Programtidning Berwaldhallen September 2011 (pdf) - Sveriges Radio
Programtidning Berwaldhallen September 2011 (pdf) - Sveriges Radio
Programtidning Berwaldhallen September 2011 (pdf) - Sveriges Radio
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
8 Konsertprogram <strong>September</strong> 11/12<br />
Onsdag 14 september kl 18.00<br />
Torsdag 15 september kl 18.00<br />
mOzArTs<br />
ObOEKOnsErT<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Symfoniorkester<br />
Malin Broman konsertmästare<br />
François Leleux oboe och musikalisk<br />
ledning<br />
WOLFGANG AMADEUS MOZART (1756-1791)<br />
Uvertyr och fyra arior ur Don Giovanni i<br />
arrangemang för blåsoktett<br />
- Là ci darem la mano<br />
- Non mi dir, bell’idol mio<br />
- Deh, vieni alla finestra<br />
- Fin ch’han dal vino<br />
Oboekonsert C-dur K 314<br />
- Allegro aperto<br />
- Adagio non troppo<br />
- Rondo (Allegretto)<br />
FRANZ SCHUBERT (1797-1828)<br />
Symfoni nr 4 c-moll D 417, ”Den tragiska”<br />
- Adagio molto – Allegro vivace<br />
- Andante<br />
- Menuetto. Allegro vivace<br />
- Allegro<br />
Presentatör: Niklas Lindblad<br />
Konserten sänds i <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> P2 fre<br />
16/9 kl 19.30, repris sön 25/9 kl 21.30<br />
Ungefärlig konsertlängd: 1 tim 15 min<br />
Arrangemang för blåsare av partier ur<br />
Wolfgang Amadeus mozarts operor har<br />
stolta traditioner. Även han själv kämpade<br />
mot olika arrangörer om att hinna först med<br />
sådant, väl medveten om den kommersiella<br />
betydelsen. I just Don Giovanni, uruppförd i<br />
Prag 1787, citerar han i supéscenen Figaros<br />
bröllop och ett par samtida kollegers verk,<br />
då blåsoktetten som står för bordsmusiken<br />
underhåller den syndfulle huvudgestalten<br />
och hans betjänt. Här spelas uvertyren och<br />
fyra arior i arrangemang av böhmaren Josef<br />
Triebensee, oboist vid Mozarts framföranden<br />
av Trollflöjten i Wien 1791, med tiden Prago<br />
perans musikaliske ledare. Ariorna är i tur<br />
och ordning Don Giovannis försök att förföra<br />
bondflickan Zerlina, en sorgsen Donna<br />
Annas svar till den tröstande Don Ottavio,<br />
serenaden som ska tjusa Donna Elviras<br />
kammarjungfru, och slutligen ”champagnearian”,<br />
Don Giovannis uppmaning till<br />
Leporello att fixa ett party.<br />
Don Giovanni för blåsare, en återfunnen<br />
oboekonsert och Schuberts<br />
första symfoniska mästerverk<br />
01<br />
Dirigenten Bernhard Paumgartner gjorde ett<br />
hyfsat fynd i Mozarteums bibliotek i Salzburg<br />
1949. Bland handskrifter som tillhört Mozarts<br />
son dök en dittills försvunnen Oboekonsert<br />
i C-dur upp. Musiken var i och för sig känd,<br />
men som Flöjtkonsert nr 2. En rik holländare<br />
hade 1777 beställt och lovats några flöjtkonserter,<br />
men Mozart fick någon slags<br />
skrivkramp. Han löste delvis problemet<br />
genom att transkribera en tidigare oboekonsert,<br />
skriven för italienaren Giuseppe<br />
Ferlendi i Salzburgs hovkapell. Ett mycket<br />
charmerande verk, en tröst för oboisterna i<br />
deras sorg över att en planerad andra oboekonsert<br />
aldrig blev mer än ett fragment.<br />
Den tragiska? Det är inte helt klart varför<br />
den 19-årige Franz schubert skrev dit den<br />
titeln på partituret till sin Symfoni nr 4 från<br />
1816 - den fanns inte där från början. Visst<br />
märks en viss tragisk resning i inledningen,<br />
kanske lite sorgmod på andra håll också,<br />
02<br />
01 <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s<br />
Symfoniorkester<br />
Foto Micke Grönberg /<br />
SR Foto<br />
02 François Leleux<br />
men knappast mer än hos de flesta av tidens<br />
symfoniska verk. Kanske speglar titeln bara<br />
allmänt en tonårig kompositörs strävan<br />
efter allvar, lika viktigt som drömsk längtan<br />
och ungdomligt framstormande. Här lyfter<br />
Schubert verkligen som symfoniker, stor utveckling<br />
har ägt rum sedan förstlingsverket i<br />
genren. En tonsättare med helt egen styrka,<br />
som inte slaviskt följer wienklassiska fotspår.<br />
En rätt stor amatörorkester som växt fram<br />
ur familjen Schuberts stråkkvartett (Franz<br />
med sin viola, bröderna Ignaz och Ferdinand<br />
på violin och fadern som cellist) uruppförde<br />
symfonierna nr 4, 5 och 6 i privata<br />
hem. Wienarna brast i förståelse för Franz<br />
geni - då det första offentliga framförandet<br />
av fyran ägde rum i Leipzig hade tonsättaren<br />
varit död i tjugoett år.<br />
Fransmannen François leleux studerade<br />
för Pierre Pierlot och Maurice Bourgue vid<br />
Pariskonservatoriet, där han antogs vid fjorton<br />
års ålder. Vid arton blev han solooboist på<br />
Parisoperan, tre år senare fick han samma<br />
jobb hos Bayerska <strong>Radio</strong>n i München.<br />
Numera ägnar han sig åt soloframträdanden,<br />
kammarmusik och musikalisk ledning av<br />
ensembler av varierande storlek. Sedan<br />
2003 är han också solooboist i Chamber<br />
Orchestra of Europe. Han har arbetat med<br />
dirigenter som Pierre Boulez, Mariss Jansons<br />
och Daniel Harding. ”A star act” skrev<br />
The Times om Leleux.<br />
Gunnar Lanzky-Otto