Lärande som text - Doria

More documents

Recommendations

Info

42 som problemets kulturella ingång speglas teoretiskt. Lärohändelsen är ett begrepp som sammanför det konkreta i fallstudien och det abstrakta i den retoriska delstudien. Den referensram som jag presenterar i akt II bygger på de två ingångarna till situerat och kontextuellt lärande. Modellbygge av läsarter Kunskaps-och förståelseformer Lärohändelsen Figur 1. Forskningsdesign i föreliggande studie. Fallstudien som i regel är förknippad med en naturalistisk design och teorigenerering 15 kan i studien förliknas med en av retorikens troper, synekdoke, där del står för helhet. Fallstudien är en sådan trop, liksom exempel, vinjetter, fallbeskrivning vilket kan jämföras med den metodiska arsenal som kännetecknar det problembaserade lärandet. Inramning av lärande som händelse och händelseförlopp exemplifierar det situerade i lärande. 15 Se Sturman 1999, Cohen & Manion, 2000 Fallstudie
2. Narratio 43 To experiment is to make a foray into the unknown – it is something that can be charted only after the event. (James Roose-Evans) Jag vill lyfta fram en dramapedagogisk läsning av lärande för att exponera tecken (markörer) i lärande som dramapedagogiken öppnat mina ögon för, och för att läsningen baserar sig på ett tänkande och en vokabulär som är ändamålsenlig för att identifiera samband som inte är entydiga eller kausala. Estetisk rationalitet implicerar en spänning mellan form och innehåll som är betydelsefull i gestaltningen av forskningsproblemet. Ett tankemönster som jag förankrar i en diskurs, drama som förståelseform, opererar med kontraster som medel för att tydliggöra en dialog. Jag intresserar mig för begreppet ”form” som kan analyseras till sitt skelett (abstraheras inåt) och ”innehåll” som relateras till teman, budskap (utåt). Själva spänningen hålls uppe i ett betydelseskapande däremellan. Dialogbegreppet framstår i mellanrummet som en tredimensionell metafor. Det här kapitlet formar jag som en berättelse ur en av dramapedagogikens diskurser. Komponenter i tänkandet förankras och belyses men det är skäl att nämna att uppgiftens art, som den framkommit i det första kapitlet, gör det nödvändigt att begränsa mig till förförståelsen som jag inte utvecklar vidare. Dramapedagogiskt tänkande förläggs i mellanrummet mellan motstridiga diskurser. ”Teaterkonst” och ”pedagogik”, ”fackspecifikt material” och ”allmängiltigt material”, ”ämne” och ”metod” är exempel på debatt som var speciellt aktuell då det nordiska fältet utstakades under 1960-talet fram till 1990-talet. Sedan dess har en konceptualisering av dramapedagogiken ägt rum där dess karaktär som hybridgenre (med ett begrepp från Geertz 1980) har värdesatts. Jag har valt att inleda med korta nedslag i en dramapedagogisk tillbakablick, utgående från vald erfarenhet, av två skäl. Dels önskar jag belysa förankringen av begrepp i en viss jordmån, dels anger jag några etapper i en egen intrig där min röst (som ett eko av flera röster) lokaliserar ett utgångsläge för forskningsprojektet. Min utgångspunkt är betydligt smalare än de historiska översikterna som jag hänvisar till. 16 Det första avsnittet har inspirerats av Rasmusson (2000) som i sin avhandling om drama ”konst eller pedagogik” bygger på Foucaults diskursanalys. Grundtanken är att begrepp föds i erfarenhet och skapar diskurser. Det formas en inre förbindelse mellan ”praktik på fältet” och ”teori” som anknyter till förbindelsen mellan ett tänkande och en vokabulär. 16 En klassiker på dramapedagogikens historieskrivning, Braanaas bok från år 1985 (fjärde reviderade upplagan 1999) utgjorde den första stora översikten. Sedan dess har avhandlingar och publikationer fortsättningsvis utstakat fältet.
