Ladda hem (2 MB) - Länsstyrelserna

Nytt inom lantbruk och landsbygd i Norrbottens län och Västerbottens län
Skogsriket
- med värden för världen
Kallholmen
Nytillskott i
4 8 10
Farmy Fitness
på Di Ni farmen
ett bryggeri i tiden
äggbranschen
no 5:2012

NORRBRUK
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Landsbygdsenheten
Postadress: 971 86 Luleå
Tel: 0920-960 00 Fax: 0920-22 84 11
www.lanstyrelsen.se/norrbotten
Länsstyrelsen i Västerbottens län
Lantbruksenheten
Postadress: 901 86 Umeå
Tel: 090-10 70 00 Fax: 090-12 89 4
www.lanstyrelsen.se/vasterbotten
Ansvarig utgivare: Sven Lingegård
I redaktionen: Personal från Länsstyrelserna
i Norr- och Västerbotten
Tryck: TMG Tabergs
Papper: Tom&Otto silk 130 g
Grafisk form: TR
Omslagsbild: Arbete i skogen, för
kvinnor och män!
Foto: Jan Lindmark
Upplaga: 5700
ISSN: 1234-4567
För prenumeration kontakta
sara.borgstrom@lansstyrelsen.se
3
4
6
8
10
12
13
14
Maten och språket
Farmy Fitness
Skogsriket
Kallholmens bryggeri
Klöverbergsgården
Läkemedelsanvändning på gård
Gummispalt
Kurser
FRÅN REDAKTIONEN
Vatten, vatten, bara
vanligt vatten……
Som det har regnat!
Vatten, vatten, bara vanligt vatten…… Som det har regnat! Året
måste gå till historien som en av de våtaste och kallaste på länge. För
många av regionens lantbrukare har det varit väldigt besvärligt. Vårbruket
spolierades av stora regnmängder, sådden försendades eller i
värsta fall förhindrades på grund av blöta marker. Kyla och ostadigt
väder störde skörden som ändå blev hygglig på
många håll. Sedan har det regnat igen så att både
Vädrets
makter
är såklart
omöjliga att
påverka
sena vallskördar och spannmålsskörden har varit
problematisk. Vädrets makter är såklart omöjliga
att påverka, men ibland har vi god lust!
Vi gläder oss i alla fall åt att se hur många företag
startar, satsar och utvecklas. Det nuvarande landsbygdsprogrammet
löper ut nästa årsskifte och det
börjar märkas i budgeten. Länsstyrelsen tvingas
i allt högre utsträckning prioritera både mellan
och inom ansökningar som kommer in gällande
exempelvis investeringar. Det är därför en god idé
att kontakta länsstyrelsen för att höra hur det ligger till när man planerar
sin satsning. När det nya landsbygdsprogrammet kommer år
2014 så får vi förhoppningsvis nya, friska pengar att satsa i lantbruk
och landsbygd.
Med förhoppning om en vinter med lagom mycket snö och minusgrader
och lite eller ingen blåst!
Sara Borgström

Yurub Shaqlane, Dek Abdi Gure och Hillevi Wanhatalo
Maten-
en praktisk väg
till språket och
kunskapen
text och foto: Irene Muskos, Tornedalens Folkhögskola
Att lära sig svenska genom matlagning har varit ett
mycket lyckat recept hos oss på Tornedalens Folkhögskola i
Övertorneå. En klass med nyanlända flyktingar har en dag
i veckan lagat och ätit många av våra vanligaste maträtter
som till exempel bruna bönor med fläsk, dopp i kopp,
köttbullar, pitepalt och Janssons frestelse.
Matlagningen har knutit an till högtider
under året och traditionerna kring dem.
Varje matlagningsdag har avslutats med
efterrätt eller gofika. Kursdeltagarna är
nöjda och intygar att de lärt sig mycket
svenska medan de skrivit inköpslistor,
gått och handlat, läst recept och sedan
skurit, vispat, rört, hackat, stekt, kokat,
dukat och ätit. Vad som döljer sig i påsar,
burkar och paket i livsmedelsaffärerna
har man också snabbt lärt sig liksom
namnen på alla köksredskap. Inte minst
har man lärt sig hur en spis fungerar
vilket inte är helt enkelt för en som tillbringat
många år i flyktingläger. Samvaron
vid måltiderna har naturligtvis också
varit utvecklande för språkinlärningen
och vi har alla fått ta del av matkulturer
och traditioner från deltagarnas olika
hemländer. Vid skolavslutningen lagades
till exempel thailändsk, burmesisk, somalisk
och svensk mat som sedan hela
skolan bjöds på.
Matlagningen med våra
nyanlända flyktingar
har varit en del i projektet
”Maten - den praktiska
vägen till språket
och kunskapen”.
Flera andra aktiviteter har anordats under
projekttiden och alla skolans elever
har varit delaktiga i någon aktivitet.
Under temaveckan ”Skogens skafferi”
plockades och tillagades bär och svamp.
Den smörstekta smörsoppen blev en
favorit hos många liksom den vackert
rosafärgade klappgröten.
Den allmänna linjen med individuell
inriktning har haft som sin uppgift att
jobba med prisjämförelser och vardagsmatlagning,
en mycket viktig kunskap
inför framtiden.
Fiskeguidernas storköksmatlagning med
vilt och fisk avslutades med en middag
där råvaror från trakten såsom renstek,
röding och hjortron hade använts.
Smaka på det du! Renstek, röding och
hjortron!
Projektet och vårt praktiska arbetssätt
har lett till att vi med Arbetsförmedlingen
och Övertorneå kommun kommit
överens om att även i fortsättningen
ha undervisning hos oss på halvtid för
nyanlända flyktingar. Ett mycket lyckat
projekt alltså!
3

