Lärande som text - Doria
Lärande som text - Doria
Lärande som text - Doria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
23<br />
Flyvbjerg (2000) ger uttryck för den ansatsen i det <strong>som</strong> han kallar konkret vetenskap<br />
eller progressiv fronesis. Det är enligt Flyvjberg Foucaults utgångspunkt,<br />
att forskningsproblem samtidigt har både en konkret och en generell karaktär<br />
<strong>som</strong> formar den ansatsen<br />
Enligt Fafner (1988, 8-9) bygger retoriken på principer: (1) en om människosyn<br />
och (2) en om en språksyn <strong>som</strong> vilar på densamma. Den tredje (3) principen<br />
handlar om trovärdighet. Det är en inbyggd förutsättning i språket samtidigt <strong>som</strong><br />
det skapas genom det. Principen lyfter fram en kunskapssyn (4) <strong>som</strong> för fram en<br />
princip där det inte är nog att veta, det behövs också att man kan. Det är en syn<br />
rörande kunskap i den handlande sfären. Den femte principen (5) lyfter fram<br />
muntligheten <strong>som</strong> en form av handlande.<br />
Det muntliga handlandet har, precis <strong>som</strong> det kroppsliga, en ”framsida”. Den är<br />
performativ, syns, hörs och känns i konkreta situationer. Jag riktar därför mitt<br />
retoriska kunskapssökande till ”actio” i en empirisk undran om transformation i<br />
lärande.<br />
Kunskap <strong>som</strong> formad verksamhet relaterar till kunskap <strong>som</strong> produkt och förståelse<br />
<strong>som</strong> producerande kunskap. Där kunskapsbegreppet direkt pekar på en kulturell<br />
överenskommelse (i det uttalade paradigmet) har ordet förståelse en hermeneutisk<br />
ådra. ”Läran om förståelse” implicerar en tolkningskomponent.<br />
Min forskarposition i den skärningspunkten leder mig in på två frågor inför<br />
forskningsprojektet:<br />
Vad är användbart?<br />
Vad är angeläget?<br />
Den första frågan uttrycker det pragmatiska utgångsläget. Den andra frågan för<br />
mig in på det humanvetenskapliga intresseområdet. Mening <strong>som</strong> den definieras<br />
och omprövas av människor är en central faktor i kunskapsbildande.<br />
Vad <strong>som</strong> är användbart i förenandet av synvinklar för att skapa en ändamålsenlig<br />
men icke-heltäckande analys är metaforernas funktion <strong>som</strong> retoriska, dubbelbottnade<br />
figurer.<br />
Retoriken <strong>som</strong> ”ny” disciplin utgår från detta bredare sanningsbegrepp. Gaonkar<br />
(1990) beskriver i sin översikt av den ”retoriska vändningen” i humanvetenskap<br />
retorikens uppgift <strong>som</strong> utforskande kunskapssökande <strong>som</strong> en väg bort från synen<br />
på retorik <strong>som</strong> ”bara retorik”. Han svarar på frågan vilken epistemisk funktion<br />
det retoriska greppet har genom att visualisera nyretoriken <strong>som</strong> en disciplin i en<br />
dubbel rörelse. En vertikal axel för disciplinen till dess rötter och en horisontell<br />
lägger den <strong>som</strong> en <strong>text</strong> vid sidan av närliggande discipliner.<br />
Den bilden aktualiserar en semiotisk visualisering <strong>som</strong> är användbar för studiens<br />
syfte att visa samband mellan olika kategorier av teser. Kjørup (1996) framhåller<br />
hur 1900-talet har varit strukturens århundrade, det synkrona betraktelsesättets.<br />
Det granskar skeenden utifrån strukturella villkor och vertikala indikatorer <strong>som</strong><br />
bryter berättelsens ström. De strukturella perspektiven har en systemisk bas <strong>som</strong>