Lärande som text - Doria

38
cifika (deduktivt) utan följer en abduktiv logik. I de senaste årtiondenas vetenskapliga
diskurs talar man ofta om teoriimpregnerade fakta. Peirce (1990) framhåller
den goda gissningen där kunskap bildas inom en redan existerande tankeram
och kallar detta för abduktion. Det centrala i abduktionen är en ledande
tanke. Min tankestruktur baserar sig på dubbelhet. Principen i perspektivbyte
mellan närläsning och distansläsning är att bryta en linje och konfrontera läsningarna.
Det är förenligt med den narrativ-semiotiska kunskapsformen och det pragmatiska
sanningsbegreppet. Jag kombinerar något av det öppna spelfältet i induktionen
och vissa förutbestämda premisser i deduktionen abduktivt då närmelsesätten
inte underställs varandra men förenas i perspektivet. Det övergripande
paradigmet från pragmatismen gör en sådan forskningslogik förhandlingslik.
Läsartsmötet är begreppsligt. Värdeladdade begrepp strukturerar seendet på förhand
i metaforer.
Enligt Peirce är människors erfarenheter logiska i sig, men att man skulle dra
generella slutsatser utgående från dessa erfarenheter är tvivelaktigt. Avsikten är
att komma åt den logik som framträder på praktisk nivå (Anttila 1996). Peirce
kritiserar deduktionen för att applicera en regel på ett enskilt fall för att uppnå ett
resultat. Med abduktion närmar vi oss sannolika förklaringar på fenomen
(Kjørup 1996). Det abduktiva kommer fram i ett samlande av ledtrådar, vilket
kan förliknas vid att väva ett nät för att utvidga och inte reducera ett fenomen
(Wolrath Söderberg 2003).
Pendlingen mellan teori och empiri förs i en diskussion om lärande och kunskap,
om synliggörande av lärande genom ord, bild och bildlikt språk, och om det
estetiska språkets relevans i detta synliggörande.
Dialogen distans - närläsning
Principen i den här studien är att det ena, inifrån såväl perspektivet såväl ska
särskiljas från det andra, perspektivet utifrån, som samt gå i dialog med detsamma.
Tankemodellen som kombinerar ett strukturellt, synkront tänkande med ett narrativt,
diakront grepp erbjuder en mötesplats för den dialogen. Begreppet ”dechiffrement”
innebär att skapa förståelse både inifrån och utifrån, ett växelspel
mellan distans och närhet till forskningsobjektet. Jag ska med hjälp av Flyvbjerg
(2000) notera åtta punkter i den pendlingen.
1) En fenomenologisk start. Små frågor, tät beskrivning. Jag har förverkligat
en fallstudie och beskrivit texten tätt.
2) Fokus på praktisk aktivitet. Min ambition har varit att komma nära faktiska
skeenden som uppstår i lärohändelsen.
3) Fallstudier och exempel tas i bruk. Det har varit mitt tillvägagångssätt.
4) Det konkreta förstås inom en kontext. Den pragmatiska och sociokulturellt
förankrade syn på lärande bygger på detta.