Dystrophia Myotonica (DM1)
Dystrophia Myotonica (DM1)
Dystrophia Myotonica (DM1)
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Sköldkörteln och bisköldkörteln<br />
Det finns inga klara kopplingar mellan <strong>DM1</strong> och störningar i sköldkörtel- eller bisköldkörtelfunktion.<br />
Några studier har rapporterat lågt TSH-svar på TRH, normala tyroxinnivåer och inga antikroppar eller<br />
isolerad brist på sköldkörtelhormon [11, 28-30]. Flera små studier (mest fallbeskrivningar) har pekat<br />
på en association mellan <strong>DM1</strong> och hyperparathyroidism. Förhöjt calcium efter oral calciumbelastning<br />
har också rapporterats.<br />
Cytokiner<br />
Nivåerna av de proinflammatoriska cytokinerna ) är förhöjda hos <strong>DM1</strong> (TNF- interleukin-6 (IL-6)<br />
och tumor necrosis factor- patienter [2, 9, 10]. Båda cytokinerna kan öka kan bidra till<br />
muskeldystrofin vid <strong>DM1</strong> aktiviteten i kortisolsystemet. TNF- [31], har föreslagits som en viktig länk<br />
i utvecklandet av insulinresistens och lipidrubbningar [32], och kan också påverka hjärtfunktionen<br />
genom utveckling av kardiell fibros [33]. Båda cytokinerna kan vidare påverka den kognitiva<br />
funktionen [34, 35]. Cytokinerna produceras till del i fettväven och den ökade andelen kroppsfett kan<br />
således bidra till de ökade nivåerna vid <strong>DM1</strong> [2].<br />
Elektrolyter<br />
Enstaka fallbeskrivningar har rapporterat måttligt förhöjda kaliumnivåer vid <strong>DM1</strong>. Misra et al. har<br />
beskrivit tre fall av hyperkalemi som upptäcktes på grund av hjärtarytmier och föreslår att<br />
hyperreninemisk hypoaldosteronism kan vara en vanligare förekommande störning än vad man<br />
tidigare ansett [36]. Behandling med fludrocortisone hade ingen effekt.<br />
Rekommendationer<br />
Ett antal hormonella behandlingar har provats vid <strong>DM1</strong>, inklusive testosteron, GH; IGF-1 och carnitin.<br />
Ingen behandling har visat sig särskilt bra. 1998 publicerades en japansk studie där man behandlade en<br />
liten grupp av patienter med <strong>DM1</strong> med injektioner av binjurebarkhormonet DHEA [37]. Resultaten<br />
var goda och visade tydlig förbättring av muskelstyrka och ADL-poäng samt minskad myotoni och<br />
minskad förekomst av arytmier. Således är DHEA ett tänkbart alternativ till framtida behandling men<br />
ytterligare forskning krävs.<br />
26 (65)