Läget i länet - Boverket

Därtill pågår diskussioner i Botkyrka, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla,
Norrtälje och Sollentuna om försäljning av lägenheter i de allmännyttiga
bostadsbestånden. Inga beslut är ännu fattade.
I hus som förvärvas av bostadsrättsföreningar finns ofta hushåll som
fortfarande hyr sin lägenhet. Stockholm gjorde 2005 en undersökning som
visar att många av de kvarvarande hyresgästerna i nybildade bostadsrättsföreningar
trivdes sämre än tidigare. Hyresgästföreningen uppger i april i år
att antalet hyresgäster i bostadsrättsföreningar är cirka 9 000 i länet.
I april lämnades ett betänkande från utredningen om allmännyttans villkor.
Utredningen presenterar två alternativa modeller för de kommunala
bostadsföretagen, en affärsmässig modell och en självkostnadsmodell. På
hyreslagstiftningens område föreslår utredningen bland annat att
bruksvärdesystemet ska finnas kvar, men bruksvärdesregeln ändras så att
förhållandet mellan utbud och efterfrågan beaktas i hyressättningen. Om
efterfrågan på hyresbostäder i ett visst geografiskt läge så påtagligt överstiger
utbudet att det krävs en kötid på flera år för att få en bostad, ska hyrorna
tillåtas stiga med maximalt fem procent per år. Den normerande roll som de
kommunala bostadsföretagens hyror har i dag vid prövning av hyror i det
privata bostadsbeståndet tas bort.
Det pågår en debatt om dessa frågor. Sveriges kommuner och landsting,
SKL, har presenterat ett alternativt förslag för allmännyttans framtida villkor
som utgår ifrån att de kommunala bostadsföretagen även framgent ska kunna
användas som ett redskap för kommunerna att fullgöra sitt
bostadsförsörjningsansvar.
Flyttkedjor
Varje år flyttar omkring 200 000 personer till en annan bostad i regionen.
Samtidigt flyttar cirka 80 000 in eller ut över länsgränsen. Flyttfrekvensen är
starkt kopplad till ålder och är högst i åldrarna 25-30 och lägst vid 50-års
ålder för att vid 75 års ålder återigen öka. Flyttningarna sker framförallt till
närområdet eller inom samma regiondel.
Det är intressant att studera flyttmönstrens betydelse för bostadsförsörjningen.
Det pågår en del forskning om rörligheten på bostadsmarknaden och
flyttströmmar bland annat för att se hur nyproducerade bostäder kan gynna
flest hushåll. Det finns olika uppfattningar om hur flyttkedjor ser ut och hur
långa de är. Små nyproducerade lägenheter visar sig ge korta kedjor, men de
kan vara viktiga för att bredda utbudet. Flyttkedjor som uppkommer genom
flyttar från småhus och bostadsrätt är oftast längre än flyttar från hyresrätt.
Det råder delade meningar om vilken nyproduktion som bäst gagnar
bostadsmarknaden. Ska det byggas små hyreslägenheter som vänder sig till
personer utan bostad, vilket oftast är ungdomar? Eller ska det byggas större
lägenheter som kan ge en längre flyttkedja som så småningom kan resultera i
att en mindre lägenhet bli ledig? Det bör samtidigt understrykas att
– 29 –