat böcker. Trots kända 

namn som exempelvis Isabel Allende 

har stort fokus legat på en död författare; 

Federico Garcia Lorca var homosexuell 

och hängiven anhängare av den spanska 

republiken. Han mördades 1936 av Francosidan 

och har varit föremål för fl era seminarier 

på mässan. 

»MINA ÖVERSÄTTNINGAR AV 

LORCA SKULLE HA KOMMIT 

TILL MÄSSAN MEN SKÖTS UPP. 

DET ÄR FÖRSTÅS FÖRÖDANDE 

OCH SKANDAL, MEN JAG VILL 

ATT DE SKA VARA PERFEKTA« 

– Lorca är förmodligen Spaniens mest 

betydande poet och dramatiker eller till 

och med kulturpersonlighet i modern 

tid. Man kan bara inte tala om Spanien 

utan att nämna honom. Han har också 

satt ett ord på något typiskt för Spaniens 

konst och litteratur genom begreppet 

“duende” - ett slags känsla av smärta och 

melankoli som löper genom spansk kultur. 

Björn Ekdahl tolkar själv Lorcas poesi

Ergo 10 / 2009 

Foto: Malin Nauwerck, Anna Winberg 

bokmässa 

och hans översättning utkommer på Themis 

förlag i december. 

-–Mina översättningar av Lorca skulle ha 

kommit till mässan men sköts upp. Det är 

förstås förödande och skandal, men jag 

vill att de ska vara perfekta. Jag har jobbat 

med dem i två år och jobbar fortfarande 

med dem. Jag skulle kunna hålla på hela 

livet och aldrig bli färdig. 

THEMIS FÖRLAG är ett av de idealistiska 

småförlag som specialiserat sig på kanoniserade 

namn. I utgivningen märks 

bland andra Eyvind Johnson, Rainer Maria 

Rilke och Nelly Sachs. Spänningen 

mellan dessa småförlag och större förlag 

avspeglas exempelvis i monterstorlek 

och i linnet som pryder Carl-Michael 

Edenborg på förlaget Vertigo: “Litteratur 

är rövknull - krossa Bonniertyranniet!” 

Även bland besökarna märks en skillnad, 

menar Björn Ekdahl: 

– Att stå i en liten monter drar en typ av 

människor som är mycket intresserade 

och insatta. Eftersom Themis utgivning 

är så specifi cerad vet folk som kommer 

fram vad vi ger ut och vad de själva vill ha. 

Men som översättare får man också ut andra 

saker av bokmässan än ett förlag eller 

en bokhandel. 

– Kreativt arbete behöver inspiration. 

Att höra poeter och författare tala om 

spansk litteratur på spanska, att höra hur 

den talas om i litterära termer är givande 

för mig. Min vision är att upphöja poesin 

idag till dess forna status. Poesi är det 

ultimata sättet att uttrycka sig; som jag 

brukar säga: poesin är den hastighet som 

människan bör färdas i. till skillnad från 

Bokmässans gångar där folk färdas vidare 

i den frustrerade trängselns fart. 

MALIN NAUWERCK 

GWENDOLYN 

HAEVENS 

It ain’t mukluk 

season yet 

There’s a rumour going around 

that Canadians and Swedes 

are the same when it comes 

to getting out and enjoying 

“the nature.” This is partially 

true. We’re certainly nature-loving, but 

as far as carrying out this love, we don’t 

have the same rights as Swedes. Swedish 

friends are always surprised at my 

delight over a simple chanterelle mushroom 

picking outing. “But,” they’ll want 

to clarify, “you do have these in your 

country, don’t you?” Have them and have 

them. They grow, yes. But being allowed 

to pick them in the wild is another matter. 

FOR THIS REASON, Allemansrätten a.k.a 

“Every man’s right” is one of the favourite 

rights I’ve acquired since arriving 

in Sweden. Many Swedes are unaware 

that the freedom to wander, camp, and 

pick berries and mushrooms on other 

people’s property is not exactly welcomed 

in most countries. So this, and 

the fact that there are fences and “NO 

TRESPASSING” signs to hinder the intrepid 

picnicker at every turn, account 

for why people from my country don’t 

pick what’s on their “own doorstep”—because, 

technically, it’s on someone else’s 

doorstep. Even in the expansive National 

Parks that Canada is renowned for it is 

“unlawful” (the euphemistic cousin of 

illegal) to leave with anything that you 

didn’t come in with. So while you might 

manage to ingest a few wild strawberries 

on the sly while you are, say, pretending 

to lace up your hiking boot, you won’t be 

leaving the perimeter with anything as 

overt as a bucket. 

»BUT WHAT WILL WE DO 

WITH FIFTEEN KILOS OF 

BLUEBERRIES?« 

This explains why I’d never heard of 

lingon berries before coming to Sweden. 

Their ubiquitous presence at the traditional 

Swedish table—distilled into juice, 

tucked into dessert cakes, and spooned 

generously, as a tart, runny jam beside 

the meatballs and into the morning yogurt—made 

the Swedes dubious of my assertions 

that we don’t “have” the berries 

in Canada. Weighty encyclopedias were 

pulled down from the shelf to describe 

Vaccinium vitis-idaea, and then Atlases to 

illustrate our similar latitudinal locations 

and, thus, climates. Again, yes, in 

principle, the berries exist—but in fact, 

there is no way to collect them without 

breaking one law or other. Now though, 

thanks to Allemansrätten, berry-picking 

has become one of my favourite pastimes. 

“But what will we do with fi fteen kilos of 

blueberries?” my partner will ask, unimaginatively. 

This is of course beside the 

point. 

BUT MY CAPITALIST TENDENCIES aside, 

Allemansrätten means that, along with 

gathering fruits of the forest, everyone 

can also enjoy hiking and camping in the 

Swedish countryside. You really can explore 

the outdoors all day, swim in “private” 

lakes, and then pitch your tent at 

night wherever you end up. The rules are 

common sense: keep a decent distance 

from homes and gardens (no lawn or potato 

patch camping), clean up all your garbage 

and leave the place as you found it. 

Don’t damage living trees or steal acorns. 

Close any gates you go through. No pocketing 

robin’s eggs or hunting. Don’t wan- 

KULTUR / 21 

der into any limited-access areas that are 

signposted closed for military defense. 

You get the idea. 

One other thing that never ceases to 

amaze Swedish people is that I, a Canadian, 

might fi nd the winter cold. While 

snowshoeing is indeed a lovely treat, 

there’s much to be said for getting out 

and enjoying one’s “rights” here in Sweden 

while the forests are still somewhat 

green. There will be plenty of snow and 

ice—and far less of this pesky daylight— 

soon enough, eh? 

GWENDOLYN HAEVENS, originally from 

Canada, is a Graduate Student studying 

North American Literature at the Uppsala 

University English Department. 

Vill du delta i en 

forskningsstudie? 

Vi söker dig som vill vara med i studier 

kring mat och hälsa. Ersättning utgår. 

Läs mer och anmäl dig på www.good-food-practice.com 

Du kan också skicka e-post på info@good-food-practice.com 

Telefon huvudkontor 018-57 24 44 (röstbrevlåda) 

KPL Good Food Practice arbetar för ett 

hälsosammare liv genom att undersöka 

livsmedels hälsoeffekter. Våra kunder är 

livsmedelsföretag över hela världen. 

SPRING FÖR UPPSALA! 

Studenthälsan i samarbete med Apple on Campus Nike+ 

Läs mer på www.sh.uu.se

Stans snabbaste 

Cykelaffär! 

Nya och begagnade 

cyklar 

Vi säljer inga 

”billiga” cyklar. 

Vi säljer 

cyklar billigt! 

Cykel- 

VIKTOR 

Svartbäcksgatan 25 

Öppet: Vard 8–17 • Tel 018-10 10 19 

SÄLJER • KÖPER • BYTER • REPARERAR 

Fräsch och modern salong. 

Alla studenter är välkomna! 

Långt hår 260 kr 

Kort hår 230 kr 

Agrarhistoria 

Uppsala VT 2010 

- landskapets historia 5 hp 

- husdjurens historia 5 hp 

- historiska spår i 

landskapet 5 hp 

Karin Hallgren, 018-67 25 06 

karin.hallgren@ekon.slu.se 

www.agrarhistoria.se 

Välkommen att besöka vår nya salong: Vi har kinesisk massage, vaxning, 

Hair & Beauty Lounge fotvård och ansiktsbehandlingar. 

Pensionärer och studenter, 15% rabatt. 018-10 28 88 • Drottninggatan 2 

PALME 

DRÖMSPEL PÅ TENNISBANAN 

UPPSALA>>>> 

STADSTEATER 

018-10 62 65 

Öppet Mån-fre 9-18, Lör 10-15 

S:t Olofsgatan 15, Uppsala 

DROTTNING 

KRISTINA 

KUNGLIG SHOW 

STUDENTPRIS 100 KR 

018-14 62 00 MÅ-FR 12-18 

WWW.UPPSALASTADSTEATER.SE 

• FIAN works with human rights for a 

world free from hunger 

• FIAN has an exhibition ”Face it act 

now” at Uppsala City Library during 

week 41 

• Lecture with Uppsala Association of 

International Affairs (UF) the 22/10 

at 19.15 pm at Ekonomikum, 

Lecturehall 1 

WWW.FIAN.SE 

Carolinamottagningen 

Spec. mott. i gynekologi 

Dr Marcus Röbeck 

Dr Bo Sikström 

Gratis prev-medelsbesök 

Landstingets patientavgifter 

och frikort gäller. 

Akuta tider. 

Östra Ågatan 9, nära Gotlands 

Tel 15 68 60, kl 8-16 

Lilla Sunnersta 

är ett nybyggt bostadsområde för dig som studerar 

vid något av universiteten i Uppsala. Läget är perfekt. 

