II Spelplatserna
II Spelplatserna
II Spelplatserna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Il SPELPLATSERNA<br />
År 1960 fanns 168 turkiska medborgare i Sverige. Tjugofem år senare<br />
uppskattade invandrarverket gruppens storlek till omkring 20 000 (Svanberg<br />
1988). De enstaka människor med turkiska rötter som fram till 50talet<br />
letat sig till vårt land var ensamvandrare som ofta genom tillfälligheternas<br />
spel hamnat här i den nordliga periferin, men i böljan av 60-talet<br />
blev Sverige ett av mottagarländerna för den snabbt accelererande turkiska<br />
arbetskraftsutvandringen.:H<br />
Perioden av utpräglad arbetskraftsmigration, bl a karaktäriserad av<br />
ett stort inslag av ensamma män, som under långa perioder levde skilda<br />
från sina familjer, var relativt kort och varade fram till böljan av 70-talet.<br />
Den migration som sedan förekommit är till stor del en följd av familjeförsöljamas<br />
strävan att i Sverige återförena sina splittrade familjer. Det<br />
finns också ett inslag av politiska flyktingar undan det sena 70-talets<br />
politiska våld och militärkuppen 1980.<br />
Turkiets mosaikartade etniska mångfald avspeglas i högsta grad inom<br />
migrantsamhället. Enligt invandrarverkets uppskattningar är omkring<br />
9000 av de 20 000 turkiska medborgarna assyrier/syrianer och 3 000 kurder<br />
(Svanberg 1988).a 2 Endast ca 8 000 personer skulle alltså vara etniska<br />
turkar. Men inte heller denna grupp är etniskt homogen om man skrapar<br />
på nationalstatsideologins misstänkt blanka yta. Det torde nu stå klart att<br />
man inte kan tala om "turkiska invandrare" som någon enhetlig befolkningsgrupp.<br />
Människor som tillhör olika etniskt, socialt eller religiöst<br />
definierbara segment inom gruppen "turkiska medborgare bosatta i Sverige"<br />
har ofta mindre kontakt med varandra än med det omgivande svenska<br />
majoritetssamhället. De talar olika språk, tillhör olika religioner,ja deras<br />
egen upplevelse av den etniska identiteten utgår i stor utsträckning från<br />
kontrasten mot "de andra" inom det turkiska migrantsamhället: ''Vi är<br />
muslimer, de är kristna", "vi är kurder, men de är turkar" etc.<br />
När jag använder termen "det turkiska migrantsamhället" syftar jag<br />
alltså på en för de berörda människorna abstrakt och endast på administra-<br />
74<br />
31 Större delen (omkr 90%) av de turkiska utiandsarbetarna sökte sig till Tyskland,<br />
dvs den dåvarande Förbundsrepubliken inklusive Västberlin, där antalet turkiska<br />
medborgare vid slutet av 1980-talet beräknades till ca 1,4 miljoner.<br />
32 Etniciteten blir i många fall accentuerad efter migrationen, då den kan levas ut<br />
och demonstreras på ett annat sij.tt än i ursprungslandet, där den etniska<br />
komplexiteten officiellt fdrnekas. Ofta foreligger en valsituation: vilken etnicitet<br />
individen då väljer att deklarera sammanhänger med sociala strategier och med<br />
graden av anknytning tilllokalsamhället i det gamla hemlandet. Någon exakt<br />
indelning efter etnicitet av den från Turkiet invandrade befolkningsgruppen är<br />
därfor inte möjlig.<br />
Den assyrisk/syrianska invandringen, som till större delen skedde under en kort<br />
period på 1970-talet, är ett speciellt fenomen och utgör inte en del av den egentliga<br />
arbetskraft.smigrationen. Se härom Björklund 1981 och Hammarlund 1990.
Change language