demonstrationsanläggningar för solvärme - Energimyndigheten

DEMONSTRATIONSANLÄGGNINGAR 

FÖR SOLVÄRME 

EN UTVÄRDERING AV STATLIGT STÖD TILL DEMONSTRATIONSANLÄGGNINGAR 

UPPFÖRDA UNDER PERIODEN 1996 - 1999 

Energi Stockholm AB 

2001-06-08 

2001-08-23 Vers II 

Björn Calminder 

Kristina Landfors 

Lars-Olof Söde rgren

Innehållsförteckning 

2001-08-23 2 

1. SAMMANFATTNING .................................................................................................... 3 

2. BAKGRUND .................................................................................................................. 6 

3. DEMONSTRATIONSANLÄGGNINGAR FÖR SOLVÄRME UPPFÖRDA 1996-1999- 

BESKRIVNING OCH ERFARENHETER .......................................................................... 8 

4. ERFARENHETER AV DEMONSTRATIONSSTÖDET – SAMMANSTÄLLNING AV 

SYNPUNKTER FRÅN ANLÄGGNINGSÄGARE OCH ANDRA AKTÖRER ..................... 24 

5. ANALYS OCH SLUTSATSER ...................................................................................... 27 

6. REFERENSER ............................................................................................................. 32

1. Sammanfattning 

2001-08-23 3 

Denna rapport är en utvärdering av det stöd till medelstora demonstrationsanläggningar för solvärme 

som genomförts inom den FUD-verksamhet som Statens Energimyndigheten bedriver samt 

en granskning av dessa anläggningar. Utvärderingen avser de anläggningar som fått stöd under 

perioden 1996-1999. Demonstrationsstöd till solvärme ingår som del i FUD-programmet ”Solvärme 

1996-99”. 

Utvärderingen baseras på ansökningshandlingar, tekniska utvärderingar av enskilda anläggningar 

samt enkäter. En enkät har skickats ut till samtliga nio anläggningsägare som erhållit bidrag. 

Enkäten har i vissa fall följts upp med telefonintervjuer. Vidare har ett antal nyckelpersoner intervjuats 

via E-post angående generella frågor om stödets utfor mning samt uppförda anläggningar. 

kr/kWh 

Mål 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Faktisk investeringskostnad / faktisk årlig solvärmeproduktion 

Riddersdal 1996 Ringtorp 1996 Älta 1996 Henån 1997 Markbacken 1998 Håga By 1998 Fränsta 1998 Ekbacken 1999 Svartsjö 1999 

Solfångare mm (beräknad kostnad/faktisk produktion) Ackumulator (beräknad kostnad/faktisk produktion) 

Övrigt VVS, proj etc (beräknad kostnad/faktisk produktion) Oförutsedda kostnader som tillkommit 

Diagram 1. Investeringskostnad per kWh för de nio demonstrationsanläggningarna. Målet 5 kr/kWh 

är ett långsiktigt mål som avser solvärmeanläggningar där solfångarna har producerats industriellt. 

Ett av målen i FUD-programmet ”Solvärme 1996-99” var att för anläggningar i storleksordningen 

300 m 2 skulle den specifika investeringskostnaden understiga 5 kr/årlig kWh. Detta mål betraktas 

av Energimyndigheten som ett långsiktigt mål som avser solvärmeanläggningar där solfångarna har 

producerats industriellt. Detta mål har ännu inte uppnåtts. Som diagrammet ovan visar har enbart 

solfångardelen i anläggningarna en kostnad motsvarande ca 5 kr/kWh. Anledningen till att kostnaderna 

hamnat på en förhållandevis hög nivå jämfört med målet är att industriell tillverkning av 

solfångare ännu inte uppnåtts, att det tillkommit utvecklings- och ombyggnadskostnader samt att 

solanläggningarnas funktion i samverkan med de befintliga värmesystemen uppvisat olika typer av 

brister.

2001-08-23 4 

Ytterligare en orsak till att önskad kostnadsminskning ej uppnåtts är att antalet demonstrationsanläggningar 

är få och varje anläggning är unik och de kunskaper som erhållits från dessa projekt ej 

har hunnits tillämpats i flera anläggningar. 

De redovisade solvärmeanläggningarna har beviljats statligt stöd enligt olika förordningar, de 

äldre anläggningarna enligt SFS 1988:805, Förordning om statligt stöd ur energiteknikfonden, 

m.m., de nyare enligt SFS 1998:653, Förordning om statligt stöd till energiteknik respektive SFS 

1998:654, Förordning om energiteknikbidrag. Se även 5.1.1. Stödet har i samtliga fall utgått i 

form av bidrag. Förutom de nio anläggningarna i Diagram 1 har tre anläggningar, Ölmbrogården, 

Halmstad samt Södertälje beviljats bidrag men ej uppförts enligt ansökan. 

I fem av de nio anläggningarna har "ny" teknik kommit till användning (nya solfångar konstruktioner 

etc). Resterande anläggningar bedöms ha demonstrerat känd teknik i nya samma nhang. 

Enligt så gott som samtliga anläggningsägare har demonstrationsstödet haft en avgörande betydelse 

för anläggningens tillkomst. För över hälften av fallen uppges att anläggningarna skulle byggts även 

om bidraget varit lägre än det beviljade. Utan något stöd hade i princip ingen av anläggningarna 

byggts. Bidragets andel av anläggningskostnaderna har minskat från ca 50 % i periodens början till 

ca 30 % i periodens slut. 

De anläggningar som demonstrerat ”ny” teknik är relativt stora anläggningar vilka totalt har erhållit 

9,4 miljoner i bidrag av de totalt 11 miljoner kr som utbetalats. Solfångardelen motsvarar ungefär 

halva anläggningens kostnad vilket innebär att i storleksordningen 40 % av det totalt beviljade 

bidraget har avsett demonstration av ny teknik. 

Det är stora likheter mellan problemen i de studerade demonstrationsanläggningarna och de pr oblemen 

som uppkom vid installation av värmepumpar vid slutet av sjuttio- och början av åttiotalet. 

Exempel är dålig analys av och hänsynstagande vid dimensionering till det befintliga värmesystemet. 

De två huvudsakliga orsakerna till att den faktiska specifika investeringskostnaden är högre än den 

beräknade är enligt vår bedömning förbiseende av olika faktorer vid projektering samt felkalkylering 

av kostnaderna. 

För att minska risken att framtida anläggningar blir dyrare än beräknat eller producerar mindre än 

förväntat bör mer resurser läggas på grundliga förstudier/förprojekteringar av de anläg gning/byggnader 

som skall försörjas. Några exempel på punkter som bör priorit eras är, 

- mätning av faktiskt tappvarmvattenbehov 

- besiktning av byggnadskonstruktioner 

- fastställande av systemtemperaturer i befintligt värmesystem 

- utrymmesbehov för ackumulatorer 

- behov av styr- och reglersystem och kostnad för detta 

Det bör också framtas checklistor, dimensioneringsanvisningar och enkla standardiserade syste mlösningar 

för solvärme i olika typer av värmesystem och byggnader för att minska antalet oavsiktliga 

fel i projekteringsstadiet.

2001-08-23 5 

Utöver demonstrationsanläggningarna har det uppförts ett fåtal anläggningar i Sverige i denna 

storleksklass. Någon jämförelse med dessa anläggningar har inte utförts inom ramen för denna 

utvärdering. 

För att förenkla och förbättra den framtida ekonomisk utvärderingen av kommande anläggningar 

bör en enkel blankett framtas för att standardisera och underlätta redogörelsen av den ekonomiska 

slutredovisningen till Energimyndigheten.

2. Bakgrund 

2.1 FUD-programmet ”Solvärme 1996-99” 

2001-08-23 6 

Verksamheten inom FUD-programmet ”Solvärme 1996-99” har varit uppdelad på tre huvudprojekt, 

Forskning och utveckling, FoU. Detta projekt har utgjort kunskapsbasen där forskarna dels tagit 

fram egna koncept och nya systemtankar, dels bistått de tillverkande företagen med kompetens att 

genomföra utvecklingsprojekt. Andra verksamheter har varit framtagning av prototyper och 

utveckling av mätmetoder. Arbetet har utförts av Vattenfall Utveckling i samarbete med högskolor 

och solvärmeföretag. 

Teknikutveckling, TU. I projektet har tillverkare och forskare samarbetat för att ta fram nya 

tekniska lösningar. Företagen har fått ekonomiskt stöd, hjälp med utvärdering och vidareutveckling 

av förslag, tillgång till tillgänglig kompetens och provutrustning. Inriktningen har varit utveckling 

av industriella tillverkningsmetoder samt utveckling av s ystem eller enskilda komponenter. 

Beställardrivna Projektet, BD. Syfte med projektet har varit att tillföra marknadens (köparnas) syn 

på verksamheten samt att ta fram demonstrationslägen för den teknik som utvecklades. Verksamheten 

har även omfattat förstudier, förprojekteringar, formulering av krav specifikationer och 

utvärderingsrutiner mm. 