Nära stan och nära naturen. För dig som har familj 

erbjuder Lilla Sunnersta ett bra boende också för 

barnen. Här finns lekplats och det är nära till både 

dagis och skolor. 

Drottninggatan 4 • Postadress: Box 121 751 04 UPPSALA 

Telefon: 018-471 75 00 • Telefax: 018-471 75 01 

Information och anmälan till bostadskön på www.uaf.se. 

Bli lärare 

på tre eller fyra terminer 

och få en dubbel examen 

Sök Masterprogrammet 

i utbildning och undervisning. 

Sista ansökningsdag är 

15 oktober 2009. 

www. lararutbildning.uu.se


TEATER 

Hantverkarna 

Av Line Knutzon 

Regi: Sven-Åke Gustavsson 

I rollerna: Mikaela Ramel, Bengt Nilsson, 

Göran Engman, m. fl . 

Vi är nog glada, vi vet bara inte om det.” Så säger 

Mikaela Ramels karaktär Alice, en hipp 

medelklasstjej som tröttnat på storstan och 

bytt bostadsrätten mot en villa. Tillsammans 

med sin man Manfred (Bengt Nilsson) 

vankar hon därför runt i ett renoveringsobjekt fullt av 

hantverkare och nedrivna väggar. Alice är en sådan där 

tjej som gärna pratar om klimatvänliga spisar, sin mans 

violinkonserter och saker som ”är fula på ett rätt sätt”. 

Hon är så där mitt uppe i karriären och drömmen att hon 

har glömt hur hon har det. Manfred å andra sidan kan 

nästan inte tänka på något annat. Han går och gnäller, 

beklagar sin opraktiskhet och förbannar hantverkarna 

som ständigt drar ut på tiden. 

Efter ett tag blir det riktigt jobbigt. Hantverkarna lunkar 

fram och tillbaka men det enda som verkar hända 

är att några nya väggar faller och att det ligger mera sågspån 

på parketten. Alice och Manfred börjar därför fråga 

sig själva vad som egentligen händer men byggnadsledaren 

Glenn, skickligt spelad av Göran Engman, säger bara 

”det är nog klart tills på lördag”. ”Men det sa du ju förra 

lördagen också”. ”Hörrudu! Äre du eller jag som kan det 

här?” Så får Manfred och Alice skamset lunka upp till sitt 

sovrum medan Glenn går runt som en despot i huset. 

Här är det byggjobbaren som bestämmer över violinisten, 

arbetaren över medelklassen. 

STACKARS ALICE OCH MANFRED. De är så patetiska i sin 

klimatångest, sin nervösa estetik och sitt dåliga självförtroende. 

Och för att inte tala om sina löjliga drömmar om 

det perfekta huset, deras skydd mot världen. De blir till 

en elak bild av en småborgerlig medelklass, fullkomligt 

uppe i sig själva och blinda för allt annat än sina kakelplattor. 

Å andra sidan framstår knappast arbetarklassen 

som bättre. De går runt och är vulgära, med tummarna 

i byxlinningen och fäller sexistiska kommentarer: ”Asså 

det är så himla jobbigt med alla kvinnor som bara ‘kan 

själv’ nu för tiden.” Sammantaget målas en tillspetsad 

men ändå träffsäker bild av samhällets stereotyper upp. 

Dessvärre blir det inte mycket mera än så. För efter ett 

tag, när man sett Manfred gå runt och vara hispig och 

Alice har slagit knut på sig själv för att få ihop allt börjar 

pjäsen gå på tomgång. Karaktärerna fördjupas liksom 

inte och klasskonfl ikten bleknar, samtidigt blir skämten 

BÖCKER 

”Varför mördar man sin dotter?” 

Emre Güngur och Nima Dervish 

Norstedts Förlag 

Sedan mitten av 1990-talet har hederskultur 

blivit ett fenomen som i tilltagande grad 

diskuteras i media och politik. Morden på 

Sara Abed Ali (1996) och Pela Atroshi (1999) 

fi ck en hel del uppmärksamhet. Men det var 

först efter Fadime Sahindals död 2002 som debatten 

verkligen tog fart. Folk demonstrerade och sörjde över 

hela Sverige. Den omfattade mediebevakningen ledde 

också till en förändring i integrationsdebatten där man 

nu oftare kopplar in jämställdhetsfrågor. En stor del av 

fokuset har därför legat på kvinnoförtryck. Det har dock 

saknats undersökningar om hur männen i hederskulturer 

känner och tänker om saken. 

Journalisten Nima Dervish och socionomen Emre 

Güngur valde att låta förövarna med egna ord beskriva 

händelserna, vilket lägger fl er pusselbitar på plats. Man 

har föreställt sig dessa män som monster, men författarna 

lyckas förvandla dem till människor av kött och blod. 

På gott och ont. För berättelserna är omskakande. Därför 

känns förståelsen man får för deras motiv och känslor lite 

Glenn (Göran Engman) invaderar Manfreds (Bengt Nilsson) och Alices (Mikaela Ramel) hem i “Hantverkarna”. 

Foto: Markus Gårder 

allt svagare och handlingen allt tommare. Det är därför 

inte så konstigt att manusförfattaren Line Knutzon 

slänger in ett thrillerelement vilket gör att absurdismen 

skruvas upp. Plötsligt blir en drillsåg ett mordvapen, en 

cementblandare ett begravningsverktyg. Ett mord blir 

två, två mord blir tre och till slut sitter man där och gäspar 

framför en splatterteater som är lika förutsägbar 

som löjeväckande. 

Det är synd. För Hantverkarna hade verkligen kunnat 

skrämmande. En del av 

mig vill inte förstå dem. 

Samtidigt är det just de 

konkreta fallen och personporträtten 

som gör 

boken så betydelsefull 

och upplysande. Ändå 

fi nns det några partier 

där författarnas tolkning 

skiljer sig från min. Det 

är exempelvis som läsare 

svårt att se hur fadern till 

Pela hyser någon ånger 

alls för det han gjort, 

trots att de menar att så 

är fallet. 

Dervish och Güngur 

visar hur hederskultu- 

Foto: Norstedts Förlag ren även påverkar män 

till förutbestämda roller 

som beskyddare och 

familjeöverhuvuden. Refl exmässigt ser man annars 

lätt männen enbart som vinnare i en patriarkal ordning. 

Men de visar hur även män är offer i hederskulturen. 

Vem vill få i uppgift att mörda sin syster? Känna sig 

tvingad av släkt och samhälle att ta livet av sin dotter? 

Män i dessa kulturer riskerar att bli ansedda som ”he- 

RECENSIONER / 23 

Avdragsgill husockupation på Stadsteatern 

Inga vinnare i hederskulturen 

bli bra. Porträtten är till en början så pricksäkra, dialogen 

så väl avlyssnad och skådespelarinsatserna är alla 

utmärkta. Man blir därför så ledsen när satiren inte litar 

på sin egen bärkraft. För ärligt talat: fi nns det något som 

är mera komiskt än sådana medelklassmänniskor som 

kan slita ut ett välfungerande kök och sedan, under invigningen 

av det nya köket be om ursäkt för att vinet till 

fi sksoppan inte är ekologiskt? 

RASMUS LANDSTRÖM 

derslösa” ifall kvinnorna trotsar familjen, eller har sex 

utanför äktenskapet. Att tukta och aga släktens kvinnor 

är enligt de normerna påbjudet i sådana fall. Det är det 

som skiljer hedersrelaterade brott från ”mäns våld mot 

kvinnor” i allmänhet. I Sverige är det mycket sällsynt att 

en hustrumisshandlares handlingar stöds av hans släkt 

eller vänner, vilket dock ofta är fallet i hederskulturer. 

Samtidigt kan man inte bara skylla på strukturer. 

Risken är att det individuella valet förminskas och alla 

framstår som offer. Här är det lätt att hålla med dem om 

att det behövs tydliga alternativ för att bli medveten om 

att man kan välja själv. 

VI I SVERIGE har länge haft svårt att diskutera hederskultur 

av rädsla att bli brännmärkta som rasister. Att debatten 

fortfarande är olöst visades bland annat den 27 mars 

i år då Gudrun Schyman på Newsmill kallade själva idén 

om hedersvåld för just rasistisk. Därför är denna bok ett 

nödvändigt inlägg. Den belyser att hedersmord kanske 

är sällsynt, medan hedersförtryck är ganska utbrett. 

Detta utan att trampa på hedersbegreppet för mycket. 

Att erkänna hederskulturers existens innebär inte att 

annat patriarkalt förtryck plötsligt är mindre viktigt. 

Men vore det inte korkat att avsiktligen bortse från faktiska 

skillnader? Det är inte samma sak som att bli ”hemmablind”. 

IVAR ARPI

24 / RECENSIONER 

Betygen sätts i skala 0–5 

MUSIK 

Lekfullt allvar 

Napoleon 

”Bohemians won the series and the little guy 

joined the band” 

(Ruffa Lane) 

Moneybrothers soulrock har härjat på listorna i fl era år. 

Erik Gadds musik har gjort samma sak i två decennier. 

Och de fl esta av Bruce Springsteens fans (vilka är många) 

lär ha lyssnat på New Jersey-hjältens tidiga skivor. Ändå 

är soul något av en alternativ musikstil i Sverige, kanske 

för att den saknar tillräckligt med utövare. 

Därför känns det lite märkligt och exotiskt när ett ungt 

band från lilla gråa Uppsala står inför ett möjligt internationellt 

genombrott i genren. Så att man lätt luras att 

tro att det måste ligga något skämtsamt indieironiskt 

bakom genrevalet. Ett intryck de långa låttitlarna, som 

”I try to despite the ugly people (but the beutiful ones 

keep turning me down)” förstärker. 

Napoleon är något så ovanligt som ett svenskt soulband. 

