II Spelplatserna

Il
THM:s ochArabeskens produktionsfält och mellan Fast l och Arabesk. Vissa
f'ålt tycks däremot ha starkt kontra.stiva sociala relationer, vilket nästan
ute luter pa.ra.llell aktivitet. Det gäller t ex THM och TSM (Markoff
1986:66, 145, 151).
Det måste framhållas att all den musik som konsumeras i Turkiet
givetvis inte produceras inom de ovan skisserade musikaliska produktionsfälten.
Medialiseringen innebär ju också ett starkt inflöde av utländska,
mest västerländska fonogram, som förutom den kommersiella spridningen
också når ut via TRT, t ex under programrubriken Hafi(Muzik ("lätt
musik").
Till sist skall frågan om de musikaliska produktionsfältens statusrelationer
beröras. Klart dominerande positioner torde intas av BSM- och
Arabeskf'ålten. BSM (den västerländska konstmusiken) utövar sitt inflytande
främst i kraft av sitt stora kulturellaoch sociala kapital; produktionsfältet
befinner sig ju "nära" den politiska makten, den är ett av kemalismens
ideologiska redskap. Beslut av kulturpolitisk natur har stor betydelse
för fördelningen av produktionsresurserna inom detta produktionsfält.
Arabesken dominerar snarare genom sitt ekonomiska kapital, och
kommersiella beslut är där avgörande, liksom inom ma.instrea.mpopulismen,
som dock möjligen befinner sig på ett statusmässigt mittfålt.
I en hög statu po ition, dock underordnad BSM, kan vi också placera
THM, som ju ock å har en stark koppling till den statsbärande ideologin.
TSM, den inhem ka konstmusiken, och i synnerhet Fastl, intar mer
underordnade, dominerade positioner (jag erinrar om att det här inte är
fråga om de en kilda agenternas sociala status). Dini musikisi, den islamiska
musikens produktionsfält, intar en ambivalent position i utkanten av
det totala musikfåltet. Tendensen till estetisk emancipation tyder dock på
en underordning under BSM; den västerländska konstmusikens musikdefinition
och framförandeformer tränger ju in även här.
56