Effekter och resultat av sjuklönereformen karensdagen och sankta ...

Sammanfattning
Det finns nu anledning att återknyta till de huvudfrågor som nämndes i inledningen.
Beträffande de anställdas sjukskrivningsbeteenden har intervjuerna
bekräftat den bild som har tagits fram i andra undersökningar. Antalet sjukskrivningar
är högre för de anställda som upplever sig vara mindre friska än
för dem som upplever sig vara friska. Dessutom är antalet sjukskrivningar
enligt intervjuerna högre bland kvinnor än bland män, såsom de är högre bland
låginkomsttagare än bland dem med högre inkomster. Konsekvenserna av
karensdagen drabbar således vissa grupper mer än andra.
D e intervjuade redovisar inte några dramatiska ökningar eller minskningar i
sjukfrånvaron för den tolvmånadersperiod som föregått intervjun. Möjligen
finns det en viss minskning.
Sjuknärvaro förekommer. Huruvida denna ökat eller minskat kan dock inte
utläsas. Den är vanligare bland dem som haft längre sjukskrivningar än
kortare.
En av de centrala frågorna är om karensdagen och de sänkta ersättningsnivåerna
påverkat sjukskrivningsbeteendet. Resultaten pekar på att så är fallet men att
den hårdnande arbetsmarknaden haft större betydelse for frånvarominskningarna
än regelförändringarna. Endast en tredjedel av dem som minskat sin
frånvaro uppger regelförändringarna som skäl.
Resultaten kan tolkas så att den faktor som främst visar sig påverka de anställdas
sjukskrivningsbeteende är sjukdomen som sådan - är man verkligen för
sjuk för att arbeta stannar man oftast hemma, oavsett om man drabbas av en
karensdag eller inte. Det innebär att sjukförsäkringen används till avsett
ändamål - ersättning för inkomstförlust till följd av arbetsoförmåga på grund av
sjukdom.
Semester och kompensationsledigheter utnyttjas som ett sätt att undvika karensdagen
av uppskattningsvis 15 procent av de anställda. Det tycks finnas bättre
förutsättningar i offentlig sektor att använda sig av dessa möjligheter än inom
privat. I så gott som samtliga fall har detta skett med godkännande av chef och
arbetskamrater. Möjligheten att slippa karensdagen genom att arbeta hemma är
liten.
Ingenting i resultaten tyder på att vård av sjukt barn används vid egen sjukdom.
Andelen som uppger att de använt sig av detta är mycket liten.
D e från många håll förmedlade erfarenheterna om effekterna av regelförändringarna,
vilka förstärktes i gruppdiskussionerna, har således inte fått några
starka belägg i denna undersökning.
Mycket i såväl de inledande gruppdiskussionerna som i intervjuerna pekar på
att den hårdnande arbetsmarknaden har större betydelse än regelförändringarna
för sjukfrånvaron.
14