Effekter och resultat av sjuklönereformen karensdagen och sankta ...

2 Inledning
2.1 Bakgrund
Regeringen har i sitt regleringsbrev för budgetåret 1994/95 gett RFV i
uppdrag att redovisa effekter och resultat av sjuklönereformen, karensdagen
och av den beslutade regelförändringen vad avser kompensationsnivån
inom sjukpenningförsäkringen.
I en tidigare rapport, Uppföljning av genomförandet av de nya reglerna
1992-01-01 om sjuklön och rehabilitering, RFV anser 1992:5, har RFV
redovisat hur införandet av sjuklön genomfördes. I rapporten redovisas bl.a.
hur information och utbildning genomfördes och de effekter av sjuklönen
som vid denna tidpunkt kunde ses.
I samband med införandet av karensdag och sänkta ersättningsnivåer hade
RFV också utbildning till landets alla försäkringskassor.
I RFV:s uppföljningsrapport Sjukpenning med 70 % av SGI:n efter 365
dagar och möjligheterna till undantag från denna regel, RFV anser 1994:2
har detta och iakttagelser angående effekter av ändringarna beskrivits mer
ingående.
2.2 Gällande bestämmelser
2.2.1 Sjuklön
Fr.o.m. den 1 januari 1992 gäller lagen om sjuklön (SjLL). Fr.o.m. den 1
april 1993 gjordes vissa ändringar i SjLL. Då infördes bl. a. en karensdag.
Reglerna om sjuklön syftar bl a till att öka arbetsgivarens ansvar för de
anställda och att ge en mer rättvis kompensation för inkomstförluster till
följd av sjukdom (prop. 1990/91:181 om sjuklön m.m.).
SjLL skall utgöra grunden för sjukersättning framför allt vid korta sjukdomsfall.
Enligt lagen ges anställda rätt att under de första 14 dagarna av
varje sjukdomsfall (sjuklöneperioden) behålla en viss del av den lön och
andra anställningsförmåner som han skulle ha fått om han fullgjort sina
arbetsuppgifter. För den första dagen i sjuklöneperioden betalas ingen
ersättning (karensdag). För dag två och tre i sjuklöneperioden har den
anställde rätt att behålla 75 % av lön och andra anställningsförmåner. För
återstående dagar i sjuklöneperioden är andelen 90 %.
3