II Spelplatserna
II Spelplatserna
II Spelplatserna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>II</strong> SPELPLATSERNA<br />
genom import. Några grupper och enskilda musiker spelade också in LPskivor<br />
(lshtar, Sameyda, Aytekin, &ivan).<br />
Migranterna från Turkiet har för sin musikkonsumtion givetvis inte<br />
enbart varit hänvisade till de musiker som är verksamma i Sverige. Man<br />
har köpt fonogram vid besöken i det gamla landet. Dessutom har sedan<br />
slutet av 70-talet funnits ett flertal firmor som importerat det senaste på<br />
fonogrammarknaden i Turkiet och angränsande länder.<br />
Det sena 80-talets musiksituation inom migrantsamhället skulle kunna<br />
sammanfattas på följande sätt:<br />
Musikverksamheten domineras av en liten grupp repertoarmässigt<br />
mångsidiga expressiva specialister (som troligen kan räknas på ena handens<br />
fingrar), vilka redan före migrationen varit erkändamusikutö vare. De<br />
arbetar inom hela det turkiska migrantsamhället och kan också sägas<br />
företräda detta musikaliskt, gentemot det omgivande svenska samhället.<br />
Kring dessa professionella musiker fylkas i växlande ensemblekonstellationer<br />
ett antal (omkring 20) kompetenta utövare för vilka musikverksamheten<br />
dock inte är den huvudsakliga förvärvskällan. Denna senare<br />
kategori är i högre utsträckning än de professionella hänvisade till publiken<br />
inom de egna etniska grupperna. Till dessa båda grupper, som tillsammans<br />
kan sägas utgöra "första generationens" musikmigranter, kommer så<br />
en "andra generation", dvs de yngre musikutövare som lärt sig spela i<br />
Sverige, t ex på de kurser där proffsen uppträtt som lärare. De musikaliska<br />
resurserna är huvudsakligen hämtade från bykulturen och THM-fältet,<br />
men inslag från TSM.fastl, arabesk och mainstreampopulism förekommer.<br />
Föreningarnas roll som arrangörer och initiativtagare på musikområdet<br />
tycks ha stagnerat under 80-talet. För de expressiva specialisterna är<br />
informella tillställningar som bröllop och omskärelsefester viktigare inkomstkällor.<br />
Vid dessa tillfällen dominerar musikens socialt reproduktiva<br />
funktion, medan det emblematiskt representativa och estradmässiga kommer<br />
i andra hand.<br />
En viss verksamhet med tillfälliga konsertturneer av populära artister<br />
från ursprungslandet förekommer dock, dels inom föreningarna, men också<br />
på rent kommersiell basis genom privata entreprenörer.<br />
Migrantsamhället står via medier (TV 42 , radio, fonogram, videogram)<br />
i ständig kontakt med den musikaliska utvecklingen i emigrationslandet.<br />
82<br />
42 Vissa av TRT:s sändningar kan sedan början av 1990-talet via satellit tas emot<br />
i Sverige. Dessutom sänder Sveriges Television då och då turkiska musikprogram<br />
inom programpunkten Mosaik.