4
(F)army fitness
på Di Ni farmen
Text: Åsa Jonsson, länsstyrelsen, Foto: Åsa Jonsson och Sara Borgström
En solig septemberdag beger vi oss iväg för att prova på
något som kallas farmy fitness. Drygt tre mil från Piteå på
väg mot Älvsbyn svänger vi i Sikfors av mot Skomanstjälen.
Efter någon kilometer öppnar skogen upp sig till odlingslandskap
och nästan längst bort ligger Dick och Nina Olofssons
lantgård, Di Ni farmen.
FAKTA
Army Fitness:
Träningsform som går ut på funktionell träning utomhus i
militärisk anda som anpassats till civilister.
Träningsformen sker alltid med utbildad instruktör
Passen är alltid utomhus och vissa är mer inriktade på
kondition medan andra bygger på styrka
Naturen är tillgången
Dagens mission är att göra ett så kallat
farmy fitness pass med Nina. Vi har alla
checkat av att äta ordentligt och klä oss
i oömma kläder, kängor och handskar.
-Träningsformen går ut på funktionell
träning utomhus i militärisk anda som
anpassats till civilister, säger Nina. Innan
passet börjar beskriver Nina hur vi ska
ställa upp på linje, det vill säga armslängds
avstånd på led för att invänta instruktioner.
Vi får även prova på kolonn, vilket
är ett led efter varandra. Formationen
Gruppträning där inte bara den egna mentala styrkan
utvecklas utan även gruppdynamiken är påtagligt viktig
för alla.
Träningen kräver hårt arbete, fokus och engagemang och
ger tillbaka mycket goda resultat.
Hillevi Wahl skriver i sin bok ”
Extremt kul” om den här sortens träning, vilken skillnad
den gör, myterna och hur roligt det är.

ska upprätthållas under passet om inte
andra kommandon eller stationsövningar
gäller. Ingen vattenflaska får tas med. I 75
minuter ska träningen pågå och nu bär det
av. På led värmer vi upp genom att sick
sacka längs efter ett dike. Ut på en tidigare
skördad vall tränar vi balans och ökar på
flåset inför första stoppet. Nu ska vi i par
hoppa bock för att sedan krypa under vår
partner 10 gånger vardera. Eftersom alla
inte är klara samtidigt, får de som är snabbast
inta den ”aktiva vilan”, det är plankan
eller jägarställning. Dessa är mycket uthållighetskrävande
och bygger på bra andning
och envishet när de utförs både i väntan
och i samband med instruktioner för att
kroppen inte ska få vila.
Vidare bär det av in i skogen för att på valfritt
sätt få hela gruppen att ta sig över en
stor sten. Om man skulle ha gjort det själv
hade det varit både farligt och svårt. Som
laguppgift blir det däremot inte bara fokuserande,
det bygger på kommunikation för
att kunna hjälpa varandra. Vi får även göra
armhävningar mot ett nerfallet träd, hoppa
upp på ett högt avkapat träd, balanskrypning
på trädstammar, intervallträning med
skyddskommando ute på en åker, situps,
släpa traktordäck, backträning och att ta
sig förbi en hinderbana av uppradade stora
vita balar. Mjölksyran i både armar och
ben har sagt sitt några gånger under den
gångna timmen men frågan är väl vad är
känslan efter ett pass farmy fitness med
Nina Olofsson då?
”Riktigt roligt jobbigt men med en kvarlämnad
energikick i kroppen. Vetskapen att
jag klarade det, ett riktigt tufft träningspass
och en taggad känsla att göra det någon fler
gång”.
När Nina säger att hon brinner för farmy
fitness och att hon gillar att hålla igång
råder det inga tvivel om det. Det märks
genom ett pedagogsikt instruktörsätt och
alla de variationer på övningar som hon
nyttjar gården till.
Gården är en enorm tillgång för den här
typen av träning och förutom planering
och strukturering av träningspassen
behövs det ibland lite extra inspiration för
att hitta på nya alternativ. Då säger Nina att
det är bara och gå ut och ”brainstorma” så
kommer det fram nya idéer. Dick brukar
få hjälpa till att fixa redskapen som ska
användas i passen.
Hittills har hon kört fyra omgångar. Passen
är en gång i veckan, i nio veckor och det
ingår fystest vid start och i slut på omgången.
Passen är 75 minuter och gruppen
kan vara blandad. Man måste däremot se
utifrån varje individ vad som är utmaningen,
säger Nina. Kommandot att ta sig till en
plats i eget tempo tillmötesgår både de som
är vältränade samt glada motionärer. Nina
säger också att även om passen bara är en
gång i veckan så vill hon peppa och ge tips
för att det här är en träning som man kan
ta med sig hem också.
När vintern kommer fortsätter Nina med
gympa och zumbagrupper i Sikfors och när
våren kommer fortsätter farmy fitness igen.
-Förhoppningen är att det ska vara en del i
företagets bärande verksamhet, säger Nina.
Di Ni farmen är idag ett levande landsbygdsföretag
som erbjuder flera tjänster.
I juni 2010 slutade de med mjölkor för
att övergå till en satsning på kvighotell.
Lagården och den tidigare ladan har byggts
till flera sektioner för att kunna ta emot allt
från kvigkalvar till unga kvigor. De yngsta
har tillgång till kalvamma, fullodersystem
och får gå inomhus. Dick och Nina vill
erbjuda en helhetslösning till de som vill
hyra in sina kvigor tills de är kalvfärdiga.
Nina poängterar hur viktigt det är att föda
upp hälsosamma kor så att de kan finnas
kvar i produktionen länge. Allt från bra
foder, tillsyn och semin ingår i hotellet.
Idag har de relativt fullt men önskar att det
kommer fler kvigkalvar. De har plats för
150 stycken djur totalt.
Dick och Nina erbjuder också boende i
den restaurerade bagarstugan, så att de
som vill kan uppleva livet på lantgård. De
har entreprenad inom lantbrukstjänster
såsom rundbalning, slåtter och tröskning.
Finns förfrågningar på evenemang eller
aktiviteter finns möjlighet till att uppfylla
det också.
Nina har med stöd av landsbygdsprogrammet
utbildat sig till licensierad instruktör
via Army Fitness. Vi önskar Nina lycka till
i framtiden med sin nya satsning!
www.di-nifarmen.se
Nya medarbetare på länsstyrelsen i Norrbotten
Jenny Hellman arbetar med servicefrågor, till exempel stöd till
kom-mersiell service, innovativa servicelösningar, Regionala
Serviceprogrammet, med mera. Hon kommer även att hantera
andra projektstöd.
Jonas Larsson arbetar med företagsstöd inom landsbygdsprogrammet,
framför allt till företag som inte tillhör de gröna näringarna utan
”vanliga” landsbygdsföretag.
Jenny Hellman når du på: jenny.hellman@lansstyrelsen.se, 0920-962 71
Jonas Larsson når du på: jonas.larsson@lansstyrelsen.se, 0920-962 34
5

