JOKKMOKKS KOMMUN

genomsnitt haft sex mentorer/klassföreståndare från förskoleklass – år 9. Det är elva elever
som bytt mentor varje år under grundskolans år 7-9.
Lärarintervjuer
Skolkontoret har intervjuat tolv pedagoger som har varit elevernas klasslärare eller mentorer
under perioder av deras grundskoletid samt 2 pedagoger som idag arbetar med de elever som
går det individuella programmet på Bokenskolan. Intervjuerna är analyserade och belysta
utifrån följande teman: orsaker till måluppfyllelsen 2007, lärmiljöer och lärstilar,
förutsättningar för att elever ska uppnå goda skolresultat, hemmets betydelse och vad kunde
ha gjorts annorlunda. Genom att ta ut vissa citat poängteras för denna undersökning viktiga
påståenden som illustrerar de intervjuades förhållningssätt till nämnda teman.
Orsaker till måluppfyllelsen 2007
Samtliga intervjuade pedagoger är överens om att detta var en speciell årskurs som innehöll
väldigt många elever i behov av särskilt stöd. ”Det var en stor grupp elever med stora sociala
svårigheter”. Framförallt anser man att flera elever hade behov av att få sitta ensam med en
pedagog vilket det inte funnits resurser att möjliggöra. Pedagogerna upplever att ett flertal av
eleverna inte förstod betydelsen av kunskap och var allmänt ointresserade av skolan. Några
elever anses inte ha förmågan att nå målen under grundskoletiden. Pedagogerna har även
funderingar kring det förhållande att det var ett nytt arbetssätt som gällde när dessa elever
började som 6-åringar och om detta på något sätt kan ha inverkat på elevernas tidigaste
inlärningssituationer.
Lärmiljöer och lärstilar
Under elevernas tidiga skolår användes olika estetiska lärprocesser med gott resultat. Under
de senare skolåren har eleverna uppmuntrats att själva komma till insikt om på vilket sätt de
lär bäst. ”Det mesta som förekommit har varit arbete i grupprum och att vara med
specialpedagogen”. Pedagogerna har försök ge eleverna en yttre struktur med tydliga ramar
för deras självständiga arbeten eftersom de hade svårt med detta. Denna svårighet kvarstår
även i dag på gymnasiet. De har fått genomföra muntliga redovisningar istället för skriftliga
och de har även arbetat med olika dataprogram samt fått enklare arbetsmaterial att arbeta med.
Gymnasiets pedagoger berättar att de arbetar i smågrupper med dessa elever och mycket med
hjälp av datorer. Gruppen har inga läxor utan man jobbar i skolan och sparar sina arbeten i en
pärm eller via datorn. Detta tror pedagogerna har positiv effekt på närvaron eftersom gruppen
har hög närvaro (kanske beror det på att eleverna inte behöver oroa sig för att de inte gjort
läxan).
Förutsättningar för att elever ska uppnå goda skolresultat
Samtliga intervjuade pedagoger är överens om att motivation är viktigast. Man är även eniga
om att det är viktigt att stärka elevernas självkänsla och självförtroende, att eleverna ska vilja
komma till skolan och att det måste finnas en bra relation pedagog - elev. ”Eleven måste ha
en tilltro till sig själv”. Pedagogerna från de tidigare åren betonar att eleverna måste känna sig
bekräftade, uppleva en känsla av sammanhang och få lyckas varje dag som viktiga
förutsättningar. Pedagogerna från de senare åren betonar även vikten av att eleverna har ett
mål med sin skolgång och en förståelse över kunskapens betydelse.
Hemmets betydelse
Det råder stor enighet bland de intervjuade pedagogerna om föräldrarnas betydelse.
Föräldrakontakten fungerade bra under de tidiga skolåren medan framförallt Östra skolans
personal upplevde svårigheter med att få föräldrarna delaktiga. Personalen upplever att
föräldrarna ville väl men inte hade förmåga att stödja sina barn, ett flertal av dem hade
resignerat. Det fanns även föräldrar som uttalade att de inte hade tid eller
6