Page 1 and 2: Ellinor Silius-Ahonen Lärande som
Page 3: LÄRANDE SOM TEXT
Page 6 and 7: CIP Cataloguing in Publication Sili
Page 8 and 9: Abstract My presupposition, that le
Page 10 and 11: Jag vill rikta ett tack till Håkan
Page 12 and 13: Akt IV Argumentatio 163 6. Confirma
Page 14 and 15: 12 Förteckning över tabeller och
Page 17 and 18: 1. Exordium 15 Människan handlar f
Page 19 and 20: 17 mekanismer, är inte lösryckt f
Page 21 and 22: 19 Den lärande (figuren) i världe
Page 23 and 24: 21 I den ingår det dialogiska prag
Page 25 and 26: 23 Flyvbjerg (2000) ger uttryck fö
Page 27 and 28: 25 Wolrath Söderberg (2003) för f
Page 29 and 30: 27 Det som är dolt och som ska bel
Page 31 and 32: 29 Intersubjektiviteten utgår frå
Page 33 and 34: 31 Intresset för kunskapens och f
Page 35 and 36: 33 Ur den synvinkel som formats av
Page 37 and 38: 35 att använda ett ålderdomligt u
Page 39 and 40: 1.4 Metod 37 För att belysa kompon
Page 41 and 42: 39 5) Ett intresse för frågan ”
Page 43: 41 (1993) hänvisning till mythos (
Page 47 and 48: 45 ”Barns lek är också något m
Page 49 and 50: 47 läroplanen” och skolan som en
Page 51 and 52: 49 andra diskurser, i alternativ pe
Page 53 and 54: 51 Spolins dramasyn som sträckte s
Page 55 and 56: 53 som berörs är en introduktion
Page 57 and 58: 55 Den analytiska insiktsformen som
Page 59 and 60: 57 a priori rationalitetskritiska a
Page 61 and 62: 59 aktuell i lärande som en aktivi
Page 63 and 64: 61 som är bildkonstens och det poe
Page 65 and 66: 63 Metaforen är ett övergripande
Page 67 and 68: 65 Begrepp för distans i fallstudi
Page 69 and 70: 67 Turner (1982) framhåller hur re
Page 71 and 72: 69 ala och psykodynamiska sfären g
Page 73 and 74: Antaganden formulerade i rammodelle
Page 75: 73 Poetiskt har människans livsber
Page 79 and 80: 3. Partitio 77 Kunskap konstrueras
Page 81 and 82: 79 Lave (1996, 17-22) särskiljer u
Page 83 and 84: 81 gemensamt tänkande. Kan man sam
Page 85 and 86: 83 Deltagande i utbildning som yrke
Page 87 and 88: 85 handlandet. Det ställningstagan
Page 89 and 90: 87 Symbolisk kunskap finns förankr
Page 91 and 92: 89 andra ord: ethos) kan hon visa g
Page 93 and 94: 91 vad meningen är i denna kontext
Page 95 and 96:
93 utan att ifrågasätta upprepa o
Page 97 and 98:
95 En teoribildning som haft ett st
Page 99 and 100:
97 begrepp har sin konkreta måttst
Page 101 and 102:
99 som en utvidgning av kroppen. N
Page 103 and 104:
4. Elocutio 101 Analysis in this pa
Page 105 and 106:
103 van att göra det uppriktigt oc
Page 107 and 108:
105 ställs i relation till societa
Page 109 and 110:
107 och uppdelar tecken på transfo
Page 111 and 112:
109 Strukturell analys Den struktur
Page 113 and 114:
111 vid andra texter får en fiktiv
Page 115 and 116:
113 tetsaspekten i processer och f
Page 117 and 118:
115 Jag summerar upp giltigheten av
Page 119 and 120:
117 Vid diskussion med handledarna
Page 121:
119 Akt III Propositio Först när
Page 124 and 125:
122 Den retoriska situation, som et
Page 126 and 127:
Studerande 7 presenterar fakta om k
Page 128 and 129:
126 Tillfällets avslutning läser
Page 130 and 131:
Figur Figur 6. Metaforer i dialog.
Page 132 and 133:
130 Relationen mellan rum och figur
Page 134 and 135:
132 Det handlar om val. Det som utm
Page 136 and 137:
134 I det frågeformulär som delta
Page 138 and 139:
136 Temaanalys Målsättningen (i b
Page 140 and 141:
138 Relationen mellan fabel och fig
Page 142 and 143:
140 (2) Vardagsreflektion (3) Teore
Page 144 and 145:
så står det”, Studerande 1: ”
Page 146 and 147:
tavlan. Studerande 1 ger mig en sid
Page 148 and 149:
146 sig tillbaka vid replik för at
Page 150 and 151:
148 Relationen mellan fabel och tid