6
”Väx med skogen” populärt
stöd till företagare
Text: Cecilia Spansk, Skogsstyrelsen foto: Jan Lindmark
Har du ett företag som har koppling till skogen? Eller
tänker du starta ett? Då kan stödet ”Väx med skogen” vara
intressant för dig. Sök stödet senast 1 december.
Sverige ska bli ännu bättre på att ta till
vara skogens alla värden, från naturupplevelser
till produktion, innovation och
nya produkter. Skogen ska ge fler jobb
och stärka utvecklingen på landsbygden.
Det är målet med regeringens vision
Skogsriket
Skogsriket pågår under perioden 2012-
2015 och ska fungera som en övergrpande
ram där olika aktiviteter med bäring
på skog kan samlas. Basen är hållbart
brukande och de jämställda miljö- och
produktions-målen. Skogsriket består av
”Skogsriket – med värden för världen”.
För att ge extra stimulans, har det nya
stödet ”Väx med skogen” skapats. Stödet
vänder sig till små och mellanstora företag
som vill växa och som sysslar med
förädling och innovation eller upplevel-
fyra delar/grenar, som utgår från skogens
olika värden:
• Hållbart brukande
• Förädling och innovation
• Upplevelser och rekreation
• Sverige i världen
ser och rekreation med anknytning till
skog. Även du som inte har ett företag,
men vill starta ett inom dessa områden,
är välkommen att söka.
Skogsrikets utveckling och resultat kommer
att mätas i den s k skogsbarometern.
Barometern ska mäta såväl fakta, t ex export
och ökad produktivitet, som andra
viktiga värden, t ex ungas intresse för
skogliga jobb och ökad jämställdhet i
sektorn. Det län som har bäst utveckling
på skogsbarometern kommer att utses
till årets Skogsrike-län.
Läs mer på: www.regeringen.se/skogsriket

Under perioden 2012 – 2015 finns 10
miljoner kronor per år att söka från ”Väx
med skogen”. - Intresset från företagen
har varit stort. Fast stödet är så nytt,
har vi fått in många ansökningar med
kreativa idéer, säger Sofia Blomquist,
Skogsstyrelsen. Ansökningarna har hittills
varit ganska jämnt fördelade mellan
områdena förädling/innovation och
upplevelser/rekreation, något som Sofia
tycker är extra roligt.
- Det visar verkligen att skogen är en
resurs som på många olika sätt kan
skapa möjligheter för landsbygden
att växa.
Din ansökan ska ha nått Skogsstyrel-
sen senast den 1 december 2012, om
du vill försöka få del av 2013 års Väx
med skogenpengar. - Passa på att våga
testa den där idén du gått och burit på.
Väx tillsammans med skogen, slutar
Sofia Blomquist.
Nya medarbetare i Västerbotten
SÖK STÖD
Väx med skogen
• Du kan få stöd för åtgärder som
skapar förutsättningar för ekonomisk
tillväxt inom förädling och innova-
tion eller för upplevelser och rekrea-
tion med anknytning till skog.
• Mikroföretag, små eller mellanstora
företag kan söka.. Även organisatio-
ner eller föreningar som bedriver
någon form av ekonomisk verksam-
het kan söka.
• Du kan få stöd för upp till 100 % av
dina godkända kostnader. Storleken
på stödet avgörs av vad du ska göra
och hur väl det stämmer med stödets
mål och syfte.
• Du kan ansöka om lägst 30 000
kronor. Pengarna betalas ut när
stödet beviljas.
• Du måste söka pengar och få beslut
om stöd innan du börjar göra något.
• Du söker stödet hos Skogsstyrelsen.
• Blankett finns på www.skogsstyrel -
sen.se/vaxmedskogen Där hittar du
även mer information om ”Väx med
skogen”. Du kan också kontakta Sofia
Blomquist, Skogsstyrelsen,
tel 090 15 83 16.
Stefan Nyström
Stefan arbetar sedan september som handläggare och arbetar med granskning
av ansökningar om utbetalning av stöd inom framförallt Leader. Stefan kommer
närmast från Piteå kommun där han bland annat arbetat som projektekonom.
Susanne Andersson
Susanne arbetar sedan i mars som handläggare, med granskning av ansökningar
om utbetalning av stöd inom Leader och projekt i axel 3. Susanne har bland annat
tidigare arbetat med uppgiftsregistrering av data inom Norra Perifiriprogrammet
(NPP) på Länsstyrelsen i Västerbotten.
Stöd till träförädling
Som en förstärkning av satsningen
på Skogsriket har länsstyrelserna
nu möjlighet att via Landsbygdsprogrammet
bevilja stöd till företag
som vill satsa på träförädling. Det
kan handla om att utveckla företaget
till att även till exempel hyvla virket
men också handla om att hitta en
marknad för en ny produkt.
För mer information kan du ta
kontakt med:
Jonas Larsson
Länsstyrelsen i Norrbotten, 0920-96234
jonas.larsson@lansstyrelsen.se
Per-Ola Johansson
Länsstyrelsen i Västerbotten, 090-107249
per-ola.johansson@lansstyrelsen.se
7

