TESTARBETETS SVÅRA VAL - BADA - Högskolan i Borås

inte för att författaren måste gå till källans ursprungliga avsikter genom objektiviteten. I
studien avses de transkriberade intervjuerna att själva få tala.
Den andra inriktningen, Hermeneutisk filosofi, är en vidareutveckling av hermeneutiken
genom Heidagger och Gadamer som fört in fenomenologi och existentiell filosofi. Detta
skiljer sig från Bettis perspektiv då Gadamer menade att språket inte går att objektifiera
likt Bettis tankar eftersom språket är en viktig del i den hermeneutiska filosofin. Texten
kan därmed inte utvärderas utifrån vad som var det ursprungliga avsikterna när texten
skrevs (Benediktsson, 1989). Gadamer menade vidare som motargument mot Bettis
tankegångar att en forskare inte kan frigöra sig mot att alltid ha en viss förförståelse
(Benediktsson, 1989). För att förstå hermeneutiken via den existentiella filosofin måste
det sättas i realitet till att försöka reda ut de utgångspunkterna utifrån existensens grund
för att på så sätt förstå människans livsvärld (Ödman, 1994). Hermeneutisk filosofi väljs
inte för att texten måste uppfattas som sann annars går det inte nå en förståelse och därför
utestängs det kritiska synsättet.
Den tredje inriktningen är kritisk hermeneutik som handlar om att identifiera något som
ännu inte är känt och kan bli obehagligt att avslöja (Benediktsson et al, 1989). Studien
har inte dessa avsikter varpå vi lämnar den kritiska hermeneutiken därhän.
Den sista inriktningen är Ricoeurs fenomenologiska perspektiv där den franske filosofen
Paul Ricoeur kombinerar de tidigare tre inriktningarna, men tillför fenomenologi och
strukturism i relation till den hermeneutiska tolkningen som leder fram till Ricoeurs teori
om text. Ricoeur menar att läsaren kan skapa en bild utifrån texten via en fiktiv värld
kallad mimesis. Mimesis består av tre steg som är prefiguration, konfiguration och
refiguration. Prefigurationen innebär att identifiera de förhållanden som rådde när
utsagan skapades, konfigurationen är tolkningsprocessen och refigurationen skapar en
grund för tolkning genom att sy ihop prefigurationen och konfigurationen (Hansson,
1999). Genom att läsaren skapar en kvasivärld blir det lättare att ta till sig textens innehåll
som tolkas och förstå genom handlingar vilka i sig kan tolkas som texter vilka är likt
handlingar autonoma (Ödman, 1994).
Beroende på valet av hermeneutisk inriktning kommer detta också att få konsekvenser för
det tillvägagångssätt som undersökningen grundar sig på. Bettis perspektiv i den
hermeneutiska teorin är att försöka få fram författarens ursprungliga avsikter utifrån vad
författaren menade när en text skrevs eller vad en person menar vid en intervju. Detta kan
vara svårt att få fram för det som går att få fram är hur intervjuaren tolkat det som
respondenterna säger. Gadamer har i den hermeneutiska filosofin ett mer filosofiskt
perspektiv som handlar om att det inte går att uppnå en förståelse om inte läsaren tror att
texten är tillförlitlig och tror på den. Ricoeurs fenomenologiska perspektiv har en
blandning mellan olika perspektiv. För att förstå respondenternas svar är det därför
nödvändigt att försöka förstå de förhållanden som rådde när respondenterna svarade på
våra intervjufrågor och detta tolkas genom texter. För denna studie kommer Ricoeurs
fenomenologiska perspektiv väljas för att förstå de omständigheter och situationer som
rådde vid intervjuerna. Ricoeurs analysprocess lämpar sig bäst för den forskning som
bedrivs.
- 11 -