Metallpåverkade sjöar och vattendrag i Dalarna - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

Byrbäcken Inom Byrbäckens avrinningsområde finns den nedlagda Tomtebo gruva samt ett par mindre gruvavfallsobjekt. Gruvdriften vid Tomtebo startade på 1500-talet och avslutades på mitten av 1970-talet. Idag finns mycket stora mängder sulfidhaltigt gruvavfall på gruvområdet (Fällman & Qvarnfort 1991; GVT 1998). På grund av det metalläckage som sker till ytvatten har risken för omgivningspåverkan från gruvan bedömts som stor (MIFO riskklass 2). Vid riskbedömningen har efterbehandlingsåtgärder från 2003 vägts in. Då grävdes en del gruvavfall bort för deponering i ett av schakten, samt att diket som avvattnar gruvområdet rensades och vägen till gruvområdet modifierades för att förhindra biltrafik. Efter det att efterbehandlingsåtgärderna avslutades upprättades ett kontrollprogram. Sedan 2004 har därför Stora Enso AB låtit utföra metallanalyser och flödesmätningar nedströms gruvområdet två gånger per år (nära provpunkt 36; Figur 16). Mätningarna i kontrollprogrammet visar att flera metaller förekommer i extremt höga halter och att pH de senaste åren varierat kring 3-4. Kontrollprogrammet är dock begränsat till en enstaka provpunkt och saknar referenslokaler. Dessutom har detektionsgränsen för kadmium varit betydligt högre än gränsvärdet vid majoriteten av provtagningstillfällena. Detta har motiverat en mer djuplodande provtagning i Byrbäckens avrinningsområde. Under 2008- 2009 genomfördes därför metallanalyser samt flödesmätningar på fem lokaler vid fem tillfällen (Figur 16). Provtagningarna 2008-2009 visar att tre metaller överskrider gränsvärdena i Byrbäckens nedre delar; zink, koppar och kadmium (provpunkt 34), medan halterna av samtliga metaller ligger under gränsvärdena längre uppströms (provpunkt 35). Mellan provpunkt 34 och 35 mynnar den bäck som avvattnar området kring Tomtebo gruva. I de nedre delarna av bäcken är metallhalterna mycket kraftigt förhöjda. Zinkhalten är 1 500 µg/l, kopparhalten 1 800 µg/l och kadmiumhalten 4,3 µg/l (provpunkt 36). Dessutom är även blyhalten något förhöjd. Längre uppströms i samma bäck ligger metallhalterna under gränsvärdena (provpunkt 38). Ett annat tillflöde till bäcken bär dock spår av viss gruvverksamhet (provpunkt 37). Utifrån uppmätta metallhalter och metalltransporter är det uppenbart att metalltillskottet i Byrbäckens nedre delar härrör från området kring Tomtebo gruva. Ytvattnet kring gruvområdet måste betraktas som väl undersökt. Mellan 1989 och 2002 undersöktes vattnet vid minst 24 tillfällen (Lundgren 2002). Vid en undersökning togs vattenprov vid tio olika lokaler, av vilka två var uppströms själva gruvområdet. I en annan undersökning utfördes vattenprovtagningar vid tre tillfällen med en veckas mellanrum. Den undersökningen visade bland annat att både metallhalter och flöden varierar kraftigt med bara veckors mellanrum. Detta antas bero på att gruvavfallet lagrar upp mobiliserade metaller som sedan lätt sköljs ut vid nästkommande kraftiga regn. När regnet sköljt ur de upplagrade metallerna minskar metallhalten i ytvattnet på grund av den utspädning som regnet medför. Vid torrt väder ökar istället metallhalterna på grund av utebliven spädning. 50 │ Gruvavfallsundersökning Etapp 3 │ Länsstyrelsen Dalarna 2010 : 08
Figur 16. Metallhalter och metalltransporter i Byrbäckens avrinningsområde. I figuren redovisas medianhalt och medeltransport av de metaller som överskrider gränsvärdet vid minst en provpunkt. Värdena baseras på tre mättillfällen 2009. Gruvavfallsobjekt av MIFO riskklass 1-2 visas som större korslagda hackor och gruvavfallsobjekt av MIFO riskklass 3-4 visas som mindre korslagda hackor. Gruvavfallsundersökning Etapp 3 │ Länsstyrelsen Dalarna 2010 : 08 │ 51
Page 1 and 2:
Rapport 2010:08 Metallpåverkade sj
Page 3: Metallpåverkade sjöar och vattend
Page 6 and 7: SAMMANFATTNING Dalarna har en mer
Page 8 and 9: METODER Urval av vatten Samtliga sj
Page 10 and 11: data baseras på ofiltrerade prov.
Page 12 and 13: RESULTAT Metallhalter i sjöar och
Page 14 and 15: Tabell 2. Föroreningskällor som g
Page 16 and 17: Faluån Faluåns avrinningsområde
Page 18 and 19: Haltförhöjningen beror av de stor
Page 20 and 21: Liljan Sjön Liljans avrinningsomr
Page 22 and 23: Provtagningen 2009 visar dock ett m
Page 24 and 25: Aspån Inom Aspåns avrinningsområ
Page 26 and 27: liten tillrinning). Exempelvis är
Page 28 and 29: Runn och dess mindre tillflöden Sj
Page 30 and 31: Runn tillförs även mindre mängde
Page 32 and 33: Norboån Intill ett av Grängshamma
Page 34 and 35: Resultaten från Lilla Norans utlop
Page 36 and 37: Ljusterns avrinningsområde I sjön
Page 38 and 39: Hyttbäcken Inom Hyttbäckens avrin
Page 40 and 41: I Hyttbäckens avrinningsområde ut
Page 42 and 43: Nyängsån Nyängsån mynnar i Dal
Page 44 and 45: på ett visst läckage av zink (And
Page 46 and 47: Mässingsboån Mässingsboåns avri
Page 48 and 49: Svartån Inom Svartåns avrinningso
Page 50 and 51: Forsån Inom Forsåns avrinningsomr
Page 52 and 53: Forsboån Inom Forsboåns avrinning
Page 56 and 57: Resultaten från provtagningarna up
Page 58 and 59: Bergsbobäcken Inom Bergsbobäckens
Page 60 and 61: Rösjön Rösjön har ett litet til
Page 62 and 63: Saxen Sjön Saxen är starkt påver
Page 64 and 65: De biologiska undersökningar som g
Page 66 and 67: Malån Malån avvattnar ett område
Page 68 and 69: Lokal omgivningspåverkan vid Stora
Page 70 and 71: Gläcken Inom Gläckens avrinningso
Page 72 and 73: Gruvavfallsobjekten inom Gläckens
Page 74 and 75: Staren-Plogen (Stollbergsområdet)
Page 76 and 77: SLUTSATSER Utvärderingen av metall
Page 78 and 79: REFERENSER Ahl, T., Melin, A. & Wil
Page 80 and 81: Lindeström, L. 2001. Bottenunders
Page 83 and 84: Totalhalter Filtrerade prov Alk Ca
Page 85 and 86: Bilaga 1. Metallhalter och flöden
Page 101 and 102: 1969:01 Naturinventering av fyra do
Page 103 and 104: 2005:23c Efterbehandling av gruvavf
show all

Metallpåverkade sjöar och vattendrag i Dalarna - Länsstyrelserna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?