Kallholmen det första
mikrobryggeriet i
nordligaste Sverige
8
Det fanns en tid då några få bryggerier dominerade ölscenen i Sverige med ljus lager. I
mitten av 90-talet startade några mindre mikrobryggerier sin verksamhet i landet. Trenden
kommer som vanligt från USA och England. Ett mikrobryggeri är ett lokalt bryggeri som vid
öltillverkningen använder hantverksmässiga metoder baserade på de klassiska ingredienserna
specialrostat malt, humle och jäst.
Text och foto: Per-Göran Persson, länsstyrelsen
Sagan om Kallholmen började med att
de två kompisarna Per Lundmark och
Michael Lundqvist satt och spånade
om de inte skulle starta ett mikrobryggeri.
De har sen tidigare ett tillstånd att
importera öl från utlandet så de behövde
inte söka ett nytt tillstånd för att tillverka
öl i Sverige. Det är en av olika lättnader
som införts av regeringen för att Sverige
ska bli det nya matlandet. De åkte på en
öl- och whiskeymässa i Stockholm och
träffade där en tjeckisk bryggeri-
ingenjör, Josef Krysl, som bjöd ner killarna
till Tjeckien. Per åkte ner till Josef
och fick vara med och lära sig praktiskt
och teoretisk hur man tillverkar tjeckiskt
öl. Sedan dess har Josef varit en mentor
för att bygga upp bryggeriet.
Jag träffar Per i de nya lokalerna i
båthamnen i Skelleftehamn en solig oktoberdag.
Kallholmens Maltbryggeri AB
bildades 2010 genom att Per tog kontakt
med 15 olika företagare i Skellefteåtrak-
ten som stoppade in pengar i aktiekapital.
De hade då redan börjat med att
sälja ett tjeckiskt producerat öl som
man tappade upp på egna flaskor och
försäljningen gick bra. Man sökte sedan
förädlingsstöd av Länsstyrelsen för inköp
av teknisk utrustning och placerade
dessa i hyrda lokaler båthamnen.

Mikrobryggeri är ett hantverk
Bryggeritekniken bygger på kornmalt
från Tjeckien med tillsats av humle och
jäst, ölet varken filtreras eller pastöriseras.
En bryggardag tar ungefär 10 timmar!
Tillverkningen börjar med att man
krossar maltkornet, mäskar det i pannan
och värmer upp det till 64⁰C och låter
det stanna en viss tid. Sedan delar man
på satsen som oftast är på 500 liter då
hälften får ligga och vila i filtreringspannan
och resten kokas upp till 96⁰C.
Sedan blandar man allt igen och filtrerar
bort maltkornet, temperaturen är då
74⁰C. Efter filtreringen kokas vörten i ca
1,5 timme, under tiden tillsätts humle.
Om det är ölsorten ale som ska tillverkas
jäser ölet i de öppna jäskaren i 22
⁰C (överjäst), om det är lageröl, eller
med ett annat namn pilsner, som ska
tillverkas (underjäst) i 10⁰C. Kallholmen
använder öppna jäskar och jäsningen tar
6 till 7 dagar för alen och 10 till 12 dagar
för lager. I de öppna jäskaren tar Per bort
jästen för
hand för
utökat
sortimentet
med nya
produkter
att sedan
återanvända
den mellan
15-20
gånger.
Ölet
pumpas
sedan
över till lagertankarna som har en storlek
på 1000 liter och alen ligger där i 3-4
veckor och lagerölen 5 – 6 veckor. Sedan
buteljeras ölet. Buteljeringen sker ännu
för hand. Alkoholhalten blir för lagerölet
ca 4,7 % och för alen 5,3 %.
Olika försäljningskanaler
De säljer sitt öl på Systembolagen i Skellefteå
och Robertsfors, det kan beställas
vid övriga försäljningsställen. Det säljs
Visste du..
Till 1000 liter öl går
det åt:
• 200 kg maltkorn
(julöl 220 kg)
• 3 kg humle
• Ca 8 liter jäst
även till olika restauranger i Skellefteå,
Umeå, Luleå, många andra norrlandsstäder
samt i Stockholm. De har i år utökat
sortimentet med nya produkter som ett
julöl samt IPA som är en engelsk typ av
öl som är lite beskare med mer humle
som ger en längre hållbarhet. Kallholmens
bryggeri erbjuder företag och
övriga intresserade bryggerivisningar i
samarbete med Kallholmens Restaurang
& Pub. Ölvisningen tar ungefär 1,5
timme och avslutas med mat i restaurangen.
– Jag är långt ifrån fullärd och eftersom
det är ett hantverk så har jag gjort många
misstag men jag har lärt mig mycket på
det första året som vi har hållit på med
egenbryggd öl, säger Per. Det är svårt att
ta sig in på marknaden och de etablerade
krogarna har byggt upp sin hantering
på fatöl i kran. Vi är också lite dyrare på
grund av små volymer. Mikrobryggeriernas
överlevnad hänger mycket på om
man lyckas med de nya smakerna.
– Vi har nu 1,5-2 % av marknaden och
antalet mikrobryggerier i Sverige är
minst 30 st och vi är i ökande.
Framtiden ser ljus ut
En ny ansökan om förädlingsstöd har
lämnats in till Länsstyrelsen då man
planerar att öka kapaciteten till 100 000
liter genom att installera nya lagertankar
med mera. – Vi har säkrat upp att vi kan
utöka och leverera de volymer som efterfrågas,
berättar Per. - Om jag funderar
på framtiden så kommer företaget att
investera mera, för att få upp volymerna
till 200 000 liter säger Per. - Vi vill
också automatisera buteljeringen för att
undvika eventuella kontramineringar
i flaskorna. De fyllda flaskorna måste
hela tiden förvaras kallt och hygienen är
mycket viktig och vi försöker hela tiden
förfina processen så att vi kan förhindra
till exempel feljäsningar. - Vi ser positivt
på framtiden för det lokalproducerade
ölet och för företaget, avslutar Per.
Vi kan bara önska lycka till då länet behöver
många flera livsmedelsförädlande
företag!
www.maltbryggeriet.se
9

