Läget i länet - Boverket

På kort sikt finns vissa möjligheter att genomföra bostadsprojekt trots brister
i trafiksystemet genom att man gör olika typer av undantag med hänvisning
till att trafikfrågorna antas att lösas på annat sätt inom några år. I vissa fall
kan dock åtgärder behöva genomföras för att förbättra trafiksäkerheten eller
kapaciteten innan bostadsbyggandet kan påbörjas. Sådana åtgärder är då ofta
en förutsättning för att detaljplanerna ska godkännas. Exempel på detta är
byggandet av trafiksäkra korsningar i Steningehöjden i Sigtuna och
Solhöjden i Botkyrka.
De riktigt stora effekterna av åtgärder i transportinfrastrukturen för regionens
framtida bostadsbyggande kommer framför allt på sikt. I överläggningar som
Länsstyrelsen hade med länets kommuner under 2002 framkom att det fanns
planer på att bygga drygt 50 000 nya lägenheter under perioden 2007–2011.
Av dessa bedömdes drygt 40 000 lägenheter ha direkta kopplingar till
investeringar i transportinfrastrukturen.
Foto: Henrik Weston / Länsstyrelsen i Stockholm.
Ny infrastruktur kan väsentligt avlasta hårt belastade vägar. Ett exempel är
Frestavägen i Sollentuna som får helt andra förhållanden när Norrortsleden
öppnas för trafik. Ny infrastruktur kan också avse tunnlar som förbättrar
miljön och som ökar mängden byggbar mark, exempelvis har Törnskogtunneln
på Norrortsleden möjliggjort en utbyggnad av Väsjöområdet i
Sollentuna med över 2 000 bostäder. Även Danvikslösen mellan Stockholm
och Nacka bygger på att en tunnel för vägen möjliggör nya bostadsområden.
Dessa investeringar är dock mycket kostsamma. Vid mer normala investeringsåtgärder
leder inte ny infrastruktur till lika väsentliga förbättringar av
miljön.
Det är önskvärt att skapa en sådan regional struktur som förespråkas i den
regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS, med hög
– 20 –