Det gör det inte. Lekfullheten till trots är Napoleon i 

högsta grad på allvar och att de skulle göra poserat dåliga 

inspelningar eller ta musiken med en skämtsam 

klackspark ligger betydligt längre bort än Detroit för 45 

år sedan. Napoleon vågar göra musik fullt ut utan garderingar 

och med all energi tio musikskapande människor 

kan uppbringa. 

Och förr eller senare är ett sådant projekt dömt att 

lyckas. För Napoleon gick det ganska snabbt. De bildades 

i Uppsala våren 2003. Sex år senare har de redan hyllats 

i engelsk press, fått en ”veckans singel” på BBC Radio 2 

och gjort ett imponerande debutalbum. 

Infl uenserna från äldre amerikansk soul är i det närmaste 

övertydliga. Men Uppsalabandet gör musiken 

unik med en välgörande sista skruv och en självklar 

enkelhet som gör att låttitlar som ”Midnight train to 

Århus” och textrader om E4:an, trots sitt malplacerade 

geografi - kontra musiksammanhang känns helt logiska. 

Independent On Sundays recensent, som gav albumet 

högsta betyg missade i all sin eufori att den har några 

svagare stunder. Främst i de få lugnare spåren, som är 

nödvändiga som kontraster, men inte lyckas frammana 

samma spjutspetsiga exakta oexakthet. Som helhet är 

den dock livsbejakande naiv och rastlös på ett svårslaget 

sätt och full av sprudlande seriös soul som kan göra vilken 

ruskig höstnatt som helst uthärdlig. 

Det är dags att utfärda en varning. Att lyssna på Napo- 

Klämkäck hessång 

Eva Eastwood 

The Beat Goes On 

(Bonnier Amigo Music Group) 


leon för mycket på kort tid kan bli rena hjärntvätten och 

ge upphov till överväldigande okanaliserad livsenergi 

på ett farligt sätt. Om karaktärerna Bhagdad, hitman 

Joseph och Bronco kom förbi på gatan den närmsta halvtimmen 

skulle jag inte tveka att släppa allt, sluta läsa 

böcker och hänga med på road trip till Prag. “Bohemians 

won the series and the little guy joined the band” är en 

skiva som sätter sig direkt och sedan växer. 

ANDREAS JAKOBSSON 

Sångerskan och låtskrivaren Eva Eastwood gör allt för 

att sprida sitt nyfunna rockskimmer med en bred 60talsinfl 

uens över en mycket entusiastisk dansbanepu-

Ergo #10 / 2009 RECENSIONER / 25 

Betygen sätts i skala 0–5 

Eva Eastwood kommer till Katalin den 8/10. Foto: Micke Eriksson 

blik. Lyckas hon? Förmodligen en bra bit på vägen. Ja, 

Eastwoods stämma kommer säkert att fl öda ganska så 

fritt i många svenskars bilradiokanaler och på Friskis & 

Svettis landet över kan jag gissa. Men frågan är om det är 

vad artisten Eastwood helst vill åstadkomma? ”The Beat 

Goes On” är enligt Eva Eastwood själv den bästa skiva 

hon någonsin gjort, och så brukar det ju inte sällan låta 

inför ett nytt skivsläpp. 

Från intuitiv rockabilly har hon nu tagit fl era kliv åt 

det rockigare hållet. Men jag betvivlar om denna 14-spår 

långa samling kommer att så mycket sprida rockig hetta 

som skivbolaget självsäkert utlovar i den snygga pressreleasen. 

Efter fl era genomlyssningar har min dom fallit. 

Resultatet doftar snarare av klämkäckhet och en tämligen 

tillrättalagd skara nyskrivna musikstycken, med 

stor förutsägbarhet. 

I sina bästa stunder låter Eva Eastwood som en korsning 

mellan en lättämjd Shania Twain och en alldaglig 

version av Jill Johnsson. Men det är kanske inte så dåligt 

det heller? Det blir inte riktigt så bra som Eva Eastwood 

försöker förmedla, det är en sak som är säker. Efter halva 

skivan är jag fullständigt mätt på välputsat gitarrspel 

och halvengagerad hessång. 

Hejdlös genreblandning 

Johanna Demker 

”From an outlined silhouette” 

(Daworks Records) 

ELLEN PERSSON 

För ett år sedan lämnade Johanna Demker en heltidskarriär 

som artist och låtskrivare i Norge för att ta över som 

VD på familjeföretaget Sasco i Uppsala. Bland annat ligger 

hon bakom den franska popartisten Jenifers första 

hitlåt ”True Love”, som sålt i över 2 miljoner exemplar. 

Johanna Demker gjorde med sitt förra album en kortare 

utsvävning mot popen även som artist. 

Nu är hon enligt sig själv tillbaka i sitt rätta element 

igen, vilket betyder en mix av country, pop, bluegrass, 

soul och rockabilly. På ”From an outlined silhouette” påminner 

hon lite om Shania Twain, med något mindre 

snärt. 

De frihetliga genreblandningarna är både albumets 

styrka och svaghet. Ibland sluter sig musiken samman 

till välproducerade, smeksamma fullträffar. Lika ofta 

tar genrerna ut varandra och det låter aningen urvattnat. 

Flera av spåren skulle nog vinna på en tydligare linje 

och det vore klart intressant att höra dem i rena pop-, 

country- eller rockversioner. 

ANDREAS JAKOBSSON 

FILM 

Spretig studie i rasism 

Fräls oss ifrån ondo 

Regi: Ole Bornedal 

Premiär: SF 2/10 

Johannes, hans fru Pernille och deras två barn återvänder 

till sin hemby. De anlitar den utvisningshotade Balkan-fl 

yktingen Alain för att renovera sitt hus. Johannes 

har även en bror, Lars, som är en försupen lastbilschaufför. 

En dag blir dennes chefs fru ihjälkörd i en trafi kolycka. 

Misstankarna riktas mot Alain och en serie gränslöst 

våldsamma händelser inträffar. 

När dansk fi lm är som bäst, exempelvis i “Bröder”, 

“Efter bröllopet”, “Festen”, “Idioterna”, “Mifune” och 

“Älskar dig för evigt” är den så gott som överlägsen. Den 

fångar själva essensen av fi lmmediet: mästerliga, mångbottnade 

och djuppsykologiska manus, fl äckfri dialog, 

naturligt skådespeleri och enastående regi. Dessvärre 

saknas många av de här elementen i “Fräls oss ifrån 

ondo”. Historien är visserligen snyggt fi lmad men liknar 

närmast en avgångsfi lm gjord av en fi lmhögskoleelev 

som velat trycka in allt möjligt på 100 minuter. Vilket 

är synd eftersom ämnet är av främsta samtida prioritet. 

Den växande fi entligheten är inte bara en dansk angelägenhet 

utan även i högsta grad ett problem i vårt eget 

land där kostymklädda sverigedemokrater döljer rasistiska 

värderingar bakom folkliga slagord. 

Filmens största styrka är att den visar hur enkelt den 

strukturella rasismen och uppdelningen i Vi och De 

andra resulterar i groteska våldsamheter. Den hätska 

stämningen förstärks av en kall, blågrå färgton och högkontrasterade 

bilder med djup svärta. En lyckad ingrediens 

är också den känsla av smuts, elände och fattigdom 

som sätter avtryck i fi gurernas beteenden. Det blåser 

alltid högerextrema vindar under lågkonjunkturer och 

i fattiga samhällen är det väldigt enkelt att skylla egna 

lidanden på någon annan. Men precis som Alain renoverar 

den danska familjens hus har många system och 

samhällen byggts upp av just invandrare. 

Fräls oss ifrån ondo är sammanfattningsvis en god idé 

som tyvärr slarvas bort i ett kitchigt bildspråk och ett 

spretigt och inkonsekvent narratologiskt berättande 

som aldrig griper tag i en. 

Vek kritik av medelklassen 

Det enda rationella 

Regi: Jörgen Bergmark 

Royal 

HANIF SABZEVARI 

Att satiriskt nagelfara inskränkt småborgerlighet har 

varit ett kärt nöje för de berättande konstarterna lika 

länge som vi västerlänningar rört oss i något som liknat 

en modern offentlighet. I ”Det enda rationella” har den 

idyll som i genren obönhörligt måste slås sönder placerats 

i äktsvenskaste miljö. Pappersbruket, kyrkan, gocartbanan 

och sjöboden är noderna i Erlands (Rolf Lassgård) 

och Sven-Eriks (Claes Ljungström) liv. Deras fruar 

Maj (Stina Ekblad) och Karin (Pernilla August) jobbar på 

skolan. 

Det som berättas är en av de allra äldsta historierna. 

Det är förbudet mot begäret till nästans hustru som överträds. 

Det ironiska i detta fall är att den som faller är Erland, 

som tillsammans med Maj leder äktenskapsskola 

i kyrkans regi. Extra prekärt är att det är skyddslingen 

Sven-Eriks hustru som är föremål för den uppblossande 

passionen. För en rekorderlig svensk karl fi nns dock inga 

problem som inte kan lösas med rationella medel. Erlands 

rationella lösning är att hela fyrväpplingen fl yttar 

samman tills hans och Karins förälskelse är överstånden. 

Att detta inte är en helt lyckad metod för att bibehålla 

balansen behöver väl knappt sägas. ”Det enda rationella” 

blir en mörk nidbild av en svensk vardag där jargongen 

från terapi, kick-offer och team-building tycks ha ersatt 

omdömesförmågan. Det är en bisarr värld som Bergmark 

(och manusförfattaren Jens Jonsson) träffsäkert 

målar upp. En värld där hela livet har blivit en sfär som 

väntar på beskäftiga coacher och åtgärder från Previa. 