10
Klöverbergsgården
– nytillskott i äggbranschen
Text och foto: Sara Borgström, länsstyrelsen
Vägen vindlar sig uppför
Klöverberget, branta marker
sträcker sig ner mot Klövertjärn.
Vi är på väg till regionens
nyaste äggproducent
– Viktor Boman och
Klöverbergsgården AB.
Anläggningen som bara nätt
och jämnt kan kallas klar ligger
vackert uppe på berget
med utsikt vida omkring.
- Faktiskt är denna plats bara ett stenkast
ifrån den äggproduktionsanläggning
som mina farföräldrar drev på 1980-talet
berättar Viktor Boman, VD för Klöverbergsgården.
Inte bara farföräldrarna
utan flera andra i släkten har också haft
äggproduktion, då med burhöns. På den
tiden fanns många små producenter och
totalt fanns 100 000 höns i länet, idag
är siffran endast 40 000 fördelat på två
producenter.
Tanken att börja med ägg har funnits hos
Viktor i många år, processen har varit
lång och vindlande och han ser nästan
lite förvånad ut över att det nu faktiskt
FAKTA
Bara i Norrbotten säljs 150 000 ägg per dag.
Totalt produceras endast 15% av
dagsbehovet i länet.
Frigående höns har tillgång till mat, vatten
och sittpinnar. De lägger sina ägg i reden,
golvet är strötäckt. Man får ha mellan 7-9
hönor per m 2 i så kallade flervåningssystem
kan man ha upp till 20 höns per m 2 .
är verklighet. Bygget startade för ett år
sedan och idag är anläggningen på plats
och produktionen igång. Klöverbergsgården
AB är ett familjeföretag och såväl
Viktor som hans bror Anton och deras
föräldrar, Erling och Birgitta, jobbar i
företaget. Därutöver finns ytterligare
tre anställda samt extrapersonal för till
exempel packning av äggen under helger.
Omsättningen ligger i dagsläget på 12
miljoner.
Två stallar med totalt 30 000 frigående,
vita Lohman-höns står klara och man
levererar äggen till COOP. Anläggningen
omfattar både produktion och packeri,
Burhöns sitter i burar, men har också
tillgång till mat, vatten och sittpinnar. Varje
bur kan innehålla 16 hönor. Varje höna ska
ha minst 0,06 m 2 (Det är ungefär lika stor
plats som ett A4-ark).
Ekologiska höns är frigående och har
möjlighet till utevistelse på marker där det
finns växtlighet, alltså inte bara rastgårdar.
Dom äter också ekologiskt foder som helt
eller delvis produceras på den egna gården.
vilket gör att äggen når kunden väldigt
snabbt. Det blir dessutom färre skadade
ägg och totalt sett bättre hållbarhet på
produkten. Varje dag mellan klockan 8
och 11 så packas dagens lagda ägg. Då är
det full fart för fyra personer som ser till
att ägg kommer i kartonger av olika storlek,
sätts på pall för vidare transport och
lagras i kylrummet. Två gånger i veckan
kommer sedan Bilfrakt och hämtar ägggen
för distribution ut i ett 30-tal butiker.
Viktor är mycket nöjd med samarbetet
med COOP och där är man glada över
en lokal producent. Kunderna verkar
dessutom nöjda med produkten och det
Ägg är ett relativt klimatsmart livsmedel.
Sammanlagt bidrar ett kilo ägg med
klimatgaser motsvarande 1,6 kilo koldioxid
(koldioxidekvivalenter). Motsvarande siffra
för kyckling är 1, 5 kilo. För griskött är
siffran 4,3 kilo och för nötkött runt 15 kilo
koldioxid per kilo kött.
I Sverige äter vi knappt 200 ägg per person
och år, om man räknar in ägg som ingår i
färdiga produkter. Snittet i EU ligger på lite
drygt 200 ägg.