Demonstrationsstödet har varit en finansieringsmöjlighet för att demonstrera de tekniska lösningar 

som utvecklats huvudsakligen inom teknikutvecklingsprojektet, TU 

2.2 Mål/syfte med demonstrationsstödet 

Huvudmålet med FUD-programmet ”Solvärme 1996-99” har varit att skapa förutsättningar för 

kostnadseffektiva solvärmelösningar för större fastigheter, gruppcentraler och villor. För medelstora 

solvärme anläggningar har följande mål formulerats: 

"målet för anläggningar i storleksordningen 300 m 2 , är en specifik investeringskostnad om 5 kr/årlig 

kWh. 1 Detta skall åstadkommas genom utveckling av kostnadseffektiva systemlösningar." [1] 

Detta mål betraktas av Energimyndigheten som ett visionärt mål som avser solvärmeanläggningar 

där solfångarna har producerats industriellt. 

Efter ungefär halva programperioden formulerades ytterligare mål med demonstration sstödet: 

”I de rena demonstrationsanläggningarna skall de nya teknikerna och/eller systemen i fullskala 

demonstreras för att visa på dessas potential och därmed skapa efterfrågan av solvärme. Demo nstrationerna 

skall ske i ”bra lägen”, dvs de ska kunna uppvisa möjligheter till att nå god ekonomi 

samt dessutom ha en hög ”visualisering”. Dessa två syften avser att skapa en efterfrågemarknad. [1] 

1 Med 15 års avskrivningstid motsvarar 5 kr/årlig kWh, ca 51 öre/kWh exkl moms eller ca 64 öre/kWh inkl moms vid en ränta på 6%.

2001-08-23 7 

Demonstrationerna ska också ha en hög ”repeterbarhet”, dvs det ska finnas många liknande a nvändningsställen 

för den demonstrerade tekniken/systemet. I dessa anläggningar är huvudsträvan att 

varje ny anläggning inom ett område ska uppvisa en successivt bättre ekonomi och med successivt 

sänkt bidrag. Detta ger också att en speciell teknik ska demonstreras i en serie. Syftet med denna del 

av demonstrationsverksamheten är att solvärmen skall föras närmare kommersialisering.” [3] 

2.3 Beviljade medel 

Av den totala budgeten för FUD-programmet ”Solvärme1996-99”, ca 30 miljoner kr, har ca 11 

miljoner kr beviljats i bidrag för demonstration av ny teknik i totalt tolv anläggningar. Av dessa har 

nio anläggningar byggts med ett totalt bidrag på ca 9,4 miljoner kr. 

I de första fyra anläggningarna som beviljades bidrag, Riddersdal, Ringtorp, Älta och Henån var det 

solvärmeföretagen, Vattenfall Utveckling med flera som var initiativtagare. Dessa anläggningar 

demonstrerade teknik som utvecklats utanför det egentliga FUD-programmet. De resterande fem 

anläggningarna Markbacken, Håga By, Fränsta, Ekbacken och Svartsjö har demonstrerat ny teknik 

som utvecklats inom FUD-programmet eller initierats via det beställardrivna projektet. En anläg gning 

i Laholm för demonstration av solvärme för utökad biogasproduktion byggdes aldrig på grund 

av för höga temperaturkrav. 

Det tidigare generella investeringsstödet till solvärme togs bort årsskiftet vid 1996/97 vilket 

medförde en kraftigt minskad försäljning för solvärmeföretagen. 

Under perioden 1996-1999 har det byggts i storleksordningen ca 6 200 m 2 solfångaryta i anläggningar 

större än 500 m 2 . Av dessa hänförs ca 4 000 m 2 till demonstrationsanläggningar. Totalt har 

det under perioden byggts ca 40 000 m 2 solfångaryta inkl villasolfångare [2]. Demonstrationsanläggningarnas 

andel av dessa är ca 5 600 m 2 (inkl anläggningar mindre än 500 m 2 ).

2001-08-23 8 

3. Demonstrationsanläggningar för solvärme uppförda 

1996-1999- beskrivning och erfarenheter 

Sammanlagt har 9 demonstrationsanläggningar för solvärme uppförts med stöd av Energimyndi gheten 

under åren 1996 till 1999. Nedan presenteras syftet med de nio demonstrationsanläggningarna 

och därefter följer en mer utförlig beskrivning av varje anläggning. I sammanställningen avser storlek 

anläggningens totala solfångaryta. Totalkostnad respektive bidrag redovisas exklusive kos tnader 

för mätning, utvärdering och moms.. Ekonomiska slutredovisningar för de äldre anläggnin garna 

vilka NUTEK administrerade stödet för, har inte inhämtats. 

1. Riddersdal. Syfte: Demonstrera takintegrerade solfångare samt hur en ackumulatortank kan 

nyttjas för både biobränslen och solvärme. En ombyggnad har utförts för att sänka temperaturen i 

närvärmesystemet vilket medfört en ökad solvärmeproduktion. 

2. Ringtorp. Syfte: Bygga, testa och utvärdera en nyutvecklad typ av solfångare som byggs i 

stormodul om 12,5 m 2 . 

3. Älta. Syfte: Visa att kostnaderna för solvärme kan sänkas genom att plana solfångare 

kompletteras med konkava tillsats reflektorer 

4. Henån. Syfte: Demonstrera ny teknik för platsbyggda solfångare på stora takytor som medger 

större frihet beträffande solfångarnas utformning. 

5. Markbacken. Syfte: Demonstrera en nyutvecklad plan solfångare med plan reflektor för placering 

på plant tak. 

6. Håga By. Syfte: Demonstrera en teknik för flödesstyrning, nykonstruerad, trycklös ackumulator 

tank samt en ny typ av MaReCo-solfångare. 

7. Fränsta. Syfte: Demonstrera solvärme i kombination med biobränsle samt effektiv upphandling 

och byggnation samt ett nyutvecklat styrsystem. 

8. Ekbacken. Syfte: Testa och demonstrera ett norsktillverkat solvärmesystem med självdränerande 

solfångare helt utförda i plast. 

9. Svartsjö. Syfte: Demonstrera hur decentraliserade solvärmeanläggningar kan ge systemmässiga 

energivinster då distributionsnät stängs av sommartid.

3.1 Solvärmeanläggning Riddersdal 

Vattenfall AB har byggt om ett oljeuppvärmt bostadsområde 

i Riddersdal till pelletseldning och solvärme. 

Solfångaranläggningen omfattar sammanlagt 300 m 2 

solfångare och en ackumulatortank på 20 m 3 som har 

anslutits till det befintliga närvärmenätet. Solvärmeanläggningen 

i Riddersdal är uppförd ungefär 1 km från 

Älvkarlebylaboratoriet. Initiativtagare till anläggningen 

var Vattenfall Utveckling. 

2001-08-23 9 

Syftet är att demonstrera nyutvecklade konstruktioner 

som takintegrerade solfångare och solfångare mellan 

befintliga takstolar samt att biobränsle och solvärme kan 

utnyttja samma ackumulatortank. Beträffande systemlösningen 

är solfångare och ackumulator placerade i olika 

delar av värmedistributionsnätet, vilket medger att solfångarna kan placeras på det mest gynnsamma 

läget efter kulvertnätet. Den takintegrerade solfångaren är av fabrikat Solsam Sunergy och 

den takstolsmonterade solfångaren av fabrikat Derome. 

Driftserfarenheter 

Under 1998 byggdes distributionssystemet om för att uppnå en sänkning av tem peraturen i närvärmenätet 

vilket medger en ökad solvärmeproduktion. Temperatursänkningen har skett genom att 

elpannan i värmecentralen har ersatts med nya undercentraler utrustade med ackumulator och elpatron. 

Ombyggnaden har medfört att i stort sett all värme från solfångarna tas till vara, kulvertförlusterna 

har minskat och att läckage av värme till returledningen har eliminerats. Anläggningen 

har haft driftsstopp på grund av kokning i solvärmekretsen. 

Fakta Riddersdal P7640 

Sökande Vattenfall AB Mätning, utvärdering Vattenfall Utvec kling AB 

Leverantör Solsam Sunergy/Derome 

Byggår 1996 

Yta 300 m 2 

Investeringskostnad*, beräknad 1 420 000 kr 

Investeringskostnad*, faktisk efter ombyggnad 1 584 000 kr 

Bidrag* 710 000 kr 

Specifik investeringskostnad, beräknad 16 kr/kWh 

Specifik investeringskostnad, enl utvärdering före ombyggnad 28 kr/kWh 

Specifik investeringskostnad, enl utvärdering efter ombyggnad 23 kr/kWh 

Specifik nyttiggjord solvärme, beräknad 300 kWh/m 2 

Specifik nyttiggjord solvärme, enl utvärdering efter ombyggnad 226 kWh/m 2 

Nyttiggjord solvärme, beräknad ca 90 MWh/år 

Nyttiggjord solvärme, enl utvärdering före ombyggnad 51 MWh/år 

Nyttiggjord solvärme, enl utvärdering efter ombyggnad 68 MWh/år 

Kostnader, kkr, beräknade 

- solfångare inkl montering 600 42 % 

- ackumulator 240 17 % 

- VVS, styr och el 450 32 % 

- projektering, oförutsett, mm 130 9 % 

* exkl. kostnad för mätning, utvärdering och moms.

3.2 Solvärme Ringtorp 

Bostadsrättsföreningen Örebrohus 11 äger 

två stycken flerfamiljshus där man har 

uppfört en solvärmeanläggning med 

sammanlagt 112 m 2 solfångare som 

placerats på tak. Solvärmen lagras i två 

trycksatta ackumulatortankar om vardera 4 

m 3 . Uppvärmning av fastigheterna sker via 

två befintliga oljepannor (Pulsonex). 

