358 Svensk botanisk t 99-2 pdf - Länsstyrelserna

80 U. Arup m fl SVENSK BOT. TIDSKR. 93 (1999)
De större skogsområdena delades in i delområden
med hjälp av befintliga stigar och genomströvades
systematiskt. 1 juni inventerades Sydöstskogen och
Övre sydskogen, 2 juni Jättegrytskogen, Stensliperiskogen,
Bryggskogen, Södra Sikhamnsskogen och
Norra Sikhamnsskogen. Vi prioriterade studier av
gamla träd och träd som i övrigt såg ut att vara
speciellt lämpliga för en rik epifytisk lavflora.
För arter som av olika skäl (subjektivt) bedömdes
som ”intressanta” (vanligtvis rödlistade eller i övrigt
sällsynta eller dåligt kända arter) gjordes en mer
eller mindre heltäckande inventering, vilket innebar
att vi noterade samtliga fynd på varje substrat inom
vart och ett av skogsområdena. Som ett ”fynd”
räknas här en förekomst på ett träd eller på ved av
en liggande stock etc.
Övriga arter betraktades som ”triviala” . De noterades
(med skogsområde och substrat) första gången
de påträffades och därefter endast när de observerades
på ett nytt substrat (även då med skogsområde
och substrat). För dessa arter saknar vi såväl fullständiga
substratförteckningar för varje enskilt skogsområde
som fyndstatistik. I flera fall har vi alltså
observerat triviala arter i fler skogsområden än de
som redovisas i artlistan, nämligen i områden där
arten förekom på ett substrat som inte var nytt.
För arter som inte kunde bestämmas i fält gjordes
en försiktig insamling (insamlingstillstånd från länsstyrelsen
förelåg). Merparten av det insamlade materialet
förvaras på Botaniska Museet i Lund (LD).
Uppgifter om rödlistning och hotkategorier följer
Aronsson m fl 1995 (växter), Ahlén & Tjernberg
1996 (vertebrater) och Ehnström m fl 1993 (evertebrater).
174 lavarter påträffades
Under vårt besök påträffades 174 arter av epifytiska
lavar (se artlistan), varav 27 är rödlistade (tabell 1).
Till lavarna har då även räknats några ej eller tveksamt
licheniserade pyrenokarper och släktingar till
knappnålslavar (alla vanligtvis behandlade i lavinventeringar).
Tre tidigare påträffade lavar (matt
pricklav Arthonia pruinata, ekspik Calicium quercinum
och jättelav Lobaria amplissima) återfanns ej av
oss.
Följande sju lavar rapporteras här som nya för
landskapet Småland: mörk lundlav Bacidia auerswaldii,
B. trachona, B. viridifarinosa, Caloplaca
cerinelloides, kraterorangelav C. ulcerosa, Lecanora
confusa och L. scanica. Nya för Småland är också
mikrosvamparna Peridiothelia fuliguncta och Trematosphaeria
pertusa.
På olika substrat påträffades: ek 99 arter, lönn 40
arter, lind 34 arter, ved 32 arter, asp 29 arter, ask 21
arter, en Juniperus communis 13 arter, rönn 11 arter
och övriga substrat 13 arter. För de rödlistade arterna
redovisas antalet noterade träd, trädslag för trädslag,
i tabell 1.
11 arter påträffades uteslutande (här subjektivt
definierat som ≥ 90 % av fynden) på ett enda trädslag:
Bacidia trachona, gulpudrad spiklav Calicium
adspersum, skuggorangelav Caloplaca lucifuga, blå
halmlav Lecanora sublivescens, gammelekslav Opegrapha
illecebrosa, mjölig klotterlav O. sorediifera,
grå skärelav Schismatomma decolorans och rosa
skärelav S. pericleum på ek, samt skorpgelélav Collema
occultatum och mörk kraterlav Gyalecta truncigena
på lönn.
Några av de påträffade lavarna har tyngdpunkten
i sin sydsvenska utbredning i det oceaniska Västsverige,
och är annars mycket ovanliga så här långt
österut på den skandinaviska halvön. Hit hör Degelia
plumbea, Lecanora confusa, dvärgtufs Leptogium
teretiusculum, lunglav Lobaria pulmonaria, L. virens,
Nephroma laevigatum, bårdlav N. parile, ädelkronlav
Pachyphiale carneola och korallblylav Parmeliella
triptophylla.
Jämförelse med liknande områden
I tabell 2 jämförs data från vår inventering av Jungfrun
med data från andra totalinventeringar av epifytiska
lavar i ädellövskogsdominerade områden i
Sydsverige, utförda det senaste decenniet. Jungfrun
står sig mycket bra i denna jämförelse; endast Näverkärr
(Arvidsson m fl 1988) hyser ett något högre
antal kända arter.
De data som sammanställts i tabell 2 medger
också att man med hjälp av statistiska metoder söker
svaren på några intressanta frågor. Testerna utfördes
med Pearson’s product-moment correlation coefficient
(Sokal & Rohlf 1995).
1. Finns det ett samband mellan ett områdes totala
antal epifytiska lavar och dess antal rödlistade
epifyter?
Som nollhypotes sattes: ”inget samband finns mellan
antal icke rödlistade epifytiska arter (= totalantal
arter minus antal rödlistade arter i tabell 2) och antal
rödlistade epifytiska arter”. Resultat: n = 12, df = 10,
r = 0,750, p < 0,01; nollhypotesen förkastades.
Frågan kan alltså besvaras med ett ganska bestämt
” ja” – det finns en korrelation mellan antalet
epifytiska rödlistade arter och det totala artantalet av
epifytiska lavar: ju fler rödlistade arter som finns i