Den fi lm som ska iscensätta denna nya sköna värld lever 

dock inte upp till den goda idén. Historien vacklar 

mellan uppskruvad satir och utlevande drama – och 

drar alldeles för många växlar på Rolf Lassgårds fi gur. 

Erland är mannen som fi lmskaparna säkert tänkt sig att 

alla älskar att hata. Den egocentriske ledarfi guren som 

ser alla och som alltid har en lösning, men som med låtsad 

medkänsla hela tiden gynnar sina egna intressen. 

Enerverande rollfi gurer har tyvärr – hur träffande de än 

är – en tendens att trötta ut åskådaren. När storyn väl är 

etablerad blir det hela ganska tråkigt. 

En svensk partiledare har nyligen fått för sig att kritik 

av medelklassliv skulle vara ett både nytt och socialistiskt 

påfund. Jag vet inte om denna fi lm platsar på Hägglunds 

svarta lista. Däremot kan den väl – oavsett sina fel 

och brister – tjäna som ännu ett belysande exempel på 

hur en refl ekterande hållning inför vanliga hederliga 

människors sätt att leva är en given och fruktbar förutsättning 

för var och varannan berättelse med ambition. 

IQ-befriad effektorgie 

The Final Destination 3D 

Regi: David R. Ellis 

Premiär: 

PER VESTERLUND 

Fyra tjugoplussare besöker en racingbana när en av dem 

plötsligt börjar se en fruktansvärd händelsekedja av 

brutala olyckor. Mycket riktigt sker en våldsam olycka. 

Och ungefär i den andan fortsätter den fjärde ”Final Destination”-fi 

lmen där konceptet liksom tidigare är att 

lura döden. 

Jag vet inte varför någon fi ck för sig att uppfi nna splatter. 

För kul är det inte. I alla fall inte när det saknas substans 

eller eftertanke i övrigt. Plankor, bilar, järnrör, 

tarmar, huvuden och köttslamsor fl yger oavbrutet ut ur 

bioduken och själva 3D-effekten är verkligen påtaglig 

och stundtals häftig. Jag duckar snabbt när en korkskruv 

kommer fl ygande i en rasande fart och när racingbilarna 

fl yger mot mig i biosalongens mörker. Men vad hjälper 

det när inget annat av mediets obligatoriska element är 

på plats? 

Min teori om fi lmens tillkomst är följande: någon tänkte: 

”låt oss ta Final Destination-idén och göra en 3D-fi lm 

och strunta blankt i allt annat som en god fi lm annars 

bör bestå av”. Filmbolaget jublade och insåg att man kan 

tjäna enkla pengar på en riktig popcornrökare. Vips så 

uppstod The Final Destination 3D. 

David R.Ellis som både upprörde och charmade en hel 

värld med ”Snakes on a Plane” och som även regisserat 

den andra Final Destination-fi lmen verkar här ha tagit 

kafferast under alla tagningar för någon regi är det inte 

att tala om. Men värst är ändå skådespeleriet som är näst 

intill obefi ntligt. 

3D-tekniken är mycket intressant och ett stort steg 

framåt för mediet. Samtidigt befarar jag att Hollywood 

börjar släppa vilket skräp som helst under sin nya, tredimensionella 

täckmantel. Denna gång blev resultatet 

katastrofalt och viss oro infi nner sig för teknikens kvalitetskriterier. 

Behöver ni se substantiell splatter rekommenderar jag 

Tarantinos senaste. Behöver ni en 3D-dos ordinerar jag 

Ice Age 3. Final Destination-idén har ägnats fyra misslyckade 

försök. Jag hoppas att liemannen får tag i eventuella 

planer som smids om ytterligare uppföljare och 

förgör dem för alltid. 

HANIF SABZEVARI

26 / KALENDARIUM 

VÄLKOMMEN TILL ERGOS KALENDARIUM. Vi tar gärna emot dina evenemangstips. 

Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Nästa Ergo 

kommer den 16/10. Lämningsdatum till nästa nummer är 6/10. E-post: 

red@ergo.us.uu.se Tel: 018-480 31 31 Fax: 018-480 31 29. För studentföreningarna 

är 3/10 sista lämningsdag. Skicka till kårens informationsansvariga 

Maria Arpe. E-post: info@us.uu.se Tel: 018-480 31 12 

Fax: 018-480 31 29 

ROCK & POP 

3/10 Katalin: Anna Järvinen. 

3/10 V-Dala: JJ spelar på 

Velvet. 

8/10 Katalin: Eva Eastwood. 

10/10 Katalin: Fairport Convention. 

10/10 V-Dala: [Ingenting] spelar 

på Velvet. 

14/10 Katalin: Lars Demian. 

JAZZ & BLUES 

2/10 Katalin: Chapter two – Nils 

Landgren & Johan Norberg. 

2/10 UKK: Lennart Åberg, Bob 

Brookmeyer & Bobo Stenson. 

3/10 Bistro Hijazz: Fyris Jazz 

Band. 

6/10 Katalin: The Big Chris 

Barber Band. 

8/10 Bistro Hijazz: Movio. 

9/10 Bistro Hijazz: Voxhall Blues. 

13/10 Bistro Hijazz: Gladjazz. 

FOLKLIKT 

2/10 Bistro Hijazz: Änglar, Krigare 

& Banditer. 

2/10 Ekocaféet: Latinjaz Afro- 

Flamenco och The Nagual 

Orchestra. 

4/10 Kulturoasen: Liondub. 

6/10 Bistro Hijazz: Erik Steen/ 

Suranjana. 

7/10 Katalin: Vilse i pannkakan. 

9/10 Katalin: Hoffmaestro & 

Chraa. 

10/10 Bistro Hijazz: Den Fule. 

11/10 UKK: Nytolkad Karlfeldt. 

13/10 Ekocaféet: Se habla 

español. 

14/10 UKK: Duo Assad. 

15/10 Bistro Hijazz: Esters 

orkester. 

15/10 UKK: Johannes Möller. 

15/10 UKK: Andy McKee. 

KLASSISKT & KÖR 

4/10 UKK: Caroline af Ugglas 

med kör. 

6/10 Musicum: Kammarmusik. 

8/10 UKK: Jubilaren Mendelssohn. 

9/10 UKK: Bulgarian voices. 

9/10 Missionskyrkan: Filmmusikkonsert. 

10/10 UKK: Il Giardino Armonico. 

12/10 Universitetsaulan: Blue 

Monday. 

KONST & 

UTSTÄLLNINGAR 

Bror Hjorths Hus: Litterart. Uppsalakonstnärer 

tolkar uppländska 

författares verk. T o m 18/10. 

Kaleido konsthantverk: Valda 

delar av utställningen ”Ur funktion” 

– Jakob Danhard, keramik. T o m 

18/10. 

Uppsala konstmuseum: Beck & 

Jung – Datakonstens pionjärer. T 

o m 11/10. Elisabet Hermodsson 

– Teckning, måleri och fi lm. T o m 

25/10. 

Uppsala stadsbibliotek: Mat 

– naturhjälte eller miljöbov? T o m 

4/10. Rätten till mat. Invigning: 

5/10. T o m 11/10. Dialog mellan 

kulturer – mötesplats Alexandria. 

13–30/10. 

TEATER & SCEN 

Uppsala stadsteater: Drottning 

Kristina 2–3, 7–10 & 14–15/10 på 

Lilla scenen. Hantverkarna 2–3, 

7–10 & 14–15/10 på Stora scenen. 

Palme 2–3, 7–10 & 14–15/10. 

Torsk i Soppan 6/10 på Lilla scenen. 

Afro 6/10 på Stora scenen. Fragile 

13/10 på Stora scenen. 

Reginateatern: Tidlös pop – Reginalunch 

med Gunnar Danielsson 

2 & 9/10. Ordsprak 2009 2–3/10. 

Louis Armstrong i våra hjärtan 

5/10. P4 Lajv – Reginalunch med 

Anna Haglund & Carlos de Rada 

7/10. Konsten Att Bli Vän Med Sitt 

Huvud 7–8 & 10/10. Tea at Five 

– Reginalunch med Teresia Pettersson 

8 & 15/10. Lill-Babs 9/10. 

August – gästspel från Danmark 

12/10. Stardust 13/10. Förtroende 

människor emellan – Reginalunch 

med Gillis Herlitz 14/10. Material 

Sequence on Autopilot 15/10. 

FÖREDRAG 

& DEBATT 

2/10 ”Utbildningens sociala och 

kulturella historia” – den fjärde 

nordiska konferensen i utbildningshistoria. 

Plats: universitetshuset. 

3/10 Vad är det vi äter? Med 

Charlotte Lagerberg. Stadsbiblioteket 

kl 11.00. 

4/10 Kängurumetoden, ett sätt 

att öka humanisering av neonatalvården. 

Med Ylva Thernström 

Blomqvist och Ann-Britt Heinemann. 

Eva Lagerwalls väg 8 kl 

13.30. 

5/10 Förlorargenerationen – om 

80-talisterna. Med Gustav Fridolin. 

Stadsbiblioteket kl 18.30. 

6/10 Stravinskij, syndafl oden 

och Venedig. Med Marita Jonsson. 

Stadsbiblioteket kl 18.30. Entré: 

50 kr. 

7/10 Lunchseminarium: Stora 

föreläsningar med aktiva studenter. 

Med Susanne Mirbt, Bengt Lindgren 

och Ulf Danielsson. Anmälan: 

info@ull.uu.se senast två dagar 

innan seminariet. Lunchmacka 

ingår. Kyrkogårdsgatan 2C, Observatorieparken 

kl 12.30. 

7/10 Virtue and law in Plato. 

Med Julia Annas från universitet i 

Arizona. Engelska Parken 2–1022 

kl 11.00. 

8/10 Nation-building among 

Bosnian Muslims/Bosniaks. A historical 

perspective. Med Iva Luèiæ. Kl 

18.15, plats meddelas senare. 