2001-08-23 10 

Syftet är att bygga, testa och utvärdera en 

nyutvecklad solfångare, en stormodul med 

12,5 m 2 solfångaryta. Solfångarna är plana, har heldragna kopparrör och levereras i moduler med 

färdig rördragning och isolering. Leverantören är Arnes Plåtslageri AB. Ett av motiven för projektet 

var att få fram utvecklingsunderlag för mer automatiserade tillverkningsmetoder. Initiativtagare till 

anläggningen var solfångartillverkare. 


Produktionen skulle troligtvis vara större om solvärmen använts för förvärmning av tappvarmvattnet i 

stället för inblandning. Solfångartemperaturen är hög vilket försämrar solfångarverkningsgraden. 

Orsaker kan vara låg tappvarmvattenförbrukning under semesterperioden och för liten ackumulatorvolym. 

Mätning av radiator- och varmvattenlasten har ej genomförts av kostnadsskäl vilket medfört att 

en djupanalys av anläggningen ej kunnat utföras. 

Fakta Ringtorp P7647 

Sökande: Riksbyggen Bfr Örebrohus Mätning, utvärdering: Vattenfall Utveckling AB 

Leverantör: Arnes Plåtslageri AB 

Byggår 1996 

Solfångaryta 112 m 2 

Investeringskostnad*, beräknad 505 000 kr 

Investeringskostnad*, faktisk 505 000 kr 



Specifik investeringskostnad, enl utvärdering 12 kr/kWh 


Specifik nyttiggjord solvärme, enl utvärdering 375 kWh/m 2 

Nyttiggjord solvärme, beräknad 55 MWh/år 

Nyttiggjord solvärme, enl utvärdering 42 MWh/år 

Kostnader, kkr, enligt offert 






3.3 Takmonterade solfångare med reflektorer, Älta 

2001-08-23 11 

AB Nackahem har uppfört en solvärmeanläggning i 

Älta bostadsområde i Stockholm (anläggningen 

såldes senare till SIFAB Stockholm AB och slutligen 

till Vattenfall Drefviken som äger anläggningen 

idag). Solfångarna är monterade på taket till 

sex stycken flervånings hyresfastigheter som försörjs 

med värme från en oljeeldad panncentral. På 

vart och ett av taken finns 210 m 2 konventionella, 

vätskekylda solfångare från Solsam Sunergy. Solfångarna 

har försetts med reflektorer som krökts för 

optimal reflektion mot absorbatorn. Solfångarna är 

anslutna till en abonnentcentral i fastighetens 

källare. I anslutning till abonnentcentralen finns en 

ackumulator på 12 m 3 för korttidslagring av värme från solfångarna. Anläggningen producerar i 

första hand tappvarmvatten och i andra hand matar den ut värme till nätet. Initiativtagare till 

anläggningen var solfångartillverkare. 

Syftet är att demonstrera att kostnaderna för solvärme kan sänkas genom att plana solfång are 

kompletteras med konkava tillsatsreflektorer. Syftet var också att de monstrera rationalisering av att 

bygga flera liknande system i samma område. 


Under byggnation blev man osäker på om reflektorerna skulle klara av snölasten vilket medfört 

ombyggnation och därmed högre kostnader. Erfarenheter från anläggningsägaren visar att ackumulatorerna 

är väl små. Systemet har byggts om och är idag kopplat mot primär fjärrvärme. Enligt 

utvärderingsrapporten skulle en motsvarande anläggning i dagsläget kosta 6,6 kr/kWh med erfarenheter 

av projektet och förenklade produktionsmetoder. Utan reflektorer skulle anläggningen kosta ca 8,25 

kr/kWh.. Anläggningen var ej i drift sommaren år 2000, troligtvis p g a kokning och förlust av glykol. 

Fakta Älta P4460-1, P4460-3 

Sökande: Nackahem, nuvarande ägare Vattenfall Drefviken Mätning, utvärdering: Mätcentralen CTH 

Leverantör: Solsam Sunergy AB 

Byggår 1996 

Solfångaryta 6 x 200 (1200) m 2 

Reflektoryta 2 250 m 2 


Investeringskostnad*, faktisk inklusive ombyggnad 6 895 000 kr 

Bidrag, inkl tilläggsfinansiering* 3 244 000 kr 

Specifik investeringskostnad, beräknad 7-8 kr/kWh 

Specifik investeringskostnad, enl. utvärdering 10 kr/kWh 

Specifik nyttiggjord solvärme, beräknad 500-550 kWh/m 2 

Specifik nyttiggjord solvärme, enl. utvärdering 600 kWh/m 2 


Nyttiggjord solvärme, enl. utvärdering 720 MWh/år 

Nyttiggjord solvärme, enl. enkät 600 MWh/år 

Kostnader, kkr, enligt utvärdering 

- solfångare inkl montering 1 900 28 % 

- reflektorer inkl förstärkning 2 980 43 % 


- VVS, styr och el 1 355 20 % 

- projektering, oförutsett 210 3 % 


3.4 Solvärmeanläggning med taksolfångare i Henån 

2001-08-23 12 

Solvärmeanläggningen är uppförd av Orust 

kommun vid Henåns högstadieskola. Solvärmeanläggningen 

är en del av ett närvärmesystem 

i vilket även en värmeackumulator och en 

fastbränslepanna ingår. Solfångarna är monterad 

på taket till två skolbyggnader och har en 

solfångaryta på 416 respektive 269 m 2 . De är 

anslutna till en ackumulator (56 m 3 ) och den 

befintliga panncentralen som har ett ca 2 km 

långt närvärmenät. En ny bio bränslepanna är den 

huvudsakliga värmekällan. Två äldre olje pannor 

kan användas vid extra stort värmebehov. 

Initiativet till anläggningen togs både via en politisk motion och via en konsult. 

Syftet med solvärmeanläggningen i Henån är att demonstrera ny teknik för platsbyggda solfång are 

uppbyggda på stora takytor. Storleken på absorbator-modulerna och glasningsmodulerna är ej 

kopplade till varandra vilket medför stor frihet att utforma solfångarna efter takets geometri, vilket 

bland annat ger estetiska fördelar. 


Anläggningen producerar relativt lite värme vilket kan förklaras av att solfångar nas riktning avviker 

ganska markant från syd och att solfångarna saknar konvek tionshinder i form av teflonfilm eller 

liknande vilket medför högre förluster och att systemtemperaturen är för hög. Två olika 

entreprenörer har anlitats för olika arbeten och sökanden har inte synkroniserat arbetet varför 

solfångarna i vissa lägen motarbetar varandra. Anläggningen hade ursprungligen brister som 

exempelvis lågt flöde i en av solfångarkretsarna och lågt systemtryck. Under sommaren 1998 

uppstod ett läckage i en av solfångarkretsarna, troligen pga. högt tryck. Genom en ombyggnad har 

dessa brister nu åtgärdats. 

Fakta Henån P6772 

Sökande: Tekniska Kontoret, Orust kommun Mätning, utvärdering: Mätcentralen CTH 

Leverantör: TeknoTerm AB 

Byggår 1997 



Investeringskostnad*, efter ombyggnad 3 143 000 kr 

Bidrag, efter tilläggsfinansiering* 1 189 000 kr 


Specifik investeringskostnad, enl utvärdering efter ombyggnad 16 kr/kWh 

Specifik nyttiggjord solvärme, beräknad ca 390 kWh/m 2 



Nyttiggjord solvärme, enl utvärdering efter ombyggnad 200 MWh/år 

Nyttiggjord solvärme, enl enkät 197 MWh/år 

Kostnader, kkr, enligt utvärdering 





3.5 Takmonterade solfångare med reflektorer i Markbacken 

Örebrobostäder har uppfört en solvärmeanläggning i 

Markbackens bostadsområde i Örebro. Bostadsområdet 

består av trevåningshus som värms via fjärrvärme. 

Solfångarna är försedda med plana reflektorer 

och är monterade på betongsyllar som lig ger på det 

plana taket. Solfångarna är av typ Aquasol Long 6,0 

och är endast 0,9 meter höga vilket gör att de knappast 

syns från marken. Solfångarna är anslutna till tre ackumulatortankar 

med en volym på sammanlagt 11 m 3 . 

Initiativtagare till anläggningen var ÖrebroBostäder. 

Syftet är att demonstrera en nyutvecklad plan solfångare 

med plan reflektor för placering på plant tak 

2001-08-23 13 


Kostnaden för anläggningen blev ca 20 % högre än beräknat, bl.a. beroende på kostnader för förstärkningsarbeten 

av ett källargolv samt förbättringsarbeten på taket. Energiproduktionen är högre än 

beräknat och skulle kunna vara ännu högre om flödet i både solfångarens vär mebärarkrets och i 

laddkretsen kunde sänkas. Ackumulatortankarnas volym är för liten vilket är en följd av för litet 

tillgängligt utrymme, vilket fastighetsägaren planerar att åtgärda. Reflektorkostnaden är ca 80 000 kr 

(260 kr/m 2 ) och ökar enligt utvärderingen anläggningens prestanda med 22 % eller ca 25 MWh/år. 

Merkostnaden för reflektorerna motsvarar en specifik kostnad på drygt 3 kr/kWh. 

