JOKKMOKKS KOMMUN
JOKKMOKKS KOMMUN
JOKKMOKKS KOMMUN
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Genom att använda åtgärdsprogrammet som ett redskap i stödarbetet och genom att<br />
kontinuerligt följa upp och utvärdera insatserna ökar förutsättningarna för att åtgärderna ska<br />
få avsedd effekt. Det är väsentligt att åtgärdsprogrammet beaktar faktorer i elevens hela<br />
lärmiljö och att det ges möjlighet för eleven och vårdnadshavaren att kontinuerligt medverka i<br />
stödprocessen. Meningen är att stärka elevens och föräldrarnas roll. Samtidigt har rektorn<br />
alltid det yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas även om vårdnadshavarna<br />
motsätter sig detta.<br />
Kartläggning<br />
Målet med en pedagogisk kartläggning är att öka förståelsen av barnets/elevens styrkor och<br />
svårigheter i relation till såväl dennes kunskaper, erfarenheter och behov, som till<br />
kunskapsmål, innehåll, stoff, arbetsformer och arbetssätt. Både läroplanens och kursplanernas<br />
mål måste finnas med som utgångspunkter. Ett underlag för kartläggningen är vad som<br />
står under rubrikerna Normer och värden, Kunskaper samt Elevernas ansvar och inflytande i<br />
Lpo 94 respektive Lpf 94 och från Lpfö 98 Mål i Normer och värden, Utveckling och lärande<br />
samt Barns inflytande. Kartläggningen skall omfatta elevens hela skolsituation och därför<br />
berörs hela organisationen. Kartläggningen sker på organisations, grupp- och individnivå och<br />
syftar till att leda fram till mål och åtgärder på alla nivåer.<br />
Självfallet måste kartläggningen anpassas till hur problemen ser ut. Genom samtal mellan<br />
elev, föräldrar och personal kan en förståelse för elevens upplevelse av situationen i skolan<br />
fås. Vad utmärker situationer där elevens lärande fungerar och tvärtom? Hur beskriver eleven<br />
själv sina svårigheter? I vissa situationer behöver en pedagogisk utredning kompletteras med<br />
en medicinsk, psykologisk eller social utredning, i samverkan med föräldrar och elev. Ibland<br />
krävs även en samverkan med medicinsk eller annan expertis utanför skolans verksamhet.<br />
Den pedagogiska personalen behöver få reda på vad en medicinsk diagnos betyder för att<br />
kunna utforma pedagogiska strategier.<br />
Stödfrågor att välja från till kartläggning på organisationsnivå<br />
Hur organisationen ser ut påverkar individen. Varje verksamhet präglas av en ¨kulturkod”<br />
som det är viktigt att känna till. En sådan kartläggning är naturligtvis inte möjlig att göra i<br />
samband med varje åtgärdsprogram, snarare handlar det om att denna kunskap måste vägas in<br />
i bedömningen av enskilda barns/elevers åtgärdsprogram. Om rektor och personal har en<br />
gemensam bild av denna kultur, underlättas förståelsen av skolans dynamik och utveckling.<br />
Kartläggning med fokus på organisationsnivå utförs av arbetslaget/berörda pedagoger med<br />
hjälp av specialpedagog. Rektor ska delta i denna kartläggning.<br />
Vilken kultur råder på förskolan/skolan?<br />
Vilka värderingar och attityder präglar verksamheten vad gäller förskolans/skolans<br />
uppdrag?<br />
Hur svarar skolans organisation mot barnets/elevens behov?<br />
Hur ser vi på olikheter och hur möter vi olikheter?<br />
Är vi ett inkluderande arbetslag eller skola? Vad menar vi med inkludering?<br />
Hur organiseras arbetet? Finns arbetsformer och arbetssätt som är mer kritiska eller<br />
mer stödjande för barnet/eleven t ex fri forskning rörande ett tema, användandet av<br />
arbetsblad, eller hur man grupperar barnen/eleverna?<br />
Vilket är det dominerande arbetssättet?<br />
Vilken kompetens och vilka resurser finns att tillgå? Fördelas resurserna på<br />
bästa sätt utifrån barnens/elevernas behov? Använder arbetslaget de resurser som står<br />
till förfogande (även de utanför skolan)?<br />
4