är ju det viktigaste. Kartongerna från
Klöverbergsgården är lätta att känna
igen då färgen och designen skiljer sig
från konkurrenternas. – Den är lite retro,
men den är jättefin tycker jag, säger
Viktor och visar kartongerna.
Den som inte besökt ett hönseri har säkert
sina föreställningar om hur det ska
vara där inne. Så även denna reporter
som håller sig med några hobbyhöns. Vi
får kika in hos en av grupperna där ungefär
7500 hönor finns. Det är ljust och
fräscht och hönorna myllrar omkring.
De går fritt och har tillgång till sittpinnar,
sandbad, foder och avskilda reden
där de lägger äggen. Hönorna är rena
och ser pigga ut. De kluckar som hönor
brukar och kommer nyfiket fram för att
studera fotografen. I hönseriet finns en
dygnsrytm som styrs av belysning och
ljusinsläpp i väggarna. Det blir gryning,
dag, skymning och natt i den stora anläggningen
vilket är viktigt för hönsen.
Klöverbergsgården får hönorna då de
är 15 veckor från en leverantör i södra
Sverige. Efter ungefär en månad börjar
de lägga ägg. Då är det arbetsintensivt
under några veckor innan alla höns lärt
sig lägga sina ägg i värpredena och inte
på golvet.
– Då i
Äggen når
kunden
väldigt
snabbt
början ligger
ungefär
500 ägg
på golvet
varje dag,
det tar
flera timmar
bara
att samla
in dem berättar Viktor. När inskolningsfasen
är över så är den dagliga skötseln
av hönsen minimal. Man går igenom och
kollar hönorna dagligen, men annars är
det främst hanteringen av ägg som tar
tid och är arbetsintensivt. Allt är dessutom
datoriserat idag och Viktor kan via
sin iPhone kontrollera temperatur hos
Äggvita utgör två tredjedelar av massan
hos ett hönsägg, och innehåller mycket
protein. Vitan är olika tjock i olika delar av
ägget och är tjockast i äggsnoddarna som
hjälper till att hålla gulan på plats.
Gulan innehåller mindre vatten men desto
mer fett, cirka 33 procent, och även en del
protein och mineralämnen, den är mycket
näringsrik. Äggulan är det egentliga ägget
och det är där den befruktade cellen växer
till för att bli en kyckling.
hönorna, fodermängder, ventilation och
produktion av ägg.
Efter ungefär ett års produktion byter
man ut hönorna, anledningen är dels att
de värper färre ägg, men också att äggen
ökar i storlek samtidigt som skaltjockleken
minskar. Hela stallet töms och
desinficeras. De gamla hönorna avlivas
och bränns i en förbränningsanläggning
som också finns vid gården. – Tyvärr
finns ingen möjlighet att ta reda på hönsen
och nyttja dem för något i dagsläget
berättar Viktor. - Vi har fört diskussioner
om hundmatstillverkning, men vi får se
i framtiden.
Den förbränningsanläggning som används
för destruktion av hönsen någon
gång per år kommer dock inte att stå
obrukad resten av tiden. Man kommer
att bedriva kremering av såväl sällskapsdjur
som hästar! Den som är intresserad
kommer alltså att kunna få sin vän kre-
merad, antingen separat eller gemensamt.
Den som väljer separat kremering
kommer att kunna få en urna med askan
att begrava hemma. Klöverbergsgården
är den enda anläggningen norr om
Uppsala där det är möjligt att kremera
hästar! Den som är intresserad av detta
är välkommen att höra av sig till Viktor,
eller till Kerstin Kemlén 070-2543261.
Vad framtiden bär i sitt sköte är ännu
inte helt säkert. Först vill man komma
igång ordentligt, färdigställa alla byggnationer
och landa i produktionen man
har. För säkerhets skull har man dock
förberett plats för ytterligare ett stall, den
dag man bestämmer sig för att utöka.
www.kloverbergsgarden.se
VD: Viktor Boman,
0920-12903
info@kloverbergsgarden.se
11

12
Kontroll av läkemedel
Verksamma läkemedel är
viktiga för att förebygga
och behandla sjukdomar
hos både folk och fä.
Användning av läkemedel
berör förutom djurs
och människor hälsa
även djurskydd, smittskydd
och livsmedelssäkerhet.
Kontroll av läkemedel på gård är ett
av många kontrollområden vi har på
länsstyrelsen. Kontroll utförs i syfte att
säkerställa att läkemedel används säkert
och i vissa fall begränsat eller inte alls.
Både djurhållaren och den förskrivande
veterinären är ansvariga för att läkemedelshantering
på gårdsnivå sker på ett
bra sätt.
Vid kontroll på gårdsnivå görs en
genomgång av dokumentationen, till
exempel behandlingsjournaler och
förrättningsunderlag från veterinär. Vi
tittar även på vilka preparat som finns
på gården, hur läkemedel förvaras, hur
”skärande och stickande” hanteras (kanyler)
och vad man gör av läkemedelsrester
med mera. Vissa av kontrollpunkterna
utgör tvärvillkor.
Om djur skadas eller blir sjuka är det
viktigt att rådgöra med veterinär. Om
behandling påbörjas innan veterinären
undersökt djuret, kan det blir svårare
att sedan ställa diagnos. Det kan även
Enklare och snabbare
med e-tjänster
bli svårare att tolka eventuella provsvar.
Det kan till och med betyda att djurets
tillfrisknande försenas eller helt uteblir.
Vid villkorad läkemedelsanvändning
har djurhållaren efter utbildning fått
Länsstyrelsen har utvecklat e-tjänster
för några ärendetyper så du kan ansöka
direkt utan blankett.
De typer av ärenden där vi erbjuder
e-tjänster är bland annat:
• Söka tillstånd att få gräva ner en död
häst.
• Anmäla att du vill slutbesiktiga ett
förprövat djurstall.
• Ansöka om tillstånd för verksamhet
med djur enligt 16 § djurskyddslagen.
förtroendet att själv behandla djuren i
besättningen vid vissa sjukdomstillstånd.
Den ansvariga veterinären kommer då
på regelbundna besök, och går igenom
utförda behandlingar och sjukdomsläget
i stort samt även djurskyddssituationen.
• Ansöka om veterinär vid offentlig
tävling med djur
• Ansöka om tillstånd för handel,
preparering eller förevisning av
vissa djur och växter.
En länk till e-tjänsterna hittar du på
Länsstyrelsens förstasida.
Support når du måndag till fredag mellan
klockan 8-16 på telefonnummer
010 – 22 30 303.