Fakta Markbacken (Tegelslageriet) P10683 

Sökande: ÖrebroBostäder AB Mätning, utvärdering: MCTH, Vattenfall utveckling AB 

Leverantör: Arnes Plåtslageri AB 

Byggår 1998 

Yta, solfångare 230 m 2 

Yta, reflektorer 310 m 2 


Investeringskostnad*, faktisk 1 150 000 kr 





Specifik nyttiggjord solvärme vid 40 o C enl. utvärdering 600 kWh/m 2 



Nyttiggjord solvärme, enl. enkät 138 MWh/år 

Kostnader, kkr, faktiska 






3.6 Solvärme Håga By 

2001-08-23 14 

Uppsalahem AB har uppfört en solvärme anläggning i Håga 

By ca 5 km norr om Uppsala centrum. Solvärmeanläggningen 

är ett led i Uppsalahems arbete med att nå en mer 

miljövänlig energiförsörjning. 745 m 2 konventionella, plana, 

solfångare och 158 m 2 MaReCo-solfångare med fokuserande 

reflektorer har monterats på taken till tre byggnader vid 

torget i Håga By. Som värmelager och effektutjämnare finns 

en ackumulatortank på 70 m 3 som är försedd med ett 

nyutvecklat flytlock och fördelningsrör för att förhindra 

syresättning av ackumulatorvatten och under lätta 

temperaturskiktning i tanken. Anläggningen är utrustad med 

avancerad teknik för styrning och driftsövervakning. Initiativtagare 

till anläggningen var Uppsala Hem i samverkan med Vattenfall Utveckling AB. 

Solvärmeanläggningen i Håga By fyller flera olika syften. Ett syfte är att demonstrera en teknik 

med flödesstyrning som gör det möjligt att ta tillvara energi från solfångarna även vid sämre väder. 

Ett annat är att i full skala demonstrera en nykonstruerad trycklös ackumulatortank som tagits fram 

för att minimera syresättning i tanken. Ackumulatortanken har varit föremål för en egen utvär dering. 

Vidare syftar projektet till att demonstrera en typ av MaReCo-solfångare där flera nya utvec klingssteg 

ingår. MaReCo-solfångaren är en solfångare med fokuserande reflektorer. 


Under den första driftssäsongen har anläggningen fungerat relativt komplikationsfritt. En urkokning 

av solfångarkretsen inträffade sommaren 1999. För ackumu latorn kan man konstatera att vattnets 

syrehalt inte har ökat och att fördelningsrören har gett önskad effekt. Flödesstyrningen har fungerat 

mycket bra för de plana solfångarna medan det förekommit självsvängning i systemet med 

MaReCo-solfångare. Samtliga solfångare har uppvisat lägre pres tanda än förväntat. För de plana 

solfångarna är anledningen att vatten trängt in och bildat kondens på glasen samt att systemet drivits 

med ofullständig urluftning under en del av säsongen. För MaReCo-solfångarna uppges förklaringen 

vara att reflektorerna som tillverkas av valsad takplåt av aluminium inte kunde utföras i 

optimalt material. 

Fakta Håga By P10497 

Sökande: Uppsalahem AB Mätning, utvärdering: Mätcentralen CTH 

Leverantör: Solsam Sunergy AB/Vattenfall Utveckling AB 

Byggår 1998 

Solfångaryta 745+158 m 2 

Investeringskostnad * , beräknad 2 830 000 kr 

Investeringskostnad * , faktisk 3 755 000 kr 

Bidrag* 1 169 000 kr 







Nyttiggjord solvärme, enl enkät 293 MWh/år 



- värmelager, rör mm 480 17 % 




3.7 Solvärmeanläggning Fränsta 

Vattenfall AB äger det lokala fjärrvärmenätet i Fränsta, 

väster om Sundsvall. Nätet försörjdes tidigare med tre 

oljeeldade pannor och en elpanna. När Vattenfall byggde 

om fjärrvärmecentralen valde man en kombination av 

biobränsle och solvärme. Solvärmeanläggningen består av 

1500 m 2 takintegrerade solfångare samt 400 m 2 MaReCosolfångare 

som placerats på ett platt tak. Solvärmen lagras 

utomhus i en trycklös tank på 100 m 3 som vintertid 

utnyttjas av biobränslepannan. Initiativtagare till 

anläggningen var Vattenfall Utveckling och Vattenfall 

AB. 

2001-08-23 15 

Syftet med solvärmeanläggningen i Fränsta är att demo nstrera solvärme i kombination med biobränsle 

vilket kan ge en låg totalkostnad då vissa delar av systemet kan utnyttjas av båda energislagen. 

Ett delmål med projektet är att via effektiv byggnation och upphandling försöka minska den 

specifika solvärmekostnaden. De takintegrerade solfångarna har utförts för ett relativt högt energiutbyte 

vid förhållandevis hög drifttemperatur vilket ställer krav på låga vär meförluster. 


Vid tidpunkten för den här studien pågår fortfarande arbetet med att upprätta en slutrapport för so lvärmeanläggningen 

i Fränsta varför få erfarenheter och slutsatser finns tillgängliga. De större driftsstörningar 

som förekommit är en frostskada på en värmeväxlare i undercentral, byte av värmebärare 

och luftning av solvärmekretsen. På grund av de befintliga undercentralernas prestanda blev drifttemperaturen 

hög. För att åtgärda detta har styrsystemet byggts om. 

Fakta Fränsta P10953 

Sökande: Vattenfall AB Mätning, utvärdering: Vattenfall Utveckling AB 

Leverantör: Arnes Plåtslageri AB/Solsam AB 

Byggår 1998 

Solfångaryta 1 500+400 (1 900) m 2 


Investeringskostnad*, faktisk 4 880 000 kr 

Bidrag* 1 920 000 kr 


Specifik investeringskostnad, preliminärt värde 8 kr/kWh 


Specifik nyttiggjord solvärme, preliminärt värde 308 kWh/m 2 


Nyttiggjord solvärme, preliminärt värde 585 MWh/år 



- värmelager, rör mm 275 6 % 

- VVS, styr och el, elberedare 1 075 22 % 



3.8 Dränerande taksolfångare i Ekbacken, Åmål 

Västfastigheter i Vänersborg har uppfört solvärmeanläggningen 

för Ekbackens Sjukhem i 

Åmål. Anläggningen byggdes i samband med 

en omfattande ombyggnad av sjukhemmet 

som ett led i att uppfylla Älvs borgs 

Landstings beslut att prioritera miljövänlig 

teknik för driften av sina byggnader. Solvärmesystemet 

är dränerande och omfattar 61 

m 2 solfångare och en lagringstank på 2 m 3 . 

Solvärmen används för förvärmning av 

tappvarmvatten till sjukhemmet. Initiativtagare 

till anläggningen var Västfastigheter i 

Vänersborg. 

2001-08-23 16 

Syftet med solvärmeanläggningen är att testa och demonstrera ett norsktillverkat solvärmesystem 

med dränerande solfångare, helt utförda i plast, och med ett lågt pris. För att undvika att solfång arna 

fryser sönder är systemet konstruerat så att det töms auto matiskt vid frysrisk. 


Solvärmesystemet som helhet är föredömligt enkelt och robust i sin uppbyggnad och funktionen 

renodlad och okomplicerad. Anläggningen fyller väl sitt syfte och har inte krävt oväntade insatser 

från driftpersonalen förutom ett utbyte av en pump. Vid projekteringen dimensionerades systemet 

för en låg täckningsgrad av förvärmt tappvarmvatten. Anläggningen byggdes sedan med en ytterligare 

mindre solfångaryta vilket resulterade i att systemet har arbetat vid osedvanligt låg drifttemperatur. 

Det förväntade värmeutbytet var 390 kWh/m 2 och år medan mätningar och simulering 

visade på ett faktiskt värmeutbyte på 344 kWh/år vid 39 ¢ C drifttemperatur. 

Fakta Ekbacken P11976-1 

Sökande: Västfastigheter Mätning, utvärdering: Mätcentralen CTH 

Leverantör: SolNor 

Byggår 1999 


Investeringskostnad * , beräknad 252 000 kr 

Investeringskostnad * , faktisk 224 000 kr 

Bidrag (beräknat) 50 000 kr 




Specifik nyttiggjord solvärme, enl. utvärdering 344 kWh/m 2 





- värmelager, rör mm 12,5 6 % 

- VVS, styr och el, elberedare 3,8 2 % 

- projektering, oförutsett, mm 11,8 5 % 


3.9 Solvärmeanläggningen Svartsjö 

2001-08-23 17 

Statens Fastighetsverk har uppfört två 

solvärmeanläggningar vid Svartsjö anstalten 

på Färingsö i Mälaren, Svartsjö som omfattar 

142 m 2 solfångare och Färingsö som omfattar 

91 m 2 . Solfångarna har levererats av 

Arnes Plåtslageri AB. Inom området finns 

ett antal byggnader som värms upp via ett 

kulvertnät från en mindre panncentral där 

olja och flis används som bränsle. Målet 

med solvärmeanläggningarna har varit att 

tillskottet av värme från solfångarna ska 

medföra man sommartid inte behöver driva 

panncentralen med tillhörande kulvertnät då denna drivs med låg verkningsgrad och stora 

kulvertförluster. Initiativtagare till anläggningen var fastighetsbolaget. 

Syftet med solvärmeanläggningarna vid Svartsjöanstalten är att demonstrera hur man med en 

decentraliserad solvärmeanläggning kan erhålla systemmässiga energivinster genom att stänga av 

det lokala distributionsnätet sommartid. 


