14 <strong>Vård</strong>&<strong>Vetenskap</strong> 3/<strong>2011</strong> Jakten på de
elaka stafylokockerna Genom att spåra ursprunget till de stafylokocker som orsakar ledprotesinfektion hoppas docent Bo Söderquist att färre patienter ska behöva uppleva det lidande som en sådan infektion många gånger innebär. Varje år får 15 000 svenskar en ny höftled i form av en protes och ungefär lika många får en ny knäled. Oftast är det artros, förslitningar, som tvingar fram den typen av kirurgiska ingrepp. – Tekniken att kunna byta ut förslitna delar är ett av de medicinsk-tekniska framsteg som på ett avgörande sätt har förbättrat livskvaliteten för många människor, säger Bo Söderquist, överläkare på laboratoriemedicinska <strong>läns</strong>kliniken, mikrobiologi, på Universitetssjukhuset <strong>Örebro</strong>. Som SchweiziSka arméknivar För det mesta går protesoperationerna som planerat men ibland uppstår komplikationer. Ungefär en procent av de knäopererade patienterna och en halv procent av de höftopererade patienterna drabbas av en ledprotesinfektion. Infektionstypen är svårbehandlad eftersom kroppens försvar inte har någon möjlighet att verka i protesen som består av plast och metall. Även egenskaperna hos de bakterier som orsakar infektionen försvårar behandlingen. Vanligtvis orsakas ledprotesinfektioner av stafylokocker. Det handlar då både om gula stafylokocker, så kallade Staphylococcus aurerus, och hudstafylokocker, till exmpel Staphylococcus epidermidis. – Stafylokockerna har förmåga att klistra sig fast på ytan av ett främmande material, till exempel en ledprotes. Och när de väl sitter där börjar de bilda biofilm, en form av slemlager, som de bäddar in sig i, säger Bo Söderquist. Och fortsätter: – När de sedan är inbäddade i skyddshöljet är de svåra att ta bort, varken vita blodkroppar eller antibiotika kommer åt dem ordentligt. Därför blir infektionerna ofta svårbehandlade och för patienterna innebär det ett långvarigt lidande. Men biofilmen är inte den enda orsaken till att ledprotesinfektioner är så svåra att få bukt med. – Stafylokockerna som orsakar infektionerna är väl utvecklade för att göra det de gör. De är som schweiziska arméknivar och kan plocka fram det redskap som behövs för stunden. Det kan vara molekyler på ytan av bakterien som gör att de kan fästa vid kroppens vävnader, substanser som motverkar kroppens immunförsvar eller enzymer som bryter ned kroppens vävnader och därmed underlättar bakteriernas spridning i kroppen, säger Bo Söderquist. vikTigT Få Snabb konTroll I de fall där infektionerna ger sig tillkänna i ett tidigt skede, till exempel genom svullnad och rodnad, gäller det att agera resolut. – Kommer infektionen inom ett par veckor efter operationen måste man vara aktiv. Då får man operera på nytt, städa och rensa upp i operationsområdet och Bo Söderquist. byta ut de delar i protesen som är utbytbara samtidigt som man ger antibiotika, säger han. När infektionen är smygande och inte dyker upp förrän flera månader efter operationen är det aktiv antibiotikabehandling som gäller. – Och då måste vi använda oss av flera olika typer av antibiotika. Det beror bland annat på att patienterna behandlas med antibiotika under så pass lång tid att det finns risk för resistensutveckling om man bara använder en sort, säger han. Får man trots antibiotikakuren inte kontroll på infektionen kommer stafylokockerna att gräva sig ner i fästmassan som håller samman protesen med benet. Det leder så småningom till att protesen lossnar. Då måste patienten genomgå en ny operation för att avlägsna den skadade protesen. Sedan får patienten vara utan protes tills infektionen läkt ut med hjälp av antibiotikabehandling varefter en ny protes kan opereras in. – Att gå utan protes under en tid medför stora bekymmer för patienterna. Och om man räknar in operation, antibiotika och tid på sjukhuset kostar en utbytesoperation mellan 500 000 och 900 000 kronor. Så om man kan minska risken för ledprotesinfektioner är mycket vunnet, säger Bo Söderquist. STaFylokocker FinnS i Sjukvården Ett viktigt steg för att öka förståelsen kring ledprotesinfektioner togs när Bengt Hellmark, en doktorand som Bo Söderquist var handledare åt, i våras presenterade sin doktorsavhandling ”Genotypic and phenotypic characterisation of Staphylococcus epidermidis isolated from prosthetic joint infections”. I avhandlingen slog Bengt Hellmark fast att ledprotesinfektioner inte orsakas av de typer av stafylokocker som alla människor helt naturligt har mängder av på huden, vilket man tidigare trott. Det är istället två andra typer av stafylokocker, som vi inte bär på huden i vanliga fall, som orsakar de allra flesta ledprotesinfektionerna. Dessa verkar uppträda först när patienterna kommer i kontakt med sjukvården. – Om det är personalen som bär på dem eller om de finns i sjukhusmiljön kan vi bara spekulera om, säger Bo Söderquist. STuderar hud- och luFTprover För att försöka svara på frågan om stafylokockernas ursprung ska han tillsammans med två doktorander genomföra fortsatta studier i ämnet. – Vi ska göra en studie där vi tar hudprover på patienter före och under den tid de vistas på sjukhuset för att se när de elaka stafylokockerna dyker upp. Dessutom ska vi göra en studie där vi tar luftprov i operationssalen för att se om vi hittar en mängd olika stafylokocker och om vi kan hitta de här två elakingarna som dominerar bland de stafylokocker som orsakar infektionerna, säger han. Skulle det visa sig att den första studien ger resultat, det vill säga om de elaka stafylokockerna uppträder på patienterna under deras vistelse på sjukhuset, tror Bo Söderquist att det kan bli aktuellt att se över rutinerna inför och under operationerna. Det skulle till exempel kunna innebära att patienterna tillbringar minimalt med tid på sjukhuset innan en operation, att patienternas förberedelse inför operation förändras och att personalens hygie<strong>nr</strong>utiner ändras. Skulle studien på luftproverna ge resultat menar Bo Söderquist att en möjlig åtgärd blir att se till så att luftreningen vid operationerna blir ännu bättre än vad som är fallet idag. 15