Från och med 1 augusti
2012 ska kalvar från 1
till 4 månaders ålder
som hålls i spaltboxar
hållas på spaltgolv
av gummi eller annat
eftergivligt material.
Text: Hanna Ljungberg
Länsstyrelsen i Västerbotten
Foto: Länsstyrelsen
Spaltboxar
Jordbruksverket har meddelat att det
enda kända material som betraktas som
eftergivligt i nuläget är gummi. Detta
innebär att kalvar från 1 till 4 månaders
ålder inte längre får hållas på betong-,
metall-, plast- eller träspalt. Ensamboxar
med helspaltgolv av trä eller plast är
alltså inte godkänt som underlag, utan
ska exempelvis förses med ströbädd eller
gummimatta.
Enligt Jordbruksverket är bakgrunden
till bestämmelsen att forskning visar
att nötkreatur väljer bort spaltgolv som
underlag att stå och att gå på samt som
liggunderlag. Till exempel görs fler läggnings-
och resningsförsök på spaltgolv
jämfört med gummigolvets hela, mjukare
och mindre hala underlag. Vidare
FAKTA
Ersättning för kastrering
av grisar
Den som har smågris eller slaktsvin
kan söka ersättning för vaccinering
eller kastreringskostnader. Syftet är att
förhindra att grisarna utvecklar galtlukt
och galtsmak i köttet. Kostnaderna ska
ha uppkommit efter 1 september 2012.
har djuren betydligt kortare liggtider på
hårda underlag jämfört med mjuka underlag.
I övrigt visar praktiska erfarenheter
och studier att det av djurhälsoskäl
inte är lämpligt att hålla unga kalvar i
helspaltboxar av hårda material.
Betongspalt får dock användas för kalvar
äldre än fyra månader gamla, ungdjur
och vuxna tjurar i följande fall:
a) De var i bruk före 1 augusti 2007, eller
b) De ingår i ansökan om förprövning
som kommit in till länsstyrelsen före
den 1 april 2007 och godkänts av länsstyrelsen.
Läs mer om vilka kostnader, ersättningsnivåer
och villkor som gäller på jordbruksverkets
hemsida.
Extra djuromsorg
för suggor
Jordbruksverket har beslutat om ersättning
till extra djuromsorg för suggor.
Från och med januari 2012 kan den som
Alternativa lösningar
Den som efter den 1 augusti 2012 vill
behålla och använda sina befintliga spaltboxar
till sina kalvar kan exempelvis:
• Byta ut den icke godkända spalten
mot färdig gummiklädd spalt.
• Lägga in gummimatta på en del
av boxen. Om man lägger in
gummimatta i ena delen av
boxen ska man dock tänka på att
denna liggyta ska räcka till samt-
liga djur i boxen.
• Klä den befintliga betongspalten
med gummibeläggning.
har suggor och gyltor söka ersättning för
djuromsorg hos jordbruksverket. Syftet
är att förstärka arbetet med djurhälsa
och djuromsorg. För att få stödet måste
du ha ett åtagande och ansökan om utbetalning
ska göras varje år.
På jordbruksverkets hemsida finns mer
information om villkoren för stödet samt
anvisning, blankett och mall.
13

14
Energirådgivning
Kostnaden för energi, el och diesel går upp och ner
men prissänkningarna är tyvärr inte lika stora som
prishöjningarna. Under hösten kommer vi att jobba
med energirådgivning i grupp med två gemensamma
träffar och mellan dessa görs individuell rådgivning
på era gårdar till en kostnad av 1000 kr per gård.
Ingvar Persson 090-10 80 75 eller 070-620 89 85
Stig-Lennart Nilsson 090-10 80 51
Trimma ditt mjölkföretag
- planera framåt!
Inom projektet ”Mera mjölk i tankarna” har du möjlighet att:
Tvärvillkorsrådgivning
Mer era SAM-ansökningar följer ett antal tvärvillkor
som ska uppfyllas. Vid en tvärvillkorsrådgivning
går man igenom hela gården så att alla tvärvillkor
uppfylls allt i akt och mening att man ska slippa
avdrag vid en kontroll
Växtodling
Vill du bli mer oberoende av kraftfoderkostnader,
kostnader för handelsgödsel och öka andelen
närproducerat protein i din foderstat ska du ta
ett grepp om din växtodling. En genomgång av
växtodlingen med en växtodlingsplan är en bra
början dessutom har du dokumentationen klar
för din IP-Sigill eller KRAV-certifiering. Vi ger dig
verktygen att öka din lönsamhet i mjölk- och
köttproduktionen. Kontakta Ingvar Persson
• Boka en Helhetssyn/Gårdsdiagnos och ta tillsammans med en ekonom och en
produktionsrådgivare reda på hur lönsamheten i ditt företag kan förbättras ytterligare.
• Fundera tillsammans med en rådgivare på vilka olika alternativ som finns för företaget i
framtiden, genom att genomföra Framtidssamtal/Strategisk översyn.
Kostnaden för en Helhetssyn/Gårdsdiagnos är 3500 kr (inlandet 2000 kr) exkl moms.
Den omfattar16 rådgivnings-timmar. Framtidssamtalet/Strategisk översyn kostar 2000 kr
exkl moms och omfattar 8 rådgivningstimmar.
Ta kontakt med någon av oss:
LRF Konsult: Birgitta Falk, 0934 558 -22;birgitta.falk@konsult.lrf.se
Hushållningssällskapet Rådgivning Nord: Federico Cuellar, 073 -151 40 68
federico cuellar@hush.se
Växa Sverige: Lars Ericson, 070- 100 86 25; lars.ericson@vxa.se