Solvärmeproduktionen har varit mindre än vad som motsvarar solfångarnas faktiska produktionskapacitet 

vilket i hög grad beror på att varmvattenförbrukningen varit mindre än förväntat och i viss 

utsträckning på den solfattiga sommaren år 2000. På grund av den låga varmvattenförbrukningen 

har täckningsgraden av solvärme varit betydligt högre än förväntat. Man bör därför undersöka om 

det är möjligt att förlänga stilleståndsperioden för panncentral och kulvert och om det är möjligt att 

ta ut mer solvärme på konsumtionssidan. Förutom solvärmeproduktionen undviks oekonomisk drift 

av pann/kulvertsystem under sommaren. Anläggningen hade ursprungligen vissa 

injusteringsproblem som nu har åtgärdats. 

Fakta Svartsjö P11593-1 

Sökande: Statens Fastighetsverk Mätning, utvärdering: Mätcentralen C 

Leverantör: Arnes Plåt AB 

Byggår 1999 

Solfångaryta 233 (142+91) m 2 

Investeringskostnad*, beräknad 760 000 kr 

Investeringskostnad*, faktisk 930 000 kr 









- solfångare inkl montering 48 % 

- värmelager, rör mm 24 % 

- VVS, styr och el, elberedare 6 % 

- projektering, oförutsett, mm 22 % 


3.10 Sammanfattande erfarenheter och slutsatser 

2001-08-23 18 

Kostnader, kkr Solvärmeproduktion, MWh/år kWh/m2 kr/kWh 

Beräkn. Teknisk Ekonomisk Efter ev Beräkn. Teknisk Utvärd av Enligt Beräkn. Teknisk Beräkn. Teknisk 

14) utvärd. redovisning ombyggn 14) utvärd. ombyggn enkät utvärd.13) utvärd.13) 

Riddersdal, 300 m 2 

Bidrag 710 - 710 1) 710 

Anläggningsägare 710 - 710 1) 874 

Summa 

Ringtorp, 112 m 

1 420 - 1 420 1) 1 584 2) 90 51 3) 68 - 300 227 16 23 

2 

Bidrag 253 253 - - 

Anläggningsägare 253 253 - - 

Summa 

Älta, 1200 m 

505 505 - - 55 42 4) - - 491 375 9 12 

2 

Bidrag 2 354 3 244 5) - - 

Anläggningsägare 2 644 3 651 - - 

Summa 

Henån, 720 m 

4 998 6 895 - - 600 720 - 600 500 600 8 10 

2 

Bidrag 1 054 1 054 1 159 6) 1 159 6) 

Anläggningsägare 1 054 1 121 1 984 7) 1 984 7) 

Summa 

Markbacken, 230 m 

2 108 2 175 3 143 7) 3 143 7) 280 160 200 197 389 278 8 16 

2 

Bidrag 408 408 - - 

Anläggningsägare 612 963 - - 

Summa 

Håga By, 903 m 

1 020 1 371 11) 1 150 11) - 122 126 - 138 530 548 8 9 

2 

Bidrag 1 169 1 169 - - 

Anläggningsägare 1 661 2 586 - - 

Summa 

Fränsta, 1900 m 

2 830 3 755 18) - - 350 300 - 293 388 332 8 13 

2 

Bidrag 1 920 - 1 920 - 

Anläggningsägare 2 880 - 5 465 - 

Summa 

Ekbacken, 61 m 

4 800 - 12) 4 880 15) - 600 585 8) - 583 316 308 8 8 

2 

Bidrag 50 50 50 - 

Anläggningsägare 202 174 222 - 

Summa 

Svartsjö, 208 m 

252 224 272 9) - 24 21 - 21 393 344 11 11 

2 

Bidrag 357 - 357 10) - 

Anläggningsägare 403 - 573 10) - 

Summa 760 - 930 10) - 94 72 17) - 72 452 346 8 13 

Investeringskostnaden redovisas exklusive moms och mätkostnader 

1) Enligt uppgift från anläggningsägaren är den faktiska kostnaden lika med den beräkande 

2) Kostnad för ombyggnad är 164 kkr 

3) Uppgift från Utvärdering efter ombyggnad 

4) Mätdata för solinstrålning samt radiator- och varmvattenlast saknas 

5) Inkl tilläggsbeslut för förstärkning av reflektorstativ 

6) Inkl tilläggsbeslut för merkostnader 

7) Kostnader enligt Utvärdering efter ombyggnad 1999. Enligt redovisning till Energimyndigheten 

8) Preliminära värden, Teknisk utvärdering ej färdig 

9) Inkl merkostnad för modifiering av takstolskonstruktion.. Enligt redovisning till Energimyndigheten 

10) Enligt uppgift från anläggningsägaren 

11) Av tidsskäl har ingen analys av skillnaden mellan tekniska utvärderingen och ekonomiska slutredovisning utförts 

12) Ej färdig 

13) I förekommande fall efter ombyggnad. Då teknisk redovisning saknas har uppgift från ekonomisk slutredovisning använts 

14) Enligt uppgift i beslutsförslag 

15) Enligt redovisning till Energimyndigheten. Kostnaderna fördelade mellan biobänslepanna och solvärmeanläggning. 

16) Äldre anläggningars handlingar avseende ekonomisk redovisning är arkiverade av NUTEK och har ej inhämtats. 

17) Minskad kulvertförlust, ca 34 MWh/år, är ej medräknad 

18) Kostnader för säkerhetsdetaljer som takbryggor, snörasskydd mm ingår ej. 

Tabell 1. Demonstrationsanläggningarnas investeringskostnader och energiproduktion

2001-08-23 19 

Orsaker till att den faktiska specifika investeringskostnaden kr/ årlig kWh är högre än beräknad i de 

flesta anläggningar är att den faktiska kostnaden blev högre än beräknat och/eller att den faktiska 

solvärmeproduktionen blev lägre än beräknat. Redovisat per anläggning är orsakerna följande. 

Riddersdal 

Elpannan i värmecentralen har ersatts med nya undercentraler utrustade med ackumulator och 

elpatron. Drifttemperaturerna var för höga vilka har sänkts efter ombyggnad. Solfångarna får lägre 

utbyte när biobränslepanna startas på hösten. 

Ringtorp 

Kostnaderna beskrivs ej i tekniska utvärderingen, någon ekonomisk slutredovisning har ej 

granskats. Låg tappvarmvattenför brukning under semesterperioden. För liten ackumulatorvolym. 

Älta 

Ny konstruktion för reflektorstativ samt problem vid tillverkning av reflektor. Produktionen är dock 

bättre än förväntat. 

Henån 

Ombyggnad av solfångaranläggningen samt åtgärder i närvärmesystemet som ökar möjlighet att 

samköra pannor och ackumulator. En av solfångarkretsen hade för lågt flöde och närvärmenätets 

returtemperatur var för hög. Solfångarnas lutning och riktning är ej optimala. Solfångarna har 

enkelglas vilket ger höga förluster vid de relativt höga temp eraturerna. 

Markbacken 

Förstärkningsarbeten av källargolv och förbättringsarbeten på tak. Produktionen bättre än förväntat. 

Håga By 

Kostnader för ombyggnad av abonnentcentraler, yttertaket för MaReCo-solfångaren samt 

uppbyggnad av kulvertnät. Kostnader för styr, regler och övervakning samt konsultkostnader och 

besiktningar högre än beräknat. Reflektormaterialet i MaReCo-solfångaren var ej tillverkade i 

optimalt material. De plana solfångarna har kraftig vatteninträngning och kondensbildning på 

glaset. Flödesfördelningen i solfångarna bör intrimmas. 

Fränsta 

Styrsystemet har byggts om pga för höga temperaturer. Befintlig takpapp fick bytas i förtid. På 

grund av de befintliga undercentralernas prestanda blev drifttemperaturen hög. Tekniska 

utvärderingen ej klar. 

Ekbacken 

Modifiering av takkonstruktion. Om normala driftstemperaturer, ca 50 o C mot dagens ca 39 o C, 

skulle användas skulle produktionen vara ca 25 % lägre. 

Svartsjö 

Enligt anläggningsägaren orsakades fördyringen av felkalkylering. Tappvarmvattenbehovet 

sommartid är lägre än förväntat. Sommaren år 2000 var solfattigare än normalt

3.10.1 Kostnader 

2001-08-23 20 

För de flesta av demonstrationsanläggningarna var den faktiska kostnaden högre än den beräknade. 

Orsaker till detta är att mer- och ombyggnadskostnader tillkommit beroende av att det är ny teknik 

som demonstrerats . Om det byggts flera anläggningar av samma typ i serie skulle dessa mer- och 

ombyggnadskostnader kunna elimineras eller reduceras kraftigt. Om den specifika kostnaden 

beräknas efter den faktiskt nyttiggjorda solvärmeproduktionen kostar enbart solfångardelen mer än 

kostnadsmålet för hela anläggningen, dvs 5 kr/årlig kWh, med undantag av Markbacken. 

kr 

8 000 000 

7 000 000 

6 000 000 

5 000 000 

4 000 000 

3 000 000 

2 000 000 

1 000 000 

0 

Riddersdal 

Ringtorp 

Älta 

Henån 

Markbacken 

Håga By 

Fränsta 

Beräknad kostnad Faktisk kostnad 

Ekbacken 

Diagram 2. Beräknad och faktisk kostnad för demonstrationsanläggningar. Faktiska kostnader enligt 

tekniska utvärderingen och i förekommande fall efter ekonomiska utvärderingen. Ringtorp saknar 

ekonomisk slutredovisning. 

