från den tidigare Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (pdf

krav på aktiva åtgärder 10 . Syftet var att närmare undersöka hur bostadsbolagen internt, i sina egna
organisationer, arbetar med diskrimineringsfrågan. Granskningen ingick också som en del i den
interna utvecklingsprocessen på DO, där olika DO verktyg parallellt nyttjades för att få bästa
möjliga genomslag i arbetet.
1.5.5 Intern metodutveckling
Den övergripande strategin har också syftat till att internt på DO utveckla och pröva nya
arbetsmetoder. Genom att bedriva ett enhetsöverskridande arbete har ett generellt strategiskt
arbets- och förhållningssätt inom myndigheten prövats som syftar till att stärka arbetet med att
förebygga och motverka diskriminering.
1.6 Centrala definitioner och avgränsningar
Avgränsningar
Rapporten syftar till att beskriva bostadsmarknaden i Sverige ur ett diskrimineringsperspektiv
och formulera vad som kan göras för att motverka diskrimineringen. Ambitionen är inte att
presentera en helhetsbild av diskrimineringen på bostadsmarknaden i Sverige. Rapporten
försöker istället ge en nulägesbeskrivning med utgångspunkt i de aktuella orterna och, så långt det
är möjligt, illustrera hur diskriminering på bostadsmarknaden kan komma till uttryck. Arbetet
har fokuserat på städerna Göteborg, Malmö och Sundsvall med huvuddelen av aktiviteterna
förlagda i de två förstnämnda städerna. Malmö och Göteborg har valts eftersom segregationen
i dessa båda städer är så tydlig. Sundsvall har valts för att få regional spridning och för att se om
situationen och upplevelserna i en mindre stad med bostadsöverskott skiljer sig i något avseende.
Internationella jämförelser är viktiga då de bidrar till att ge perspektiv och idéer på hur arbetet
med att motverka diskriminering på bostadsmarknaden i Sverige kan utvecklas. Rapporten
innehåller därför ett antal internationella utblickar som belyser frågan i en i första hand europeisk
kontext.
Centrala definitioner
Med direkt diskriminering menas, enligt Diskrimineringslagen (2008:567), då en person
missgynnats på grund av att den har blivit sämre behandlad än någon annan i en jämförbar
situation med anledning av någon av diskrimineringsgrunderna. Dessa diskrimineringsgrunder
kommer enligt den nya lagen som träder i kraft i januari 2009 att breddas 11 .
Indirekt diskriminering definieras som när någon missgynnas på grund av förfaringssätt,
bestämmelser och kriterier som förefaller vara neutrala men som kan komma att missgynna
personer med viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller ålder.
Ytterligare ett begrepp som kommer att användas i denna rapport är strukturell diskriminering.
Enligt direktiven till den statliga utredningen om strukturell diskriminering definieras detta
begrepp som de regler, normer, rutiner, förhållningssätt och beteenden i institutioner och andra
samhällsstrukturer som hindrar etniska och religiösa minoriteter att uppnå lika rättigheter och
möjligheter som majoriteten av befolkningen har. Diskrimineringen kan både vara dold och öppen
och kan ske som en medveten eller omedveten handling 12 . Kopplingen mellan diskriminering av
10 I granskningen ingick 11 bostadsbolag, varav 10 tillhörde allmännyttan. Ett bolag har kunnat redovisa ett förebyggande arbete i linje med
lagstiftarens ambitioner och fick därför inga krav på kompletteringar vilket de övriga bolagen fick. Bristerna följer samma mönster som DO
sett i andra granskningar. Vad som utmärker bostadsbranschen är att bolagen blandar arbetsgivarperspektivet med kundperspektivet.
11 Diskrimineringslagen (2008:567)
12 SOU 2005:56, Det blågula glashuset, Stockholm, 2005
DO
Inledning
11 DO DO