Kampen mot resistent gonorré Ända sedan penicillinet upptäcktes på 1930-talet och började användas för behandling på 1940-talet har gonorré ansetts som en relativt lindrig smitta. Men i samma stund som Magnus Unemo, molekylärbiolog på Universitetssjukhuset <strong>Örebro</strong>, tillsammans med forskare i Japan presenterade sin kartläggning av en gonorrébakterie som är resistent mot alla antibiotika rekommenderade för behandling förändrades den bilden. – Nu finns det en rädsla för en global spridning av obehandlingsbar gonorré, säger han. För två år sedan sökte en prostituerad kvinna i japanska Kyoto vård efter att ha smittats med gonorré. När läkarna försökte behandla henne visade det sig att den gonorrébakterie hon bar på blivit resistent mot alla de typer av antibiotika som tidigare varit verkningsfulla. Det är i sig inte särskilt uppseendeväckande enligt Magnus Unemo. – Historiskt sett har Neisseria gonorrhoeae visat sig vara väldigt kapabel att utveckla resistens mot alla introducerade antibiotikatyper, säger han. Att den resistenta bakterien upptäcktes i Japan är inte heller förvånande. – Nästan all ny typ av resistens hos gonorrébakterierna har uppstått där. I Japan har man inte använt en optimal behandling av gonorré. Man använder för mycket antibiotika av olika typer där flera inte varit ideala, och man använder den på fel sätt och i olika oprövade doseringar, säger han. – Detta tillsammans med en avsaknad av övervakning av resistensen liksom behandlingsmisslyckanden har lett till resistensutveckling mot många antibiotika, fortsätter han. en ”Superbug” på arenan Det som är nytt vid detta tillfälle är att, till skillnad mot tidigare fall, det inte finns någon ny typ av antibiotika att ta till för behandling. – Man har utvecklat mycket antibiotika under årens lopp och det har alltid funnits ett nytt alternativ att ta till när bakterierna blivit resistenta mot den antibiotikatyp som använts för stunden. Men det gör det inte den här gången, säger Magnus Unemo. – Nu har man upptäckt det första fallet av höggradig resistens även mot det sista alternativet av antibiotika som är utprövat och rekommenderat för behandling. Gonokocken kan således kallas för en ”superbug”. I egenskap av Världshälsoorganisationens, WHO:s, expert i frågor som handlar om gonorré började Magnus Unemo kartlägga den nya bakterien strax efter upptäckten. I somras presenterade han och hans japan- 6 <strong>Vård</strong>&<strong>Vetenskap</strong> 3/<strong>2011</strong> Magnus Unemo. ”Nu har man upptäckt det första fallet av höggradig resistens även mot det sista alternativet av antibiotika som är utprövat och rekommenderat för behandling. ska kollegor sina slutsatser vid ett konvent i Kanada. – Vi kunde i detalj beskriva fallet, dess fullständiga resistens mot alla rekommenderade antibiotika samt vilka genetiska egenskaper som orsakade resistensen, säger han. Hans presentation fick stor uppmärksamhet och han intervjuades av 21 tidningar/radiokanaler och tre tv-stationer. Den uppmärksamheten är både förståelig och berättigad. För om man inte får kontroll över spridningen av resistenta gonorrébakterier väntar ett stort och allvarligt folkhälsoproblem. – Jag tycker det här är oerhört oroväckande. Det brukar ta ett eller två decennier efter det att det första fallet av en resistent bakterie dyker upp till det att det finns en internationell spridning av den uppkomna resistensen, säger Magnus Unemo. Och fortsätter: – Det bästa vore att få fram ett vaccin. Men även om det finns flera grupper, däribland vi på USÖ, som arbetar med vaccinprojekt kommer det nog inte att komma några effektiva vaccin på många år. Därför är det livsviktigt att vi får fram ny antibiotika. Eller att vi lyckas hitta nya behandlingsstrategier, till exempel att använda kombinationer av antibiotika, som är verkningsfulla mot de nya resistenta bakterierna. Men allt handlar inte om att hitta nya behandlingsalternativ. Det finns andra åtgärder som är lika angelägna. – Vi måste ta ett helhetsgrepp om vi vill behålla gonorré som en behandlingsbar sjukdom. Det handlar bland annat om att stärka det preventiva arbetet, identifiera antibiotikaresistens och behandlingsmisslyckanden i alla länder, förbättra diagnostiken och se över användandet av antibiotika, säger han. inTe allTid påTagliga Tecken Som ett led i det arbetet uppmanar han allmänheten att vid minsta misstanke om smitta kontakta sjukvården för provtagning samt eventuell behandling och smittspårning. Dessutom bör patienter återkomma om symptom kvarstår eller om annan misstanke om kvarstående infektion finns. Typiska symptom för gonorré är flytningar samt sveda vid urinering. Men det är inte alltid sjukdomen är så påtaglig, närmare hälften av alla smittade kvinnor saknar symptom. Detta kan i sin tur leda till att sjukdomen förblir obehandlad vilket, precis som i fallet med resistent gonorré, kan få allvarliga konsekvenser. – För kvinnor kan det leda till bland annat bäckenbotteninflammation, utomkvedshavandeskap och sterilitet. För männen kan det leda till bitestikelinflammation vilket kan orsaka sterilitet, även om det är mer sällsynt, säger Magnus Unemo. Vid WHO:s senaste mätning, år 2005, fanns 88 miljoner fall av gonorré runt om i världen. I Sverige, som varit relativt förskonat från gonorrésmittan på senare år, upptäcktes 842 nya gonorréfall i fjol. – Men får vi spridning av fullständigt resistenta bakterier kommer antalet nya fall, liksom de tidigare nämnda allvarliga komplikationerna, att öka lavinartat, säger Magnus Unemo.
måste börja – nu! 7
Change language