Felkalkylering 

Konsult- och besiktning 

Solfångaranläggning 

Reflektorer 

Styrsystem 

Fjärr/närvärmenät 

Abonnent/undercentraler 

Byggåtgärder 

0 1 2 3 4 

Antal anläggningar 

Diagram 3. Orsaker till kostnadsavvikelser från beräknade kostnaderna i bidragsansökan. 

Den vanligaste orsaken till avvikelser är att "oförutsedda" kostnader för förstärkning av byggnaden 

har tillkommit eller kostnader för att anpassa solvärmeanläggningen till det befintliga värmesystemet. 

Svartsjö

3.10.2 Energiproduktion 

2001-08-23 21 

I de flesta anläggningarna är produktionen lägre än förväntat, den procentuella avvikelsen mellan 

beräknad och faktisk produktion av solvärme visas i nedanstående diagram. 

% högre produktiom än beräknat 

30 

20 

10 

0 

-10 

-20 

-30 

% lägre prod. än beräkn. 

Riddersdal 

Ringtorp 

Älta 

Henån 

Markbacken 

Håga By 

Diagram 4. Procentuell avvikelse mellan beräknad och faktisk produktion av solvärme för 

demonstrationsanläggningar. Den faktiska produktionen enligt tekniska utvärderingen och i 

förekommande fall efter ombyggnad. 

År 2000 var 

solfattig 

Fel flödesfördelning 

Kondensbildning 

Reflektormaterial 

Solfångarens 

riktning o lutning 

För lågt flöde i 

solfångarkrets 

För liten 

ackumulatorvolym 

Samkörning med 

annan panna 

Produktionen bättre 

än förväntat 

För låg 

varmvattenförbrukn 

För höga 

driftstemperaturer 

Fränsta 

0 1 2 3 4 

Antal anläggningar 

Diagram 5. Angivna orsaker till avvikelser från beräknad solvärmeproduktion enligt tekniska 

utvärderingar. 

Ekbacken 

Svartsjö

2001-08-23 22 

Det är som synes av diagram 5 ett stort antal olika förklaringar varför den faktiska solvärmeproduktionen 

avviker från ( i de flesta fall) den beräknade. Den vanligaste orsaken är att 

driftstemperaturerna i det befintliga värmesystemet i verkligheten är hö gre än förväntat. 

I de fall där solfångare placeras på byggnader som är anslutna till ett kulvertsystem förekommer det 

ofta problem med anpassning till det befintliga värmesystemet. Orsaken är ofta att det befintliga 

styr- och reglersystemet ej kan hantera individuella värmekällor som producerar värme på flera 

platser i ett kulvertnät. 

3.10.3 Driftserfarenheter 

De flesta anläggningarna fungerar bra, enstaka anläggningar har haft problem med kokning och 

läckage. Drift och underhållskostnad är enligt två anläggningsägare 5 respektive 12 öre/kWh. Enligt 

en anläggningsägare är den försumbar. Drift och underhållskostnaden består huvudsakligen av el till 

pumpdrift samt av tillsyn. I de flesta fall saknas tillräckliga drifttider för att de verkliga drifts- och 

underhållskostnaderna skall kunna redovisas. 

3.10.4 Andel ny teknik 

I fem av de nio anläggningarna är vår bedömning att "ny" teknik kommit till användning i större 

eller mindre omfattning (nya solfångarkonstruktioner etc). Resterande anläggningar bedöms främst 

ha demonstrerat känd teknik i nya sammanhang. 

De anläggningar som demonstrerat ny teknik är relativt stora anläggningar som totalt har erhållit 7,5 

miljoner i bidrag av de totalt 9,4 miljoner kr som beviljats. Solfångardelen motsvarar ungefär halva 

anläggningens kostnad vilket betyder att i storleksordningen 40 % av totalt beviljat bidraget har 

demonstrerat ny teknik. 

3.10.5 Slutsats 

Den genomsnittliga specifika investeringskostnaden för de nio anläggningarna ligger på ca 13 

kr/kWh. Man kan då konstatera att det långsiktiga kostnadsmålet på 5 kr/kWh är lågt satt. 

Det är ett stort antal orsaker som medfört att den faktiska kostnaden har blivit högre än den 

beräknade. En förklaring kan vara att i denna storleksklass är varje anläggning är unik med olika 

särpräglade egenskaper. 

Energiproduktionen har blivit lägre än beräknat i 75 % av anläggningarna vilket kan förklaras med 

att man delvis använt obeprövad teknik och systemlösningar där man saknar tidigare erfarenhet. De 

flesta av solvärmeanläggningarna fungerar bra, i vissa anläggningar har det dock krävts ombyggnationer 

och justeringar i den ursprungliga konstruktionen för att nå önskad funktion. Dessa 

ombyggnader har bidragit till att kostnaden blivit högre än vad man ursprungligen beräknade.

2001-08-23 23 

Utvärderingen visar på svårigheter att kombinera demonstration av ny teknik med ett mål om sänkta 

kostnader för att uppföra solvärmeanläggningar. 

Det är av vikt att seriedemonstration av ny teknik skall kunna genomföras för att kunskap från de 

första anläggningarna skall kunna överföras till och förbättra ekonomin för de kommande anläggningarna.

2001-08-23 24 

4. Erfarenheter av demonstrationsstödet – sammanställning 

av synpunkter från anläggningsägare och 

andra aktörer 

För att samla in erfarenheter och synpunkter på demonstrationsstödet till solvärme har 5 

nyckelpersoner intervjuats. Följande personer har intervjuats: 

Conny Ryytty, ansvarig handläggare för stödet på Energimyndigheten 

Stefan Larsson, Vattenfall Utveckling AB (bl a Vattenfalls representant i FUD program Solvärme) 

Jan-Olof Dalenbäck, Installationsteknik Chalmers Tekniska Högskola (vice ordförande SEAS mm) 

Max Jansson, Vega-Energi (bl a utvärderat ett stort antal anläggningar inför hammarby Sjöstad) 

Hans Isaksson, K-Konsult Energi Stockholm AB (bl a projektledare för FUD program Solvärme) 

Dessutom har enkäter skickats till de nio anläggningsägarna. Enkäten har i vissa fall följts upp med 

telefonintervjuer. Enkätfrågorna har bland annat omfattat frågor som rör deras erfarenheter och 

synpunkter på demonstrationsstödet. För en anläggning, Ringtorp, har svar inte erhållits varken på 

enkäten eller på intervjufrågor. För Älta var endast ett fåtal av frågorna i enkäten besvarade p g a att 

anläggningen bytt ägare två gånger vilket medfört att information saknas om bidragsgivningen etc. 

Nedan har de erfarenheter och synpunkter som har framkommit vid de 5 genomförda intervjuerna 

och de 8 inlämnade enkätsvaren sammanställts under respektive rubrik. 

Hur effektivt har stödet varit? 

? För att demonstrationsanläggningar för solvärme ska komma till stånd är det nödvändigt med ett 

ekonomiskt stöd som täcker merkostnaden för ny teknik och kostnader för utvärdering. Ur 

fastighetsägarens synpunkt bör stödet vara så stort att det täcker risktagande och merkostnad till 

andra tillgängliga produktionsalternativ. 

- I många fall är det stöd som beviljats från Energimyndigheten avgörande för om anläggningen 

kommer till stånd eller inte. Det gäller 7 av de 8 beställare som svarat på enkätfrågan. Endast en 

svarar helt säkert att anläggningen inte kommit till stånd med ett lägre bidrag. Andra 

kommentarer om storleken på stödet är att kostnaden för solvärme är så hög att bidraget borde 

vara högre för att skapa intresse för solvärme. 4 av 8 anläggningsägare uppger att anläggningen 

hade byggts även med ett mindre bidrag. 

- Ofta krävs det en eldsjäl inom organisationen för att en beställare skall våga sig in i ett 

demonstrationsprojekt. 5 av de 7 beställare som svarat på frågan uppger att det finns minst en 

eldsjäl inom organisationen. 

- Stödet fyller en funktion till dess att marknadsmässiga villkor om exempelvis kostnadsbilden kan 

uppfyllas av industrin. 

- Stödet ökar troligtvis intresset för att utveckla solenergitekniken men kan även försvåra en 

kommersialisering. Om man tittar på de demonstrationsanläggningar som har genomförts kan

2001-08-23 25 

man i vissa fall konstatera att ingen nytta har uppnåtts eller att anläggningen till och med kan ha 

försämrat solenergins rykte. 

- Repeterbarhet är av vikt för att hitta tekniklösningar som går att producera/tillverka under 

ekonomiskt godtagbara villkor för industrin och det underlättar för konsulter om man kan utgå 

från typfall. De 9 anläggningar som hittills erhållit stöd rymmer alla mer eller mindre olika 

koncept varför det är svårt att visa på repeterbarhet eller en successivt bättre ek onomi. 

- Stödet gör troligen liten nytta eftersom stödpengarna är mycket begränsade. Man kan ifrågasätta 

om kostnadsmålet 5 kr/kWh är ett rimligt operativt mål i nuvarande marknadsläge. Solvärmemarknaden 

är än så länge mycket omogen och marginell. Det behövs betydligt större marknadsandelar 

för att mer rationell tillverkning, marknadsföring och leveranser ska kunna leda till lägre 

priser. I det avs eendet är nuvarande stöd en droppe i havet. 2 

- Nuvarande stödutformning premierar inte anläggningar som uppförs till låga kostnader och hög 

produktion av solvärme eftersom stödet lämnas som en procentsats av anläggningens kostnad. 