12/10 I Bacchi gårdar glömma vi 

all verldens sorg och slaferi. Med 

Peter Lind. Stadsbiblioteket kl 

18.30. 

13/10 De svenska judarna 1782– 

1930 – ekonomiska strategier, 

självuppfattning och assimilering. 

Med Rita Bredefeldt. Kl 18.15, plats 

meddelas senare. 

13/10 Kan Kalmar, kan Uppsala. 

Uppsala behöver ett nybyggt konstmuseum. 

Med Klas Börjesson. 

Stadsbiblioteket kl 18.30. Entré: 

50 kr. 

13–15/10 Uppsala Lectures in 

Business 2009. Med William Starbuck 

från universitetet i Oregon. 

Hörsal 2, Ekonomikum kl 12.00. 

14/10 Rättvis handel igår, idag 

och imorgon. Med Bertil Högberg. 

Stadsbiblioteket kl 18.30. 

14–15/10 Missbruk och beroende. 

Risk- och skyddsfaktorer, 

skadeverkningar, prevention och 

behandling. Den första forskningskonferensen 

i en serie kring drogforskning. 

Kl 8.30, plats meddelas i 

bekräftelsen. 

ÖVRIGT 

2–3/10 Pablo Francisco på UKK. 

3–4/10 EasternXpress kulturfestival 

bjuder på en annan bild av 

Östeuropa än den gängse. Musik, 

dokumentärfi lm, lång- och kortfi lm 

samt animation och performance 

visas på Slottsbiografen. 

4/10 Förföriska orkidéer i Botaniska 

trädgården, tropiska växthuset. 

Fri entré för studenter och 

anställda vid Uppsala universitet. 

7/10 Brus på UKK. 

7 & 14/10 Agaton Klubb på 

Bistro Hijazz. 

8/10 Hjärnans dag på UKK. 

10/10 Darwin på Museum 

Gustavianum. Föredrag med Carl 

Frängsmyr och målarverkstad med 

Jonas Andersson. 

14–17/10 Uppsala VI Internationella 

gitarrfestival på bland andra 

UKK och Ekocaféet. 

15/10 Spoken word på Katalin. 

STUDENT- 

FÖRENINGAR 

Föreningen Heimdal 

15/10 kl 19.30. ”Från Washington 

till Norrköping – en amerikansk 

kampanj i Sverige”. Med Mathias 

Sundin, oppositionsråd i Norrköping 

och riksdagskandidat (fp). Plats: 

Föreningen Heimdal, S:t Larsgatan 

10. 

Kungliga Akademiska kapellet 

Kungliga Akademiska kapellet är 

Uppsala universitets symfoniorkester. 

Orkestern repeterar onsdagar 

kl 19.00 på Musicum, Kyrkogårdsgatan 

4. Är du intresserad av att 

provspela eller få information om 

kommande konserter? Ring vår informatör 

Petra Käck: 070–425 08 

51 eller mejla: Petra.Kack@musik. 

uu.se. Konstnärlig ledare för orkestern 

är director musices, professor 

i orkesterdirigering, Stefan Karpe, 

www.akademiskakapellet.uu.se. 

6/10 kl 19.00. Kammarmusik på 

Musicum. Staffan Scheja framför 

och introducerar kammarmusik 

tillsammans med vänner, kolleger 

samt musiker ur Kungliga Akademiska 

kapellet. Plats: Musicum, 

Kyrkogårdsgatan 4. Entré: 50 kr i 

dörren. 

9/10 kl 19.30. Filmmusikkonsert. 

Musik ur ”Pirates of the Caribbean”, 

”Schindler’s List” och ”Forrest 

Gump” m fl . Dirigent: Stefan Karpe. 

Plats: Missionskyrkan. Entré: 120 

kr, 80 kr för studenter. Biljetter 

säljs via ticnet.se (tel. 077–170 70 

70), UNT Biljett (018–478 10 70) 

samt i entrén på konsertdagen. 

Laboremus 

14/10 kl 18.00–20.00. Informationskväll 

om Vitrysslandsprojektet. 

Philochoros 

9–11/10 Linköpings Folkmusikfestival. 

För mer info, se hemsidan http:// 

www.student.uu.se/studorg/philochoros. 

Universitetskyrkan 

4/10 kl 18.00. Taizébön. Plats: 

Helga Trefaldighets kyrka. 

6/10 kl 18.00. Gospelkören God 

Tune övar. Plats: Helga Trefaldighets 

kyrka. 

7/10 kl 18.00. Stilla mässa. Plats: 


13/10 kl 18.00. Gospelkören God 

Tune övar. Plats: Helga Trefaldighets 

kyrka. 

14/10 kl 18.00. Stilla mässa. Plats: 


Uppsala Studenters Filmstudio 

8/10 kl 19.00. H:r landshövding 

[Dokumyt] Måns Månson, Sverige 

2008. 

8/10 kl 21.00. Katyn [Galna 

grymma värld] Andrzej Wajda, 

Polen 2007. 

15/10 kl 19.00. Brända av solen 

[Ryss på jorden] Nikita Michalkov, 

Frankrike, Ryssland 1994. 

Alla visningar på Slottsbiografen, 

nedre Slottsgatan 6B. 

Info: www.student.uu.se/studorg/usf/ 

UppSjö 

1/10. Höstens första PunschÄrta! 

Baldamsuttagning sker tisdagar kl 

12.12 på Mässen. 

Samtliga anmälningar sker till 

fl agglöjtnanten: fl ojten@uppsjo. 

com 

UTN 

7/10 kl 17.00. Föredraget “Jobba 

med kärnkraft”. Plats: Häggsalen. 

9/10 kl 13.00. GE Healthcare 

bjuder in till studiebesök. Plats: 

Björkgatan 30 i Boländerna. 


Anna Järvinen kommer till Katalin 3/10. Foto: Lugerinc AB 

Företräde ges för studenter inom 

Biologi/Bioteknik/Biokemi/Kemiteknik 

i åk. 2 och 3. 

9/10. Sista anmälningsdag för 

UTN:s inspektorsbal. 

10/10. Släktfest. Ultunastudenter 

tillsammans med W- och ESprogrammet 

har middag. Släppet är 

öppet för alla. Plats: Mässen. 

Vårt café på Uthgård är öppet dagligen 

och varje tisdag och torsdag 

serveras varm lunch! 

För meny eller mer information om 

eventen, besök: www.utn.se 

Utrikespolitiska föreningen 

5/10 kl 19.15. ”Iran – 30 år sedan 

revolutionen” Med Nahid Persson 

Sarvestani, regissör av fi lmen 

”Drottningen och jag”. Plats: sal IX, 

universitetshuset. 

8/10 kl 19.15. “Jakten på det orörda 

paradiset och dess följder”. Med 

Jennie Dielemans, journalist och 

författare till boken “Välkommen till 

paradiset”. Plats: sal IX, universitetshuset. 

15/10 kl 19.15. “Finansiella kriser 

nu och förr”. Med Bo Lundgren, 

Riksgäldsdirektör. Plats: sal IX, 

universitetshuset. 

Föredragen är gratis för medlemmar 

(medlemskap: 100 kronor/år). 

För icke-medlemmar är kostnaden 

30 kronor per föredrag. 

Uppsala Medicinhistoriska 

förening 

15/10 kl 19.00. Lars Thorén-föreläsningen 

2009 – Theodor Billroth 

och Ferdinand Sauerbruch, de stora 

pionjärerna i kirurgins historia. Med 

professor Per Olov Lundberg. Plats: 

Fåhraeussalen, Rudbecklaboratoriet, 

Dag Hammarskjölds väg 20, 

Uppsala.

+me 

Share your big ideas 

where everyone wants 

to hear them 

At IKEA, we see you sharing from day 

one. We know it’s a diversity of ideas that 

leads to real breakthroughs. 

At IKEA you’ll work in an environment 

where your ideas are heard and where 

there are plenty of chances to learn new 

skills. A career with us will feature opportunities 

for professional development, 

and challenging and diverse assignments 

in a variety of fields worldwide. 

we 

challenge... 

You’ll be able to shape the career you 

want in the stages that work best for 

you. And gain valuable experience 

working with other professionals who 

share the same goal – to create a better 

everyday life for the many people. 

If giving your ideas a voice sounds like 

a good way to launch a career, look into 

one with IKEA today. 

IKEA.SE/STUDENT 

ACCEPT 

responsibility 

© Inter IKEA Systems B.V. 2009

28 / NATIONER Ergo #10 / 2009 

6/10 Landskap I! Terminens första landskap 

med bl.a. val av ny Andre kurator för 2010. Kom 

och gör din röst hörd! 

9/10 Club Evening! Terminens andra Club 

Evening ser riktigt lovande ut. Gäst DJ för kvällen 

är Mrtn Sthlm Beat från bloggen Stockholm Beat 

Connection som spelat med bl.a. Justice och 

2ManyDJs. Grym musik och goda drinkar utlovas. 

Som vanligt har vi alltid två dansgolv och två barer. 

Gratis inträde innan 22 och hela kvällen för norrlänningar 

/ 60 kr. Öppet 21-01. Terminskort. 

9/10 Jazz! Kom och dansa till de sköna tonerna 

av Attraktionsorkestern eller njut av en god drink 

i baren i en lyxig miljö. Pris 60/80. Öppet 20-01. 

Terminskort. 

16/10 Walk this way! Uppsalas bästa 

hiphopklubb med DJ Akilles och DJ Large som 

resident DJs samt nya gäst-DJs varje gång. Gratis 

inträde hela kvällen för norrlänningar 60 kr för 

övriga. Öppet 21–01. Terminskort. 

17/10 Härken! 04 gask på Norrlands nation! 