Page 152 and 153:
150 pojkvän...” Tolkningen bygge
Page 154 and 155:
152 avståndstagande till egna stä
Page 156 and 157:
154 handlingsdispositionen gäller
Page 158 and 159:
156 Improvisationen, uttryckt som e
Page 160 and 161:
158 befolkar vägkanten i sagor och
Page 162 and 163:
160 För den deltagande som inte ö
Page 164 and 165:
162 för lärande”). För den lä
Page 166 and 167:
164 Genom att särskilja lärande o
Page 168 and 169:
166 lärande handlingar. En kogniti
Page 170 and 171:
168 vid handen är det regelmässig
Page 172 and 173:
170 handlandet. (Arendt 1998). Den
Page 174 and 175:
172 fungera transcendentalt har let
Page 176 and 177:
174 Den nya teknologin i den digita
Page 178 and 179:
176 ken epistemisk kunskap fastslag
Page 180 and 181:
178 Barthes (1994) beskriver det my
Page 182 and 183:
180 Att förstå genom att förvan
Page 184 and 185:
182 andres. Jaget blir till i relat
Page 186 and 187:
184 Detta gäller också den enkla
Page 188 and 189:
186 Fantasi är betydelsefull i kun
Page 190 and 191:
188 deras begränsningar och förm
Page 192 and 193:
190 oss i utforskande handling. (Wo
Page 194 and 195:
192 att undersöka i relation till
Page 196 and 197:
194 distansering ser människan sam
Page 198 and 199:
196 Dialektiken i rörelsen kan fö
Page 201:
199 Akt V Peroratorio Därigenom ly
Page 204 and 205:
202 (4) Jag har argumenterat för a
Page 206 and 207:
204 Logos: Att lära är att gå ö
Page 208 and 209:
206 på tillgången till kunskap. U
Page 210 and 211:
208 och gör det konkret. Vid icke-
Page 212 and 213:
Figur 11. Transformationsrörelse (
Page 214 and 215:
212 till transformationens inre log
Page 216 and 217:
214 I olika rum är skilda lärofab
Page 218 and 219:
216 lan form och innehåll har jag
Page 220 and 221:
218 Rum Tid Glapp Kunskapsnarrativ:
Page 222 and 223:
RUM Form 220 STRUKTURELL Gränser D
Page 224 and 225:
222 redan uttalats i diskussionen l
Page 226 and 227:
224 händelsen), det som blir (när
Page 228 and 229:
Tabell 9. Trösklar mellan vokabul
Page 230 and 231:
228 I studien har jag fört fram de
Page 232 and 233:
230 ljuset av studien, i påståend
Page 234 and 235:
232 Som empiriskt resultat har jag
Page 236 and 237:
234 blembaserade socialpedagogiska
Page 238 and 239:
236 Värderingen av läroprocessen
Page 240 and 241:
238 Byggt på en teoretisk grund f
Page 242 and 243:
240 ing. Språkets retoriska funkti
Page 244 and 245:
242 na, det konkreta utgångsläget
Page 246 and 247:
244 7) Dialogen är den röda tråd
Page 248 and 249:
246 Svararen: För att betona samba
Page 250 and 251:
248 lig död”. Med hjälp av Grei
Page 252 and 253:
250 Den retoriska delstudien utgör
Page 254 and 255:
252 När jag efter år i pedagogisk
Page 256 and 257:
254 are in the same situation. It f
Page 258 and 259:
256 Litteratur Aaltonen, H. (2004).
Page 260 and 261:
258 Bolton, G. (1984). Drama as edu
Page 262 and 263:
260 Doverborg, E., Pramling, I. & Q
Page 264 and 265:
262 Guldhammer, A., Sidenius, S. (2
Page 266 and 267:
264 Illeris, K. (2002). Lärandets
Page 268 and 269:
266 Lindqvist, G. (1995). The Aesth
Page 270 and 271:
268 Poikela, E. (toim.) (2003). Ong
Page 272 and 273:
270 Selander, S. (red.) (1986). Om
Page 274 and 275:
272 Tolska, T. (2003). Narratiivine
Page 276 and 277:
274 Østern, A.L. (1994). ”Sol, s
Page 278 and 279:
276 (B) Kan du beskriva vilken del
Page 280 and 281:
Förstår innebörden av värdegrun
Page 282 and 283:
280 ”Ganska mycket för vi gjorde
Page 284 and 285:
282 Fråga 6: Hur känns det att vi
Page 286 and 287:
284 Mysigt hörn: stämning med nä
Page 288 and 289:
286 Lärohändelse II: Hur styrde m
Page 290 and 291:
288 student som skriver att hon int
show all

Lärande som text - Doria

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?