Därför vore det bättre med ett bidrag vars storlek beräknas efter anläggningens produktion. För 

mätning och utvärdering vore det önskvärt med ett stöd som täckte hela kostnaden. 

- En reflektion från studiebesök på några av anläggningar är den bristande uppföljningen. Det 

borde vara ett krav från bidragslämnaren att anläggningen skall följas upp enligt fas tställda 

kriterier. 

Urval av anläggningar 

- De flesta anläggningar som fått stöd har initierats genom solvärmeföretagens kontakter med 

beställare och ett fåtal anläggningar kommer från Teknikutvecklingsprojektet inom FUDprogrammet. 

Ungefär 80 % av ansökningarna har beviljats och den vanligaste orsaken till avslag 

är för höga kostnader. Några föreskrifter har inte utformats eftersom stödet till demonstrationsanläggningarna 

inte är generellt. Istället anges motiv för beslutet i ett beslutsunderlag. 3 

- Eftersom antalet ansökningar om stöd varit relativt få är det svårt att dra slutsatser om urvalet. 

- Urvalskriterierna är otydliga eftersom det saknas myndighetsföreskrifter för hur myndigheten 

tolkar bakomliggande förordning. Som exempel kan kostnadsmålet ”understiga 5 kr/kWh exkl. 

moms” tolkas som ett "skallkrav". Alternativt tolkas kostnadsmålet som en vision om lägre 

kostnader i framtiden, vilket borde vara en självklarhet i utvecklingssammanhang. Eftersom 

syftet med stödet är att föra solvärmen närmare kommersialisering bör målsättningen för solvärmens 

kostnader konkretiseras och jämföras med tillgängliga produktionsalternativ. Kostnaden 

bör vara en total driftskostnad där investeringar samt drift och underhållskostnader under en 

beräknad period inkluderas. 

2 Anm. För närvarande ges 100% bidrag till mätning och utvärdering. 

3 Anm. Fem av de nio anläggningarna har demonstrerat ny teknik som utvecklats inom FUD-programmet eller initierats 

via det beställardrivna projektet.

Framtida hantering av stödet 

2001-08-23 26 

- Nuvarande bidrag beror på anläggningens kostnad, men det vore bättre med ett bidrag vars 

storlek beror på anläggningens produktion (kr/kWh). Med en sådan utformning av bidraget 

premieras anläggningar med låga kostnader och hög produktion av solvärme. 

- Det är ett stort risktagande med demonstrationsprojekten, trots bidragen, varför det bör finnas 

möjlighet att söka tilläggsfinansiering om det uppkommer tekniska problem. 4 

- Syftet och strategin med stödet bör renodlas då det är svårt att kombinera ”demonstration av ny 

teknik” med demonstration av ”successivt bättre ekonomi”. Detta gäller i synnerhet då man 

försöker kombinera lönsamhet för anläggningsägaren med ett begränsat investeringsstöd i ett 

litet antal och förhållandevis små anläggningar. 

- De krav som ställs på att alla demoanläggningar skall inneha en ny och i de flesta fall tekniskt 

oprövad del (som är ett fördyrande element i projektet) samtidigt som man söker sänkta 

investeringskostnader, riskerar att man missar kostnadsmålen helt. Genom att låta pröva ett 

konceptförslag i flera steg med samma projektgrupp/kompetensgrupp kan man tydligare se en 

trendmässig kostnadssänkning och dra nytta av de lärdomar som följer i konceptets stegvisa 

utveckling. I det första demoprojektet inom en viss konceptram (en viss teknik etc.) kan man i 

stort alltid anta högre kostnader än förväntat eftersom det då inte finns några erfarenheter om 

tekniken att luta sig tillbaka mot. I steg två har de största fallgroparna eliminerats och de 

oförutsedda kostnaderna minskar därmed och så vidare för kommande upprepning av samma 

koncept. 

- Ett sätt att utveckla stödet är flytta fokus mot att skapa efterfrågan på solvärme. Kunskapen finns 

idag men är dåligt spridd. Demoanläggningarna bör då ses som kunskapshöjande insats som 

visar på goda potentialer och därmed skapar efterfrågan på solvärme. Därför bör man ändra 

inriktningen på stödet mot att demonstrera och repetera solvärmetekniken hos flera beställare, för 

att öka kunskapen på beställarsidan. Exempelvis kan man repetera den beställarfilosofi som finns 

hos Eksta Bostads AB. 

- Ett annat sätt att utveckla stödet är att myndigheten riktar bidragen exempelvis mot 

1) att få fram andra typer av solfångare (riktade mot fastighetsbyggare och ägare). 

2) producenter för att få fram kvalitativa men ändå kostnadseffektiva solfångare. 

3) installatörer och konsulter för att få fram optimala applikationer och minimera risken för 

"misslyckade" installationer. 

Förslag till åtgärder som kan medföra att fler solvärmeanläggningar installeras 

- En skrift med rekommendationer på hur installationer av solfångare kan utföras kan underlätta 

för både beställare och konstruktörer. T.ex. som fjärrvärmeföreningens "anvisningar för 

installation av fjärrvärme". 

- En intresseförening där experter och användare kan mötas. 

4 Anm. Detta är ej förenligt med nuvarande förordning.

5. Analys och slutsatser 

5.1 Stödutformning och stödvillkor 

5.1.1 Förordningen 

2001-08-23 27 

Det är uppenbart att begreppen forskning och utveckling, demonstrationsanläggningar etc i EU:s 

regelverk och de motsvarande svenska begreppen inte harmonierar vilket inneburit tolkningsproblem 

vid tillämpning av de nu aktuella förordningarna. 

5.1.2 Stödutformning 

Eftersom demonstrationsbidraget har ett mål att kostnaden för anläggningen skall understiga 5 

kr/kWh vid industriell produktion av solfångarna kan detta medföra en risk att för låga kostnader 

och/eller för hög energiproduktion, mer eller mindre medvetet, har redovisats i ansöknings handlingarna. 

Med nuvarande utformning att bidraget som en procentuell andel, dock med ett maxbelopp, av den 

beräknade investeringskostnaden finns det en risk att felaktiga investering skostnader redovisas. 

Om solvärmeanläggningen uppförs i samband med andra åtgärder i värmesystemet kan det vara 

svårt att särskilja de kostnader som skall hänföras till solvärmeanläggningen. Om gränsen för 

maximalt bidrag har uppnåtts finns det även risk för att samtliga kostnader ej medtages i slutredovisningen. 

I denna utvärdering har ovanstående punkter ej an alyserats närmare. 

5.2 Mål och måluppfyllelse 

kr/kWh 

Mål 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Faktisk investeringskostnad / faktisk årlig solvärmeproduktion 

Riddersdal 1996 Ringtorp 1996 Älta 1996 Henån 1997 Markbacken 1998 Håga By 1998 Fränsta 1998 Ekbacken 1999 Svartsjö 1999 

Solfångare mm (beräknad kostnad/faktisk produktion) Ackumulator (beräknad kostnad/faktisk produktion) 

Övrigt VVS, proj etc (beräknad kostnad/faktisk produktion) Oförutsedda kostnader som tillkommit 

Diagram 6. Kostnadsutveckling för de nio demonstrationsanläggningarna. Målet 5 kr/kWh är ett 

långsiktigt mål som avser solvärmeanläggningar där solfångarna har producerats industriellt.

2001-08-23 28 

De beräknade kostnaderna i Diagram 6 är hämtade från Energimyndighetens beslutsunderlag. De 

faktiska kostnaderna är inklusive eventuella ombyggnadskostnader. Viss osäkerhet finns vad avs er 

de faktiska kostnaderna. Om kostnader från den ekonomiska slutredovisningen saknas har kost naderna 

hämtats från den tekniska utvärderingen. Information om den faktiska solvärme produktionen 

har hämtats från den tekniska utvärderingen. Om ombyggnad har utförts har data efter ombyggnaden 

använts. 

Ett av målen i FUD-programmet ”Solvärme 1996-99” är att för anläggningar i storleksordningen 

300 m 2 skall den specifika investeringskostnaden understiga 5 kr/årlig kWh. Detta mål har inte 

uppnåtts vilket ovanstående diagram visar. Enbart solfångardelen i anläggningarna har, med ett 

undantag, en kostnad överstigande 5 kr/kWh. I de flesta fallen har möjligheter till måluppfyllelse 

inte förelegat ens vid beslutstillfället. Den totala specifika kostnaden är ca 13 kr/kWh, dvs mer än 

dubbelt så högt som det långsiktiga målet. 

Orsaker till att kostnadsbilden är högre än beräknat är att det i flera av anläggningarna har tillkommit 

utvecklings- och ombyggnadskostnader samt att energiproduktionen och energi utnyttjandet 

blivit lägre än beräknat. Solanläggningens funktion i samverkan med befintliga värme systemet 

uppvisar ofta olika typer av brister. Exempel på orsaker varför faktiska energiproduktionen blivit 

lägre än beräknat; 

-ackumulatortankens volym är för liten (solfångarytan för stor) 

-temperaturskiktning i ackumulatortank störs av för höga flöden 

-temperaturen i systemet är högre än förväntat 

-tappvarmvattenbehovet sommartid är lägre än förväntat 

-solfångarna måste stängas av när biobränslepanna startas på hösten 

De flesta av ovanstående brister kan förklaras av misstag i samband med för- och detaljprojektering. 