Hela huset är öppet. Kom på sittningen eller dra 

hit sen och dansa hela natten till grym musik 

eller njut av en god drink i en av barerna. En grym 

helkväll utlovas. Förköp 80, 100 kr i dörren. Öppet 

22–04. Terminskort. 

Varje dag 

Majs Café har öppet mån–tors 9–18, fre 9–14. 

Frukostbuffé varje dag mellan 9–11, Lunch 12–14 

med hemlagad husmanskost, alltid två rätter att 

välja mellan varav en vegetarisk. Se hemsidan för 

meny! Lunchrabatt för norrlänningar. Vi har krav & 

rättvisemärkt bryggkaffe och erbjuder även laktos 

& glutenfria bakverk, alla är välkomna. Nationen 

tillhandahåller fl ertal norrländska dagstidningar 

för den vetgirige, så kom och läs om hembygden. 

Lördagsfi ka alla lördagar mellan 13–15. 

Orvars krog Uppsalas bästa pub är öppen 

mån–tor 18–01, fre 14–01, lör 15–01, sön 

18–23. Vår berömda Robboburgare fi nns givetvis 

kvar, godare än någonsin. Kom och spela dart eller 

brädspel eller passa på att upptäcka vårt kanonerbjudande: 

2 burgare för 1 på fredagar kl. 14–16 

eller vårt breda varierande ölsortiment. 

Ny & fräsch datorsal med läsplatser, bibliotek 

med 36 tysta, bekväma platser samt café öppet 

hela dagen! 

www.norrlandsnation.se 

NORRLANDS 

www.norrlandsnation.se 

Norrlands nation – Det går bra nu! 

VÄRMLANDS 

www.varmlandsnation.com 

2/10 Klubb 054 : 4 barer, 2 dansgolv, öppet 

till 01! 

3/10 RMC – Rally Monte Carl i Upplands 

ödemarker. 

4/10 Sôndafi ka 12–15, kom och ät härliga 

baguetter, pajer och bakverk! 

5/10 Landskap med start kl 18 – kom och visa 

ditt intresse. 

9/10 Klubb 054 : 4 barer, 2 dansgolv, öppet 

till 02!!! 

11/10 Sôndafi ka 12–15, kom och ät härliga 

baguetter, pajer och bakverk! 

17/10 Maskeradgask – dags att titta ige- 

nom teaterlådan igen och damma av kostymen!! 

CAFÉ måndag–torsdag 11–16 

CAFÉ fredag 11–14 

LUNCH måndag–fredag 12–14 för 48:- (värmlänningar 

40:- ), soppa 35:- 

PUB tisdag-torsdag 18–00 

KLUBB 054 fredag 18–01 (02) 

SÖNDAFIKA Söndagar 12–15 Baguetter, bakverk, 

kaffe, fi ka – bra priser och himla trevligt! 

Tentafest * Grabb/tjejkväll * Kickoff * Boka buffé, 

sitt på fredagar och glid sedan ut i klubben: Klubbmästaren 

på 69 34 35 senast måndag samma 

vecka kl 14. 

Mottagningstider för 1Q och 2Q: Mån–Ons 

11–13, Tors 17–19 samt Fre 11–12 

Heltidarna VT2009: 

1Q Linda 13 44 45 1Q@varmlandsnation.se 

2Q Henrik 13 40 20 2Q@varmlandsnation.se 

3Q Johanna 13 40 30 3Q@varmlandsnation.se 

Klubbmästare Sara 69 34 35 

KLM@varmlandsnation.se 

Köksmästare Filip 13 04 46 

KXM@varmlandsnation.se 

www.varmlandsnation.se 

Värmlands – It’s good for you! 

VÄSTMAN- 

LANDS-DALA 

www.v-dala.se 

3/10 Fleamarket 10–14. Inträde10:-. Fika till 

försäljning. Ej terminskort. 

3/10 Velvet 21–01. På scen: JJ. Inträde 60:-, 

gratis för V-Dalingar. Terminskort. 

7/10 Öppet hus från kl 18.00. Med anledning 

av nationens 370-årsjubileum har vi öppet hus 

med tema personer och personligheter. Föredrag 

av Sigrid Kahle samt inspektor emeritus Mats 

Olsmats. Gratis inträde. Fika till försäljning, alla 

är välkomna! 

10/10 Velvet 21–02. På scen: [Ingenting]. 

Inträde 60:-, gratis för V-Dalingar. Terminskort. 

17/10 Nationsfest. Fest för stora och små 

V-Dalingar. Pris 170:-. Anmälan sker till 2q@vdala.se 

Måndag–Söndag 

Puben har öppet måndag till söndag, 18–01. 

Kom och prova vår goda hemlagade mat och 

breda ölsortiment! Ta med en femma och spela en 

omgång Flipper när du är här. Terminskort. 

Lördag 

Lördagsfi ka 12–15 (ej terminskort). 

Söndag 

Brunch 11–14 (ej terminskort). 

1 Q och 2 Q har mottagningstider mån 10–13, 

tis 15–18, ons 11–13 och 16–19, tor 15–18 

samt fre 10–13. 

Ekonomiexpedition: (vid frågor om handlån, 

handhar ej terminskortsärenden) har öppet 

mån, ons, tor 14–16, tis 15–18. 

Biblioteket är öppet mån–tor 15–18, samt fredag 

10–13. Läsesal (26 tysta läseplatser) samt 

gruppstudierum öppna vardagar från kl 10.00. 

Trådlöst bredband tillgängligt. 

Telefon: Kuratorsexpeditionen 10 53 39, Bibliotek 

13 15 86, Klubbverket 13 48 59 och 

Puben 12 29 48. 

E-post: 1q/2q/bibliotekarie/klv/puben@v-dala.se 

Besöksadress 

Sankt Larsgatan 13, 750 02 Uppsala 

Postadress 

Västmanlands-Dala nation 

Box 2062, 753 11 Uppsala 

www.v-dala.se 

Välkomna till Västmanlands- Dala nation – i år fi rar vi 

370-årsjubileum! 

UPLANDS 

www.uplandsnation.se 

13/10 Städdag Vi putsar, fejar och ger vår 

nation den extra kärlek den förtjänar. Efter avslutat 

arbete avnjuter vi som vanligt en trevlig och 

mycket informell middag. 

15/10 Bostadsteckning Har du inget tak 

över huvudet? Ställ dig i vår bostadskö och kika 

in på torsdagen den 15/10 mellan 17 och 19 och 

kanske har just du turen att få ett nytt hem. 

17/10 Inspektorsskiftesbal I år byter 

nationen inspektor och gör detta givetvis under 

stor pompa och ståt! Klädsel är högtidsdräkt och 

anmälan görs till förste kurator senast den 10/10 

Mahjong-måndag med Olof. Olof lär dig inte 

bara vad Mahjong är, utan också hur man spelar 

det samt vad som traditionsenligt bör förtäras till 

detta uråldriga konungars spel. 

Brädspelsonsdag Jonathan tar dig med in i 

brädspelens förlovade land. Utmana en vän i Risk, 

Svea rike, fi a med knuff eller kanske rentav kasta 

gris. 

Ärtsoppa med punsch och våffl or serveras 

traditionsenligt varje torsdag mellan 17 och 19. 

Låt er väl smaka! Du gör dessutom en god gärning 

då överskottet går till stadsmissionen, ju mer 

soppa du äter, desto mer lagar vi till stadsmissionen. 

Inget krav på terminskort. 

Café Wijkman förser dig varje lördag mellan 12 

och 16 med alltifrån smörgåstårta och fyllda baguetter 

till utsökta chokladbakelser och morotskaka. 

Ett måste för den fi kasugne studenten! Inget krav 

på terminskort. 

Söndagsfi lmen 19:00 varje söndag kryper vi 

samman i sofforna, och våra fi lmvärdar förser oss 

med underhållning. 4/10 Bilbo, 11/10 Sagan om 

ringen 18/10 Gustav III:s bröllop. Inget krav på 

terminskort. 

Biblioteket har öppet måndag–fredag 16–18 

samt lördag 12–16. i det fi nner du bland mycket 

annat kurslitteratur i kulturantropologi, fysik, kemi 

och matematik. 

Svantes källare erbjuder ett brett ölsortiment 

och mängder med god mat. Varför inte avnjuta 

en Upländsk klassiker såsom Chevréburgare med 

coleslaw. Svantes källare har som vanligt öppet 

måndag-lördag 18-01 

Restaurang Riksäpplet Varannan vecka med 

start 25e september kan du njuta av fi nare mat, fi - 

nare viner, njutningsfull atmosfär men fortfarande 

anpassat efter studentens plånbok. Passa på att 

njuta av en trevlig middag med goda vänner eller 

bjud ut din käresta på den där romantiska middagen 

ni sett fram emot så länge. För bordsbokning, 

kontakta 3Q. 

Expeditionen har öppet mån–tis, fre 11–13 

samt onsdagar 13–16. 

Uplands Nation – Den fantastiskaste av Nationer 

2/10 Klubb Katushka! 