Höstkurser!
Nystart av företag - att bli bonde
Inspirations- och informationsdag för dig som funderar på
att starta företag inom de gröna näringarna. 14 nov, Grans
och Öjebyn och 15 nov, Forslundagymnasiet, Umeå.
Spannmålsdagar. Tema: kalkning
21 november i Vännäs (dagtid) samt Burträsk (kväll),
18 november i Grans, Öjebyn, (dagtid).
Djurskötarutbildning - Pigor och drängar
22-23 november, Hotell Lappland, Lycksele.
Hästkompetens plus +
Ger dig inspiration att utveckla din verksamhet. Totalt 12
träffar under ett år, kursstart 23-24 november, Forslundagymnasiet,
Umeå.
Fårkurs - avelsvärdering och utfodring
Medverkan Birgit Fag. 23 november, Örnvik, Luleå, och
24 november, Forslundagymnasiet, Umeå.
Inte bara timmer! Utveckla din skogsgård
Inspirationsdag för trä- och entreprenadföretag. 24 november
Piteå havsbad.
Matslaget
Umnäs, Storuman, 24 november. Om närproducerad mat.
Möjligheter, hinder och behov, inspiration och diskussion.
Byggseminarium
Hur bör framtidens mjölkstall se ut? 27 november i Piteåområdet
och 28 november i Umeåområdet.
Kulturvårdande trädgårdsmiljöer på landsbygden
Tvådagarskurs, prel 28 nov, Umeå.
Djurhälsa och management i robotbesättningar
Ratta rätt i robot, 3-4 december i Vännäs, 5-6 dec i Piteå.
Växtodlingsplan på dator
Tvådagarskurs för att göra växtodlingsplan på dator.
Kursort, där deltagare finns. Planeras till nov-dec.
Ekologisk grönsaksodling
Om skadegörare i frilandsgrönsaker och ekologisk potatisodling.
Slutet av november, Lövånger.
Aktuellt inom växtodling
10 december, Skellefteå
Vardagsjuridik för gröna företag
Grundläggande kunskaper om juridiska frågeställningar,
11 december, Umeåområdet.
Klövhälsa i mjölkkobesättningar
Det senaste inom klövvården presenteras av Christer
Bergsten, SLU. 21 jan i Norrbotten, 22 jan i Västerbotten.
Anmälan och mer information om kurserna
Gröna Navet Västerbotten tel 090-16 41 83
Gröna Navet Norrbotten tel 0911-23 31 13
e-post gronanavet@umea.se.
www.gronanavet.se
Logotypen är ny.
Men uppdraget är
detsamma som 1814:
Kunskap för
Landets Framtid.
Individuell rådgivning – med fokus
på djurvälfärd, miljö och ekonomi.
Inom ramen för ovanstående projekt
kan vi med hjälp av EU-finansiering
erbjuda rådgivning till subventionerat
pris, både till redan etablerade företag
och nystartade företag.
Projektet riktar sig till lantbrukare med
produktionsdjur och växtodling.
Rådgivningen kan innebära såväl
produktionsrådgivning inom djurhållning
och växtodling som ekonomisk planering
och/eller utvärdering.
Vad kan vi göra för dig?
www.hush.se/nord | www.facebook.se/HSnord
15

NÄSTA NUMMER
Inför ansökan
om stöd 2013
För att du ska få dina stödpengar i tid är det viktigt
att du har gett Jordbruksverket rätt kontonummer.
Länsstyrelsen har inte längre möjlighet att lägga in nya
kontonummer, dom ska rapporteras direkt till Jordbruksverket.
Om du byter kontonummer, tänk på att höra av
dig till Jordbruksverket så fort som möjligt, så du inte
behöver vänta på pengar i onödan.
- nyheter och viktiga saker att tänka på
inom stöden till lantbruk och landsbygd
Byggnadsrådgivning i Norrbotten
Du som är intresserad av att restaurera gamla överloppsbyggnader
har nu möjlighet att få kostnadsfri
rådgivning av byggnadsantikvarien Erika Duvensjö.
Hon kommer ut till dig och ni kikar på byggnaden
tillsammans och diskuterar vad som behöver göras.
Du får även rådgivning om vilka stöd som kan vara
möjliga att söka för restaureringen. Du får sedan en
kort rådgivningsplan som kan vara till hjälp då du
genomför restaureringen.
Kontakta:
Erika Duvensjö 070-9670056
erika.duvensjo@lansstyrelsen.se
Kom ihåg att tala om ifall du byter kontonummer!
Om du har e-legitimation kan du själv ändra ditt kontonummer
på ”Mina sidor”.
Du kan också använda blanketten Anmälan – ändring av
kontonummer som du hittar på jordbruksverket.se. Kom
ihåg att skriva under blanketten som du skickar till Registerenheten,
Jordbruksverket, 551 82 Jönköping.