Det går inte att dra några slutsatser om kostnadsbilden för de olika komponenterna har förändrats 

under perioden. För solfångardelen är den specifika kostnaden, ca 5 kr/kWh, jämförbar mellan de 

olika anläggningarna med undantag av Riddersdal. 

Antalet demonstrationsanläggningar är också för få för att några slutsatser skall kunna dras om 

kostnadsutvecklingen mellan 1996 och 1999. Den skenbart sjunkande kostnadsutvecklingen torde i 

huvudsak bero på att Riddersdalsanläggningen uppvisar höga kostnader. Genomsnittskostnaden för 

samtliga anläggningar uppgår till ca 13 kr/kWh. 

De olika anläggningarnas ekonomi och prestanda skiljer sig i vissa fall något jämfört med tidigare 

sammanställningar. Orsaker till detta är att i denna utvärdering har resultatet och kostnader för ev 

ombyggnader medräknats och att ekonomiska slutredovisningar och tekniska utvärderingar 

sammanställts för några av anläggningarna. Informationen i de ekonomiska slutredovisningarna och 

de tekniska utvärderingarna kan skilja sig från varandra på olika sätt. 

I nedanstående diagram redovisas det statliga bidraget i de olika anläggningarna som kr/faktisk 

producerad kWh.

12,0 

10,0 

8,0 

6,0 

4,0 

2,0 

0,0 

Riddersdal 1996 

Ringtorp 1996 

Älta 1996 

Henån 1997 

Markbacken 1998 

kr/kWh 

Hågaby 1998 

Fränsta 1998 

Ekbacken 1999 

2001-08-23 29 

Svartsjö 1999 

kr/kWh 

Diagram 7. Diagram över bidragskostnad dvs kr bidrag/kWh 

Den nedåtgående trenden som ovanstående diagram antyder beror i första hand på att 

bidragsandelen har minskat från ca 50 % i periodens början till ca 30 % i periodens slut. 

5.3 Demonstration av ny teknik eller känd teknik i nya sammanhang? 

I fem av de nio anläggningarna har "ny" teknik kommit till användning (nya solfångar konstruktioner 

etc). Resterande anläggningar bedöms ha demonstrerat känd teknik i nya sammanhang 

och för nya aktörer. 

De anläggningar som demonstrerat ny teknik är relativt stora anläggningar som totalt har erhållit 7,5 

miljoner i bidrag av de totalt 9,4 miljoner kr som beviljats. Solfångardelen motsvarar ungefär halva 

anläggningens kostnad vilket ger att i storleksordningen 40 % av totalt beviljat bidraget har demo nstrerat 

ny teknik. 

5.4 Slutsatser och förslag 

Solvärmestödet har i sin nuvarande utformning inte lett till önskad måluppfyllelse. Detta beror 

antingen på att målet varit för högt satt (låg investeringskostnad/kWh) eller att antalet anläggningar 

varit för få för att önskad kostnadsreduktion skall erhållas eller på en kombination av dessa faktorer. 

Varje anläggning är unik och de kunskaper som erhållits från dessa projekt ej har hunnits tillämpats 

i flera anläggningar. Den rimliga slutsatsen är att solvärmetekniken i medelstora anläggningar ännu 

är långt från det kommersiella stadiet. 

Lönsamheten efter bidrag för anläggningsägarna har ej analyserats inom ramen för denna studie. 

Lönsamheten beror bland annat på vilka energislag som ersätts. En grov kalkyl skulle dock kunna

2001-08-23 30 

göras. Genomsnittskostnaden efter bidrag motsvarande 50 % av investeringskostnaden är ca 6,5 

kr/kWh. Med 15 års avskrivningstid motsvarar 6,5 kr/årlig kWh, ca 66 öre/kWh exkl moms eller ca 

82 öre/kWh inkl moms vid en ränta på 6 %. Detta är jämförbart med oljeeldning vid ca 75 % 

årsmedelsverkningsgrad. Slutsatsen är att solvärme i medelstora anläggningar med nuvarande 

kostnadsbild och med bidrag motsvarande 50 % av investeringskostnaden kan konkurrera med olja 

och i viss mån med el. 

Det är stora likheter mellan problemen i de studerade demonstrationsanläggningarna och de 

problemen som uppkom vid installation av värmepumpar vid slutet av sjuttio- och början av 

åttiotalet. Exempel är dålig analys av och hänsynstagande vid dimensionering till det befintliga 

värmesystemet. 

För att minska risken att framtida anläggningar blir dyrare än beräknat eller producerar mindre än 

förväntat bör mer resurser läggas på förstudier/förprojekteringar av anläggningarna. Några exempel 

på punkter som bör priorit eras är, 

- mätning av faktiskt tappvarmvattenbehov 

- besiktning av byggnadskonstruktion 

- fastställande av systemtemperaturer i befintligt värmesystem 

- utrymmesbehov för ackumulatorer 

- behov av styr- och reglersystem och kostnad för detta 

- hänsyn till utvärdering och mätning 

I de fall där solfångare placeras på byggnader som är anslutna till ett kulvertsystem förekommer det 

ofta problem med anpassning till det befintliga värmesystemet. Orsaken är ofta att det befintliga 

styr- och reglersystemet ej kan hantera individuella värmekällor som producerar värme på flera 

platser i ett kulvertnät. Kravet att det är ny teknik som skall demonstreras har medfört att nya 

oprövade systemlösningar har valts i flera anläggningar. 

Det bör framtas exempelvis checklistor, dimensioneringsanvisningar och enkla standardiserade 

systemlösningar för olika typer av värmesystem och byggnader för att minska antalet oavsiktliga fel 

i projekteringsstadiet. 

Vidare bör man inventera de anläggningstyper/byggnadstyper som har störst potential för installation 

av solvärme. 

För att förenkla och förbättra den framtida ekonomisk utvärdering av nya anläggningar bör en enkel 

blankett framtas för att standardisera och underlätta redogörelsen av den ekonomiska slutredovi sningen 

till Energimyndigheten. 

Hur själva demonstrationsstödet till solvärme skall utformas framöver har inte analyserats i denna 

studie. Nedan redovisas vår bedömning av konsekvenserna av tre alternativa sc enarion. 

1. Nedläggning av demonstrationsstödet. 

- Byggandet av solvärmeanläggningar i denna storleksklass skulle minska drastiskt 

- Den kunskap och erfarenhet som uppkommit bland konsulter, installatörer etc för 

solvärmeanläggningar i denna storleksklass riskerar att fö rsvinna

2001-08-23 31 

2. Fortsätt bidragsgivningen som tidigare 

- Demonstrationsstödet ger möjlighet att testa solvärmeteknik i full skala hos olika anläggningsägare. 

- Demonstrationsstödet ger möjlighet till den önskade seriedemonstrationen (som ej ännu har 

kunnat utföras). 

- Det är tveksamt om kostnadsmålet kommer att uppnås med nuvarande bidragsko nstruktion. 

3. Alternativ utformning av bidraget, exempelvis i kr/kWh 

- Möjlighet att testa solvärmeteknik i full skala hos olika anläggning sägare. 

- Möjlighet till den önskade seriedemonstrationen som ej ännu har ku nnat utföras. 

- Med nytt bidragssystem kan solfångaranläggningar med hög produktion och låga kostnader 

premieras vilket kan bidra till att kostnadsmålet nås.

6. Referenser 

2001-08-23 32 

[1] FUD-program Solvärme 96-99, NUTEK, Energi- och miljöteknik, 1996-05-20 

[2] Solvärme Slutrapport för FUD-program Solvärme 1996-99 

[3] Styrelsens förslag till demonstrationsstrategi solvärme, 1998-04-20 

[4] Schroeder K, Perers B, Solvärmeanläggning med taksolfångare i Henån. Utvärdering. 

Mätcentralen vid CTH, Dokument D7:1998. 

[5] Schroeder K, Perers B, Takmonterade solfångare med reflektorer i Älta. Utvärdering. 


[6] Nilsson L, Perers B, Takmonterade solfångare med reflektorer i Markbacken. 

Utvärdering. Mätcentralen vid CTH, Dokument D9:1999. 

[7] Nilsson L, Perers B, Solvärme i Håga By – ett modernt system med flödesstyrning. 

Utvärdering. Mätcentralen vid CTH, Dokument D10:1999. 

[8] Nilsson L, Solvärmeanläggningarna Svartsjö och Färingsö. Rapport. Mätcentralen vid CTH, 

Dokument D14:2000. 

[9] Nilsson L, Perers B, Dränerande taksolfångare i Ekbacken, Åmål. Utvärdering. 


[10] Helgesson A, Krohn P, Utvärdering av solvärmeanläggning i Örebro. Vattenfall 

Utveckling AB, Rapportnr UR 98:5 

[11] Larsson S, Riddersdal lågtemperatursystem. Vattenfall Utveckling AB, 

Rapportnr UR 00:04 

[12] Dalenbäck J-O, Solvärmeanläggning i Henån. Utvärdering efter ombyggnad 1999. 

Inst. För Installationsteknik, CTH, 991220.

demonstrationsanläggningar för solvärme - Energimyndigheten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?