3/10 Restaurang Smaka 

3/10 Seniorsfest 

6/10 Standup Downstairs 

9/10 Klubb Glasnost 

10/10 Restaurang Smaka 

16/10 Spela, höstpremiär 

Pub Kronan: Måndag–torsdag: 18–00, fredag–lördag: 

18–01 

Klubb Glasnost en gång i månaden 

Klubb Katushka en gång i månaden 

Klubb Boom goes the Dynamite en gång i 

månaden 

Spela (open mike) en fredag i månaden 

Fiket Frk Nylins Eftr: söndagar 12–16 

Restaurang Smaka: lördagar 18–01 

Klubb Standup Downstairs: första tisdagen 

i månaden 

Mottagningstid tisdag till fredag 12–13 samt 

måndag och torsdag 17–19 

1Q Hanna Ekner: 1q@kalmar.nation.uu.se 

2Q Niklas Bylund: 2q@kalmar.nation.uu.se 

3Q Anders Hörbo: 3q@kalmar.nation.uu.se 

Telefon 018-694980 

www.kalmarnation.se 

Kalmar nation - More than a feeling 

2–3/10 Stockholms nation och Göteborgs nation 

anordnar cityhelgen tillsammans 

4/10 Sönda’brunch 12–14 

4/10 Filmkväll – fi lmmys i nationens pub 

11/10 Sönda’brunch 12–14 

1Q@goteborgsnation.se 



KALMAR 

www.kalmarnation.se 

GÖTEBORGS 

www.goteborgsnation.se 

Göteborgs Nation - less is more 

GOTLANDS 

gotlandsnation.se 

3/10 Seniorsgasque 18 dk 

10–11/10 Ämbetsmannahelg 

Bettys pub onsdag-torsdag 18–00, fredag 

18–01 

Lördagsfi ka 12–15 

Söndagsfi ka 12–15 

Pluggfi ka vardagar 10–15 

Biblioteket torsdagar 17–19 

Gotlands nation, Östra Ågatan 13, 753 22 

Uppsala 

Expeditionstid för 1Q & 2Q: måndag–onsdag 

11–13, torsdag 17–19


Tfn: 1Q Ida 13 09 81 1q@gotlandsnation.se 

2Q Fannie 15 82 22 2q@gotlandsnation.se 

3Q Sara 12 74 58 3q@gotlandsnation.se 

www.gotlandsnation.se 

Gotlands Nation – Lätt o gille 

ÖSTGÖTA 

www.ostgotanation.se 

2/10 I Afton: Dans! bjuder på musik att dansa 

till. Uppe: Mestadels disco & funk med en och annan 

avstickare. Nere: Allt som börjar eller slutar på 

ordet pop. Öppnar klockan 19.00, gratis innan 21, 

därefter 20 för östgötar och 60 för övriga. 

3/10 Minneslandskap detta jubileumsår 

som bara inträffar vart femte år vill du inte missa. 

Alla östgötar, gamla som nya, är välkomna att 

anmäla sig till denna heldag med lunch, middag 

och underbar underhållning. Information om hur 

man anmäler sig fi nns på hemsidan. 

9/10 Underground På övre: Undeground är 

det nya tillskottet till uppsalas klubbliv. Här spelas 

allt från Pulp till Liberteens och Daft Punk till The 

Knife. Nedre: En stor överaskning. Öppnar klockan 

19.00, gratis innan 21 därefter 20 kr för östgötar 

och 60 kr för övriga! 

13/10 Landskap, kom och gör din röst hörd 

på höstens första landskap. Bland annat ska vi 

välja nya förste och tredje kuratorer. Därefter 

fi ras medlemsmötet med en sexa som kostar 60 

kronor. Det börjar klockan 19 i nationens stora sal. 

Kom i tid! 

16/10 Hits! Hits- Klubben som spelar hits 

från 50-talet och framåt. Vi blandar mellan olika 

genre och tidsepoker men lägger lite mer tyngd 

på 90-tals indipop och modern rock, men kommer 

att blanda upp det ordenligt med allt ifrån gamla 

madonna 80-tals hits till nya Lady Gaga. Mer info 

om klubben fi nns på www.dj-gugge.se/hits. Öppnar 

klockan 19.00, gratis innan 21, därefter 60/20. 

För nyheter kolla in ostgotanation.se. 

Mjölkbaren: måndag–torsdag 13–17 (med 

våffelbuffé!) 

After School: fredagar 13–17! 

Lördagsfi ka: 13–15.30 

Tages pub: Mån–tors från 19 

1Q’s mottagningstider: Tis, Tors 16–18, Mån, 

Ons, Fre 11–13 

Kontakt: 

1Q Jakob, 134311, 1q@ostgotanation.se 

2Q Henrik, 134312, 2q@ostgotanation.se 

3Q Pojan, även bordsbokning, 134313, 

3q@ostgotanation.se 

Östgöta Nation, hos oss skiner alltid solen! 

3/10 Höstfest. 

10/10 Herrmiddag. Tjejerna ordnar en 

brakfest för killarna! 

18/10 Landskap I. Vi väljer nya ämbetsmän 

och avslutar med middag. 

1/11 Kransnedläggning 

7/11 Gåsmiddag 

Pub Hyttan: mån–tors 18–00, fre 18–01 

Onsdagsquiz: onsdagar 20.00 

Fredagslyx: fredagar 15–18 

Lördagsfi ka: 12–15 

Bibliotek: läsplatser från 10 på vardagar, utlåning 

måndagar 16–18 

Mottagningstid:mån–ons 10–13, tors 17–19 

1Q, Nina, 018–13 18 54, 1q@smalands.nation. 

uu.se 

2Q, Bella, 018–13 18 52, 2q@smalands.nation. 

uu.se 

3Q, Zanna, 018–13 18 52, 3q@smalands.nation. 

uu.se 

www.smalands.nu 

SMÅLANDS 

www.smalands.nu 

Smålands – nu live och i fullfärg! 

VÄSTGÖTA 

www.vastgotanation.se 

3/10 Damsupé Nationens killar förvandlar 

VG till oigenkännlighet enligt ett hemligt tema och 

bjuder in damerna! Det blir en fantastisk sittning 

bara för tjejer så passa på. Kvällen fortsätter med 

04-släpp där våra egna klubbkillar från UpTown 

Express sköter skivspelandet. Biljetter köps hos 

1Q till en kostnad av 290 kr (240 alkoholfritt) 

senast 29 september. 

5/10 Ämbetsmannapub för alla våra hårt 

arbetande ämbetsmän! 

7/10 Jan-O Västgötas egen pingisklubb! Bakom 

skivspelarna huserar vårt eget DJ-kollektiv med 

gäster, rundpingis utlovas och baren är öppen! 

18–00, kårleg, gratis! 

14/10 NSK 1 Höstens första Nationssammankomst, 

kom och gör din röst hörd! Efteråt blir 

det sexa, gratis för reccar! 

Lunch Vegetarisk sopplunch med ekologisk ambition. 

Öppet mån–fre 12–14 

Ölkällaren Djäknen Uppsalas mysigaste pub 

och ölträdgård, rejäl mat och god öl! Öppet tistors 

18–24, fre–lör 18–01. 

Jan-O Musik, bar och rundpingis! Onsdagar 

ojämna veckor. 

Klubb UpTown Express torsdagar efter CSN, 

21–01, gratis innan 22. 

Fiskrestaurant & Cocktailbar Blå Vällagad 

fi sk och bra cocktails, kom och ät eller bara häng i 

baren! Bordsbokning via 3Q senast tisdagen innan! 

Helgfi ka Massor med gott fi ka. Öppet lör–sön 

11.30–15.00. 

Biblioteket med kurslitteratur för konstvetenskap, 

öppet måndagar 18–20 

Mottagningstider: 1Q & 2Q mån 15–17, 

tis–ons 11–13, tor 16–18 

Mail: 1/2/3q@vastgotanation 

Tfnnr: 1Q 136360, 2Q och uthyrningsfrågor 

132494, 3Q 125863 

www.vastgotanation.se 

Västgöta Nation – Lustslottet vid Fyrisån! 

6/10 Tuesdays by Snerikes, klubb till 01 

7/10 No Limit med Magnus Betnér, biljetter 

100 kr på Carlings 

8/10 Mats Qviberg talar, anmälan till 

programsekreterare@snerikes.se 

11/10 Städdag med efterföljande sexa 

13/10 Tuesdays by Snerikes, klubb till 01 

17/10 Herrmiddag, anmälan genom betalning 

till 2Q 

17/10 Herrmiddagssläpp 22–04 

Restaurang Måndag–lördag 18–01 

Borsdbokning, bordsbokning@snerikes.se 

Helgfi ka lördag & söndag 11–15, öppet även 

utan medlemskort 

Ärtsoppa torsdagar 16.30–18.00, öppet även 

utan medlemskort 

z 

SÖDERMAN- 

LANDS-NERIKES 

www.snerike.se 

Kuratorskonventet 

cc/cp/vcc@kuratorskonventet.se 

CC Jon Stridh, 

018–480 31 50, 

Mottagningstid: tis 11–13, tors 17–19 

CP Sven Granström, 018–480 31 51 

Mottagningstid: tors 17–19 

VCC Gabriella Westerberg 018–480 31 55 

NATIONER / 29 

Mottagningstid Tis–Fre 11–13, Tis & Tors 

17–18 

1Q Erik Strömberg 154061, 1q@snerikes.se 

2Q Helena Blohm 154062, 2q@snerikes.se 

3Q Erik Ringheim 154063, 3q@snerikes.se 

Medlemsärenden 154060, sekr@snerikes.se 

Snerikes, vi hatar onsdagar 

GÄSTRIKE- 

HÄLSINGE 

www.ghnation.se 

3/10: 3 Ghröna rum och kök. Enbart veganska 

alternativ. Boka bord hos 3q: 018 666142 

eller 3q@ghnation.se 

7/10: Discotheque à la carte 21–01. Skaka 

rumpa till 80-tals Hip Hop. Gratis inträde före 22:00 

9/10: Herrmiddag! Anmälning: 018 666143 

eller 3q@ghnation.se 

14/10: Klubb Polaroid 21–01. Gratis 

inträde före kl. 22:00! 

17/10: Funktionärsdag. Välkomna alla 

funktionärar! 

Pub Ghuben: månd–lör 18–01, söndagar 18–24 

Lördagsfi ka: lördagar 12–15 

Lördagsrestaurang Två Rum och Kök: 

lördagar 18.30–01. Boka bord hos 3Q 

på 018 666143 eller 3q@ghnation.se 

Söndagsbrunch: 11–13.30, ingen brunch på 

städdagar. 

