Tillsammans för romsk inkludering - Arbetsförmedlingen

More documents

Recommendations

Info

14 romska identiteten innebär att människor blir diskriminerade är det ett orimligt krav att ställa på dem. Så här säger Hélène Lindgren på Försäkringskassan: ”Man får en skamkänsla i magen när man tänker på hur mycket fördomar det finns som vi behöver komma åt. Det är förfärligt att människor ska behöva dölja sitt ursprung.” SÄRÅTGÄRDER FÖR NATIONELLA MINORITETER I betänkandet Romers rätt - en strategi för romer i Sverige påtalar Delegationen för romska frågor öppningen för säråtgärder för en eftersatt minoritet i minoritetslagstiftningen och bristande kunskap om denna: ”Det faktum att särlösningar i många kommuner ses som en kontroversiell arbetsmetod är ett problem som måste lösas. Delegationen vill här peka på de formuleringar som finns i minoritetslagstiftningen om särlösningar för en eftersatt minoritet som en metod för att kunna garantera minoriteten de mänskliga rättigheter som de förnekats 5 .” Detta problem vittnar Arja Kallo från Jobbtorg Stockholm om: ”Vi har flera romer inskrivna hos oss och vi har sett att vår personal behöver höja sin kunskap om nationella minoriteter och deras rättigheter. Vi har tidigare haft diskussioner kring att lyfta fram vissa grupper som behöver särskilda stödinsatser och ofta har dessa diskussioner utmynnat i slutsatsen att vi måste behandla alla lika och inte särbehandla vissa grupper. När vi sedan har diskuterat den romska gruppens behov har samma diskussioner uppstått. Där brister det i kunskapen kring minoritetslagstiftningen och att vi faktiskt både kan och ska rikta särskilda åtgärder till nationella minoriteter.” Behovet av säråtgärder påtalas även ofta av romska företrädare. En av de romska företrädarna föreslår att: ”På kort sikt behövs det stimulansåtgärder i form av till exempel lättnader för arbetsgivare att anställa romer och kortare utbildningsinsatser där man helst ska slippa ta lån, eftersom man inte vet om det kommer att löna sig. Dessa åtgärder kan ganska snart smitta av sig och bidra till en uppåtgående spiral, där vänner och familj ser goda exempel och att det är möjligt att hitta arbete.” 5 ibid, s. 385
SE DEN STRUKTURELLA DISKRIMINERINGEN Det de flesta identifierar som det största problemet när det gäller romers inkludering på arbetsmarknaden är diskriminering. Hans Kautz från Europeiska Socialfonden uttrycker det så här: ”Den strukturella diskrimineringen är det största problemet. De flesta romer saknar högre utbildning och många arbetsgivare formulerar sina annonser så att romer och vissa andra grupper blir utestängda från arbetsmarknaden. Om arbetsgivare menar allvar med att man vill öka mångfalden på arbetsplatsen bör man se över detta, och detta gäller både det offentliga och det privata. Lösningen är att göra annorlunda än i dag i samband med rekryteringar. Det handlar om att formulera sig annorlunda i annonser för att nå andra målgrupper och hur man hanterar rekryteringen i stort. Det finns andra kompetenser som kan vara viktigare än akademisk utbildning, kompetens är så mycket mer än så. Det är i grunden en felaktig tanke att bara välja personer med akademisk examen utan att reflektera över vad arbetet i sig egentligen kräver. Kravet på akademisk utbildning kanske ofta bottnar i att minska antalet sökande för att förenkla rekryteringsprocessen eller i en förlängning att höja ett arbetes status.” ROMER ÄR EN RESURS Utöver nya tankegångar i samband med rekryteringar gäller det att börja se romer som är resurs snarare än en belastning. Ett exempel som framkom under ett av projektets seminarier är att se den romska gruppen som en marknad. Idén är att om ett säljföretag anställer en rom så kan det öppna upp för en helt ny marknad, speciellt med tanke på de starka banden inom den romska gruppen. Arbetsgivaren borde tänka i dessa termer snarare än problemorienterat. Flera har pekat på behovet av att se romer som en resurs. Malena Bonnier från Stadsmissionen menar att: ”Man måste börja se romer som en resurs på arbetsmarknaden snarare en belastning för socialtjänsten. Man måste belysa att det finns en orsak till att många romer är fattiga, att det beror på strukturell diskriminering. Detta är ett resursslöseri, alla människor behövs och vill känna sig behövda. Det finns lågkvalificerade jobb och vi behöver människor som utför enkla jobb, men det finns barriärer på den svenska arbetsmarknaden såsom till exempel facket 15
Page 1: Tillsammans för romsk inkludering
Page 4 and 5: 4 Annette Ekström, Personalchef, A
Page 6 and 7: 6 INLEDNING BAKGRUND ”Mamma hade
Page 9 and 10: SAMVERKAN FÖR ROMERS INKLUDERING P
Page 11 and 12: Lisa Löwgren, arbetsförmedlare p
Page 13: Marika Friberg uttrycker det så h
Page 17: utsatta för. Därför är det vikt
Page 20 and 21: 20 Arbetsförmedlingen fortsätter
Page 22 and 23: 22 PROJEKTLEDARENS ORD Arbetslöshe
Page 24 and 25: 24 KONTAKTUPPGIFTER INTERVJUADE Ann
Page 26 and 27: 26 På bilden syns alla som deltagi
Page 28: 28 Tillsammans för romsk inkluderi

Tillsammans för romsk inkludering - Arbetsförmedlingen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?