Musikklassrummet i blickfånget - DiVA

att han inte känner sig bekväm med den ålagda uppgiften eller att han inte får
den roll i gruppen som han förväntar sig. Att komma till rätta med den sortens
problematik skulle otvivelaktigt flytta lärarens fokus från produkten till
processen. Dessutom skulle ett uppmärksammande av Martins situation innebära
att lärarens förmåga att leda verksamheten i klassrummet sattes på spel
med en lärarkapitalsförlust som följd om han inte lyckades.
Det är även möjligt att se lärarens handlande som en styrningsteknik,
medveten eller omedveten, där helt enkelt elever som av en eller annan anledning
avviker från normen nonchaleras. Genom detta slipper läraren utsätta sig
för problem i samband med konflikter och han skalar så att säga bort obehagliga
aspekter av lärargärningen genom att negligera dem. Detta skulle naturligtvis
inte vara möjligt om eleven i fråga intog en öppet provokativ position
som läraren hade varit tvungen att svara på, men så länge han inte blir utmanad
fungerar nonchaleringstekniken.
Relationerna inom gruppen framstår en viktig faktor som naturligtvis utgår
från den subjektsposition som intas. Det finns många möjligheter som erbjuds
i en lektionssituation där läraren bara sporadiskt är närvarande. En elev
kan exempelvis inta en position som drivande, följsam, passiv eller störande.
Andreas har hög frånvaro och ett beteende som avviker från normen. Under
”alla hjärtans dag projektet” är han inte närvarande någon lektion överhuvudtaget
och det är vid skapandeprojektets initiering som han för första gången
uppenbarar sig i klassrummet. Både hans närvaro och frånvaro nonchaleras av
läraren som ger intryck av att han inte märker om Andreas bevistar lektionerna
eller inte. Varken han eller läraren tar något initiativ till verbal interaktion
och den enda gång under terminen som läraren kommunicerar med honom är
när han vid ett tillfälle uppmanar honom att ta av sig jackan. I början av skapandeprojektet
är Andreas närvarande ett par lektioner i följd och vid ett tillfälle
under dessa koncentrerar jag mig på att dokumentera hans beteende tillsammans
med de övriga i sin grupp som förutom honom består av tre flickor.
Vid detta tillfälle håller de på att författa texten och han uppträder störande
och provokativt framförallt gentemot Sara, men även genom att rastlöst föra
oväsen med olika rytminstrument som finns i rummet. Han antyder också att
han inte har för avsikt att befatta sig med textskrivande. Efter denna lektion är
han frånvarande flera gånger men återkommer i slutskedet av projektet, då
följande scen utspelar sig.
57