Metallpåverkade sjöar och vattendrag i Dalarna - Länsstyrelserna

Byrbäcken
Inom Byrbäckens avrinningsområde finns den nedlagda Tomtebo gruva samt ett par
mindre gruvavfallsobjekt. Gruvdriften vid Tomtebo startade på 1500-talet och avslutades
på mitten av 1970-talet. Idag finns mycket stora mängder sulfidhaltigt gruvavfall på
gruvområdet (Fällman & Qvarnfort 1991; GVT 1998). På grund av det metalläckage som
sker till ytvatten har risken för omgivningspåverkan från gruvan bedömts som stor
(MIFO riskklass 2). Vid riskbedömningen har efterbehandlingsåtgärder från 2003 vägts in.
Då grävdes en del gruvavfall bort för deponering i ett av schakten, samt att diket som
avvattnar gruvområdet rensades och vägen till gruvområdet modifierades för att förhindra
biltrafik.
Efter det att efterbehandlingsåtgärderna avslutades upprättades ett kontrollprogram.
Sedan 2004 har därför Stora Enso AB låtit utföra metallanalyser och flödesmätningar
nedströms gruvområdet två gånger per år (nära provpunkt 36; Figur 16). Mätningarna i
kontrollprogrammet visar att flera metaller förekommer i extremt höga halter och att pH
de senaste åren varierat kring 3-4. Kontrollprogrammet är dock begränsat till en enstaka
provpunkt och saknar referenslokaler. Dessutom har detektionsgränsen för kadmium
varit betydligt högre än gränsvärdet vid majoriteten av provtagningstillfällena. Detta har
motiverat en mer djuplodande provtagning i Byrbäckens avrinningsområde. Under 2008-
2009 genomfördes därför metallanalyser samt flödesmätningar på fem lokaler vid fem
tillfällen (Figur 16).
Provtagningarna 2008-2009 visar att tre metaller överskrider gränsvärdena i Byrbäckens
nedre delar; zink, koppar och kadmium (provpunkt 34), medan halterna av samtliga
metaller ligger under gränsvärdena längre uppströms (provpunkt 35). Mellan provpunkt
34 och 35 mynnar den bäck som avvattnar området kring Tomtebo gruva. I de nedre
delarna av bäcken är metallhalterna mycket kraftigt förhöjda. Zinkhalten är 1 500 µg/l,
kopparhalten 1 800 µg/l och kadmiumhalten 4,3 µg/l (provpunkt 36). Dessutom är även
blyhalten något förhöjd. Längre uppströms i samma bäck ligger metallhalterna under
gränsvärdena (provpunkt 38). Ett annat tillflöde till bäcken bär dock spår av viss
gruvverksamhet (provpunkt 37). Utifrån uppmätta metallhalter och metalltransporter är
det uppenbart att metalltillskottet i Byrbäckens nedre delar härrör från området kring
Tomtebo gruva.
Ytvattnet kring gruvområdet måste betraktas som väl undersökt. Mellan 1989 och 2002
undersöktes vattnet vid minst 24 tillfällen (Lundgren 2002). Vid en undersökning togs
vattenprov vid tio olika lokaler, av vilka två var uppströms själva gruvområdet. I en annan
undersökning utfördes vattenprovtagningar vid tre tillfällen med en veckas mellanrum.
Den undersökningen visade bland annat att både metallhalter och flöden varierar kraftigt
med bara veckors mellanrum. Detta antas bero på att gruvavfallet lagrar upp mobiliserade
metaller som sedan lätt sköljs ut vid nästkommande kraftiga regn. När regnet sköljt ur de
upplagrade metallerna minskar metallhalten i ytvattnet på grund av den utspädning som
regnet medför. Vid torrt väder ökar istället metallhalterna på grund av utebliven spädning.
50 │ Gruvavfallsundersökning Etapp 3 │ Länsstyrelsen Dalarna 2010 : 08