Mottagningstid månd–tors 11–13, tis 17–19, 

tors 15–17 

1Q Lo: 666 141, 1q@ghnation.se 

2Q Olle:666 142, 2q@ghnation.se 

3Q Suzan: 666 143, 3q@ghnation.se 

KXM Katarina: 666 144, kxm@ghnation.se 

Välkommen önskar klubbverket och heltidarna. 

GH - Herrliga stunder. 

Gästkortförsäljning 

Gästkort säljs till studenter som inte studerar i Uppsala men som vill 

besöka studentnationerna. Entréplan Övre Slottsgatan 7, 018–480 31 47, 

gastkort@kk.nation.uu.se.Öppettider: tis-fre 17.00–19.00, lör 13.00–15.00 

Letar du bostad? 

Vi har Uppsalas största utbud av studentboende 

www.studentstaden.se

KÅRSIDORNA 

Är du doktorand eller funderar på att bli? 

Uppsala studentkår har ett organ som 

arbetar särskilt med just doktorandfrågor, 

såväl frågor som rör doktoranders villkor 

som forskning och forskarutbildningen i sig. 

Doktorandnämnden består av representanter 

från alla fakulteter som tillsammans bevakar de 

gemensamma frågorna gentemot universitetet, 

och diskuterar de frågor som är gemensamma 

eller där man kan lära av varandras erfarenheter 

och skillnader, oavsett fakultet. 

En del frågor vi jobbar med har en del 

gemensamt med frågor som rör alla studenter. 

Frågan om bra handledning gäller både den 

som skriver uppsats och en doktorsavhandling, 

frågan om bra bibliotek gäller alla och oavsett 

om man är grundutbildningsstudent eller 

doktorand behöver man en god arbetsmiljö 

och ska inte utsättas för diskriminering eller 

trakasserier. Andra frågor är mer specifika för 

doktorander – fördelning av forskningspengar, 

doktoranders anställningsvillkor och frågan 

om skuggdoktorander och en schysst 

antagningsprocess. Eftersom en stor del av 

undervisningen sköts av doktorander på 

många håll kan orimliga arbetsvillkor och 

bristande tid till pedagogisk utveckling vara 

ett arbetsmiljöproblem för doktorander 

och ett kvalitetsproblem för grundutbildningsstudenter. 

Vi som ska leda DN:s arbete under året är 

en religionssociolog, en beräkningsvetare 

och en kärnfysiker, och vi ska tillsammans 

med många andra engagerade doktorander 

driva arbetet i bland annat de frågor som 

nämns ovan. En stor fråga i år kommer att 

Carl Netterblad, Marta Axner och Pär-Anders Söderström, doktorandnämndens presidium. 

bli det avskaffade kårobligatoritet – som ju 

också gäller doktorander – och hur vi ska 

få en bra organisering av doktoranderna för 

att säkerställa ett bra inflytande och en god 

medverkan i forskarutbildningen överallt, även 

framöver. Det är ett arbete som sker i nära 

samarbete med resten av Uppsala studentkår 

och vi tror att det finns goda skäl att hålla ihop 

med grundutbildningsstudenterna i dessa 

frågor för att tillsammans bygga ett starkt 

studentinflytande. 

Om du har frågor, åsikter, tankar eller 

förslag får du gärna höra av dig till oss eller 

Breakdance? 

Hip-hop? 

(J)ALLA SE HIT! 

Gillar du kanske… 

Rysk arkitektur? 

Kurdisk folkdans? 

Cornelis Vreeswijk? 

Poesi? 

till ditt lokala doktorandråd – det finns 

många sätt att engagera sig för en förbättrad 

forskarutbildning! 

Konst & Teater? 

Marta Axner 

Doktorandnämndens ordförande 

dokt.ordf@us.uu.se 

Carl Nettelblad 

Doktorandnämndens vice ordförande 

carl.nettelblad@it.uu.se 

Pär-Anders Söderström 

Doktorandnämndens vice ordförande 

P-A.Soderstrom@physics.uu.se 

Kinesisk konst? 

Arabisk Skönlitteratur? 

Trance? 

Vill du jobba med utställningar där du får vara med och lyfta fram kultur i alla dess former 

och slag? Gå med i Uppsala studentkårs Kulturgrupp! Kulturgruppen startar för första 

gången inom Uppsala studentkår. Vi vill arbeta för att främja kultur av alla dess slag 

på och utanför Uppsala universitet för våra studenter. Är du innovativ, har idéer på hur 

vi kan integrera mer kultur i studentlivet och vill jobba med en kreativ kulturgrupp; då 

ska du söka dig till oss! Var med och forma framtidens kulturarbete inom studentkåren. 

Kontakta informationsansvarig på info@us.uu.se. Varmt välkomna! 

Foto: Jonas Boström

Uppsala studentkår 

utlyser härmed 

följande 

STIPENDIER: 

Studentkårens stipendium 

Ivar Hallbergs stipendium 

Sista ansökningsdag för samtliga stipendier är den 30 oktober. 

För mer information om stipendierna, samt hur man söker 

eller nominerar kontakta Casper Wahlund på 

018 - 480 31 22 eller gå in på 

Keep your hopes up and have a Cinnamon bun! 

I was one of those people who 

kept repeating: Have patience; in 

September it will be easier to find 

accommodation! Unfortunately, 

the situation seems not to have 

improved as much as I would 

have hoped. Every day at least 

one student comes by my office 

to ask for help concerning 

accommodation, and every day I 

get several emails from students 

who have really done their best 

and are now looking to me for 

some help. Unfortunately, there 

is not much I can do and it’s very 

frustrating. No one is building 

anything now and even if I could, 

by magic of some sort, convince 

people to build in Uppsala, that 

wouldn’t help you who are here 

now, looking for accommodation 

at this very moment. I am aware of 

that there are many of you who are 

not exactly homeless but stuck in 

a stressful situation nevertheless. I 

know you did not expect to have 

to sleep on a mattress in someone’s 

room for two weeks, changing to 

someone else’s sofa for the next 

two weeks and so on. I have also 

been a foreign student in a new 

www.uppsalastudentkar.nu 

karliv.blogg.se 

Kårfullmäktige 

20 oktober 

kl.18.00 

Häggsalen, 

Ångströmslaboratoriet 

country, and I know that you need 

all your energy to concentrate on 

your courses and getting a grip of 

all the different pieces of a new 

educational system. Hopefully, 

the situation will calm down soon. 

We can do nothing more than our 

best and hope for a little bit of 

luck on the way. 

On a happier note, the 

International Gasque is coming 

up soon. I can’t wait to see all of 

you all dressed up and singing silly 

songs together. I’m sure it will 

be an unforgettable night. And 

to those of you who didn’t get a 

chance to get a ticket, don’t worry, 

come to the “släpp” instead. When 

we have all finished the dinner the 

doors will open for you to come 

join in the fun and dancing. You 

can find more information about 

the night on www.nationsguiden. 

se. I know that some of you 

attended the Reccegasques and 

I hope you enjoyed it, but the 

International Gasque is going to 

be adapted to you especially. In 

honour of internationalisation 

and in honour of all you students 

who have chosen Uppsala, English 

will be the main spoken language 

during the evening. However, you 

might have to sing along in the 

Swedish “snapsvisor” even if you 

have no idea what you are singing, 

but that’s just part of the fun. 

Another event worth mentioning 

is Kanelbullens dag (Cinnamon 

bun day) on the fourth of 

October. If you haven’t enjoyed 

a cinnamon bun in Uppsala yet, 

Sunday is the day to do it. When 

I first moved to Uppsala about 

fours years ago, I was shocked by 

the size of the cinnamon buns 

here. So, if the weather is still nice 

on Sunday, get a nice cup of coffee 

and a huge cinnamon bun and go 

sit in the sun. In this country we 

have to take advantage of the few 

hours of sun that we get. Soon 

enough the days will be almost as 

black as the nights, and then you 

can treasure the memory of that 

cinnamon bun in the sun! 

Karin Nordlund 

International Officer 

KÅRSIDORNA 

Har du också funderingar??? 

Känner du dig orättvist bedömd 

av en lärare eller professor? 

Har du fått några problem på 

din institution? 

Har du blivit anklagad för fusk? 

Kårens studentombud Märta 

finns till för dig som student. 

Kontakta henne på 

studentombud@us.uu.se 

Tel. 018–480 31 00 

reception@us.uu.se 

Övre Slottsgatan 7 

75753 10 Uppsala 

Öppet mån-ons kl. 9–17 

tors 9–18, fre 9–16 

Hör av dig till oss så slussar vi 

dig vidare till rätt person! 

www.uppsalastudentkar.nu 

Fotograf: Klas-Herman Lundgren

trött 

Är du på att 

käka nudlar ? 

Varför då inte jobba extra hos 

en av Europas största 

återförsäljare inom hemelektronik? 

Vi söker dig som har ett brinnande 

intresse för hemelektronik, 

gillar att ge kundservice i världsklass 

och är intresserad av att jobba ca varannan 

helg i vårt nya enorma varuhus i Uppsala. 

• Du ansvarar för att varuhuset uppnår uppsatta 

försäljningsmål. 

• Du har det övergripande ansvaret för våra åtta 

säljavdelningar och coachar avdelningscheferna 

i frågor som rör t.ex. ledarskap, inköp/förhandling, 

prissättning och marknadsföring. 

• Du har personalansvar för de åtta 

avdelningscheferna. 

Gå in på 

Är du intresserad? 

www.mediamarkt.se 

för att söka tjänsterna! 

OBS! 

Har du redan sökt en tjänst hos oss i Uppsala ber vi dig söka igen till just "Extrapersonal". 

16 varuhus i Sverige www.mediamarkt.se

här - Ergo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?